Hoppa till innehåll
”The Goodness of Hemp Act representerar en av de mest rimliga möjligheterna till en kompromiss som finns på bordet just nu.”
Av Morgan Tweet, IND HEMP
Få branscher har sett framväxten av berusande hampabaserade produkter med större frustration än den reglerade cannabisindustrin.
Samtidigt finns en intressant aspekt av debatten: många cannabisföretag har i det tysta själva tagit klivet in på hampamarknaden. Samtidigt som de offentligt har förespråkat hårdare restriktioner för hampaderiverade produkter har de lanserat egna varumärken för THC-drycker, cannabinoidprodukter eller gjort andra investeringar i den snabbt växande marknaden.
Den motsägelsen avslöjar något viktigt: debatten handlar inte längre om huruvida det finns en efterfrågan från konsumenterna.
Det gör det.
Den verkliga frågan är i stället vilket regelverk som ska styra marknaden.
Ett möjligt svar är The Goodness of Hemp Act, ett utkast till ett nytt lagförslag som har tagits fram av en koalition av aktörer inom hampabranschen och som för närvarande delas med amerikanska lagstiftare i takt med att kongressen diskuterar framtidens regler för hampaderiverade cannabinoider.
Förslaget har ännu inte lagts fram formellt, men granskas redan av flera kongresskontor – både som ett komplett regelverk och som en källa till enskilda bestämmelser som kan stärka befintliga lagförslag. Syftet är att skapa en bättre balans mellan konsumentskydd, jordbrukets intressen och en långsiktigt hållbar marknad.
Budskapet är enkelt: den reglerade cannabisindustrin bör lägga betydligt mer energi på att skapa ett ansvarsfullt regelverk för hampaprodukter än på att försöka få dem förbjudna.
Det är inte svårt att förstå varför många företag inom den reglerade cannabisindustrin har riktat in sig på hampabranschen.
Efter flera år av konkurrens från produkter som omfattats av ett helt annat regelverk ser många aktörer den federala återkriminaliseringen av THC-produkter från hampa, som väntas träda i kraft den 12 november, som en möjlighet att äntligen jämna ut spelplanen. Vissa har under lång tid arbetat för hårdare regler kring berusande hampaprodukter och ser den senaste tidens lagstiftningsarbete som ett tecken på att deras insatser börjar ge resultat.
Men det finns en viktig fråga som är värd att ställa:
Vad händer sedan?
Om målet enbart är att slå ut dagens marknad för hampaderiverade produkter kan branschen upptäcka att ett förbud löser betydligt färre problem än man hoppats på.
Vissa konsumenter kommer utan tvekan att lämna kategorin helt. Många är inte beredda att gå från en lågdosdryck med hampa eller en wellnessprodukt till att bli traditionella cannabiskonsumenter. Antagandet att hela den efterfrågan automatiskt skulle flyttas över till den reglerade cannabismarknaden är sannolikt felaktigt.
Samtidigt visar historien att efterfrågan sällan försvinner helt. Dåligt utformad lagstiftning skapar ofta utrymme för den svarta marknaden och andra aktörer som är villiga att ignorera reglerna. När seriösa företag tvingas lämna marknaden är det ofta oseriösa aktörer som fyller tomrummet – med produkter av sämre kvalitet, utan testning och med potentiella säkerhetsrisker.
När sådana produkter når konsumenterna gör de sällan någon skillnad mellan hampa, cannabis eller cannabinoider. I stället drar många slutsatsen att hela produktkategorin inte går att lita på.
Varje negativ kundupplevelse, varje felmärkt produkt och varje oansvarig aktör skadar förtroendet – inte bara för hampaderiverade produkter, utan även för cannabisprodukter. Branschen har ägnat många år åt att bekämpa stigmat kring cannabis och bör därför vara försiktig med att skapa förutsättningar som riskerar att förstärka det.
Därför bör försöken att förändra eller ersätta de hampabestämmelser som ingick i förra årets federala budgetlagstiftning vara en fråga som den reglerade cannabisindustrin tar på största allvar.
Kongressen har redan signalerat att dagens situation sannolikt inte kommer att bestå.
Frågan är alltså inte längre om förändringar är på väg.
Frågan är vad som ska ersätta det nuvarande systemet.
Eftersom kongressen väntas återuppta arbetet med hampalagstiftningen senare i år har branschen en möjlighet att gå vidare från tillfälliga lösningar och i stället diskutera hur ett långsiktigt och hållbart nationellt regelverk faktiskt skulle kunna se ut.
Vi anser att The Goodness of Hemp Act är ett av de mest rimliga kompromissförslagen som finns på bordet just nu. Inte för att det bortser från den reglerade cannabisindustrins invändningar, utan för att det bemöter dem direkt samtidigt som det skapar ett regelverk som sätter konsumentskydd, ansvarstagande på marknaden och långsiktig stabilitet i första rummet.
För det första skulle lagförslaget begränsa inhalerbara hampaprodukter, vilket är en av de viktigaste frågor som den reglerade cannabisindustrin har lyft. Genom att reservera denna produktkategori för den reglerade cannabismarknaden skapas tydligare gränser mellan marknaderna och värdet av att följa delstaternas regelverk stärks. Produkter som inhaleras är fortfarande den viktigaste produktkategorin för licensierade cannabisbutiker, vilket gör detta till en av de mest betydelsefulla fördelarna för statligt licensierade aktörer.
För det andra skulle förslaget skapa tydligare gränser mellan hampa och cannabis utifrån THC-halt och avsedd användning. Resultatet blir större rättslig tydlighet kring var hampa slutar, var cannabis börjar och vilket regelverk som ska gälla för respektive produktkategori.
För det tredje – och kanske viktigast av allt – skapar lagförslaget ett regelverk som sätter konsumentskydd och en ansvarsfull marknadsutveckling före den osäkerhet som dagens regler har skapat. I stället för att låta oseriösa aktörer sätta standarden på marknaden införs tydliga spelregler som ger seriösa företag bättre möjligheter att konkurrera, samtidigt som konsumenterna får större förtroende för de produkter de köper.
Miljontals konsumenter kommer i dag i kontakt med cannabinoider genom lågdosdrycker, wellnessprodukter och andra reglerade produktformat. På sikt kan den utvecklingen bidra till att minska stigmat kring cannabinoider, öka kunskapen och göra konsumenterna mer bekväma med att navigera på den bredare cannabinoidmarknaden.
Den kanske mest oväntade slutsatsen är att den reglerade cannabisindustrins långsiktiga framgång sannolikt beror mindre på att försöka eliminera hampamarknaden och mer på att vara med och utforma de regler som ska styra den.
De reglerna bör skapa tydliga gränser, belöna företag som följer lagen, skydda konsumenterna och bygga upp ett långsiktigt förtroende för hela cannabinoidmarknaden.
Det är också där The Goodness of Hemp Act skiljer sig från många av de andra förslag som just nu diskuteras i Washington D.C.
De flesta fokuserar på att förlänga nuvarande tidsfrister, bevara status quo eller lösa problem inom en enskild del av marknaden. The Goodness of Hemp Act väljer en annan väg. Förslaget syftar till att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk som sätter konsumenterna i första rummet, stärker förutsättningarna för landets hampaodlare, inför tydliga spelregler och lägger grunden för en stabil marknad över tid.
The Goodness of Hemp Act är resultatet av ett omfattande samarbete mellan olika aktörer som kommit fram till att branschen behöver mer än ännu en tillfällig förlängning, ett undantag eller en kortsiktig lösning. Förslaget är ett av de första seriösa försöken att ta fram ett långsiktigt regelverk som kan ge större tydlighet för reglerade företag, ett starkare konsumentskydd och nya möjligheter för lantbrukare och landsbygdssamhällen.
Debatten om hampa har under flera år kretsat kring vad en viss bransch riskerar att förlora.
Den kanske viktigare frågan är i stället vad hela cannabinoidmarknaden har att vinna på tydligare regler och större rättssäkerhet.
Den reglerade cannabisindustrin har legitima invändningar mot hur dagens hampamarknad fungerar. Det har även lantbrukare, tillverkare, återförsäljare och konsumenter. Debatten har redan passerat frågan om förändring behövs.
Nu handlar den om hur den förändringen ska se ut.
Om lagstiftarna lyckas skapa ett system som skyddar konsumenterna, drar tydliga gränser och belönar företag som tar ansvar kan både hampa- och cannabisbranschen komma ut starkare.
Cannabinoidmarknadens framtid kommer inte att formas av de aktörer som lägger mest energi på att bekämpa varandra, utan av dem som är beredda att göra det svåra arbetet med att ta fram regler som konsumenterna kan lita på och som seriösa företag kan verka under under lång tid framöver.
Morgan Tweet är medgrundare och vd för IND HEMP samt verksamhetschef för The Hemp Feed Coalition. Hon leder tillsammans med en bred koalition av branschaktörer arbetet med att förena intressena hos den industriella hampanäringen, marknaden för cannabinoidprodukter och det amerikanska jordbruket kring ett heltäckande federalt regelverk.
Läs originalartikeln här!
