Färre ser medicinsk cannabis som stigmatiserad i Nya Zeeland – men färre vill prova

I en nyzeeländsk enkät sjönk andelen som tycker att medicinsk cannabis är stigmatiserad från 65 till 54 procent på ett år. Samtidigt minskade andelen som aldrig hade provat cannabis men kunde tänka sig att göra det. Priset var det vanligaste hindret. I Sverige blir den frågan högst konkret den 1 december, när vissa apotekstillverkade cannabisbaserade läkemedel lämnar högkostnadsskyddet.

Skillnaden mellan att vara positiv till medicinsk cannabis och att själv överväga behandling märks i en enkät med 1 056 deltagare i Nya Zeeland. En knapp majoritet, 54 procent, ansåg att medicinsk cannabis är stigmatiserad. I föregående års undersökning var motsvarande andel 65 procent.

Samtidigt uppgav 59 procent att de aldrig hade provat cannabis men kunde tänka sig att göra det, jämfört med 78 procent året före. Resultaten rapporterades den 20 november av den nyzeeländska radiokanalen Newstalk ZB. Enkäten genomfördes av Clarity Insight på uppdrag av vårdgivaren Cannabis Clinic.

Priset var det vanligaste hindret

När deltagarna fick svara på vad som står i vägen för att använda medicinsk cannabis var kostnaden det vanligaste hindret. Oro för biverkningar och tillgång till allmänläkare lyftes också. Det är frågor som blir aktuella när någon går från att känna till behandlingen till att överväga den för egen del. Vad kan behandlingen kosta månad efter månad? Vem kan bedöma om den är lämplig? Och vem följer upp hur den fungerar?

Enkäten visar också ett glapp i kunskapen om hur systemet fungerar. 88 procent kände till medicinsk cannabis, medan 70 procent visste att den är laglig. Medicinska cannabisprodukter är tillgängliga på recept i Nya Zeeland. Landets särskilda regelverk för medicinsk cannabis trädde i kraft 2020 för att förbättra tillgången till produkter som uppfyller fastställda kvalitetskrav.

Hälsoministeriet uppgav för Newstalk ZB att myndigheten hade verifierat över 100 produkter. Ett större utbud kan ge förskrivare fler alternativ att välja mellan. Patientens möjlighet att använda dem beror också på om det går att få en medicinsk bedömning och om kostnaden ryms i den egna ekonomin.

Vad enkäten säger om viljan att prova

Siffrorna visar hur deltagarna svarade vid två olika mättillfällen. De räcker inte för att avgöra varför viljan att prova minskade eller om förskrivningen har förändrats. Svarsalternativet kombinerar dessutom två uppgifter: att personen aldrig har provat och att den skulle kunna tänka sig att göra det. Andelen kan därför förändras både om människor blir mindre benägna att prova och om fler redan har gjort det.

Undersökningen beställdes av en klinik som erbjuder behandlingen. Newstalk ZB:s rapportering ger begränsad information om urvalet och hur de två mätningarna genomfördes. Därför är det säkrare att tala om en förändring i enkätsvaren än att dra slutsatsen att nyzeeländare i allmänhet blivit mindre intresserade av medicinsk cannabis.

Det mest konkreta resultatet för vården är vad deltagarna själva pekar ut som hinder. Även den som kan tänka sig behandling behöver kunna prata med en läkare om effekter och biverkningar, få ett recept om behandlingen bedöms lämplig och ha råd att hämta ut läkemedlet.

I Sverige handlar kostnaden också om att kunna fortsätta

Den svenska frågan gäller även patienter som redan har gått igenom den processen. Från och med den 1 december 2026 lämnar apotekstillverkade läkemedel med dronabinol eller cannabidiol i oral lösning högkostnadsskyddet efter ett beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. För patienter som fortsätter att hämta ut de berörda lösningarna innebär beslutet att de får bära hela kostnaden själva.

För 71-åriga Alice, som Cannabis i Fokus tidigare har intervjuat, har det redan lett till samtal med vårdcentralen om andra läkemedel. Hon lever med fibromyalgi och ryggbesvär och berättar att behandlingen med THC och CBD har gett henne mer ork att komma ut och träffa människor. Nu räknar hon med att pensionen inte kommer att räcka till hela kostnaden för oljorna.

I den nyzeeländska enkäten handlar prisfrågan om vad som kan få människor att avstå från att prova. För Alice handlar den om vad hon kan behöva ge upp efter att ha hittat en behandling som hon upplever hjälper. När det svenska beslutet träder i kraft blir den konkreta frågan hur många av de berörda patienterna som kan fortsätta hämta ut sin medicin.

Källor

Dela denna artikel