Hoppa till innehåll
Missouris regeländringar har lutat spelplanen till fördel för ett fåtal stora aktörer, vilket sätter press på företag som Teal Industries.
Adolphus Busch V lämnade en framgångsrik karriär inom cannabisbranschen i Colorado för att bygga upp en verksamhet i sin hemstat Missouri.
Men delstatens regeländringar har förändrat spelplanen till fördel för ett fåtal stora aktörer, och företag som hans håller nu på att trängas undan från den cannabismarknad som omsätter omkring 1,5 miljarder dollar, berättar han i en intervju med MJBizDaily.
Busch, som tillhör familjen bakom öljätten Anheuser-Busch, arbetade tidigare i Colorado med cannabisvarumärken som Keef och Pure Greens. När Missouri öppnade ansökningsprocessen för licenser inom medicinsk cannabis 2019 valde han att söka tillstånd.
– Jag ville egentligen aldrig lämna västra USA – det är där mina passioner finns, säger han.
– Men det kändes naturligt att flytta tillbaka och starta ett eget företag.
Det företaget blev Teal Industries, där Busch i dag är vd. Företaget tillverkar färdigrullade cannabiscigaretter (pre-rolls), vapepatroner, engångsvapes och cannabiskoncentrat under varumärket Teal Cannabis från en produktionsanläggning i St. Peters, Missouri.
Förra året öppnade företaget dessutom sin egen cannabisbutik, Current Cannabis, i storstadsområdet kring St. Louis.
Finansierades cannabisföretaget i Missouri av Anheuser-Busch?
Namnet Busch öppnar många dörrar i Missouri. Men det leder också till en rad antaganden.
Hans kusin, August Busch IV, var vd för öljätten Anheuser-Busch när bolaget 2008 såldes till InBev för 52 miljarder dollar.
Vid den tiden gick Adolphus fortfarande i gymnasiet. Han arbetade aldrig för bryggeriet, och pengarna från försäljningen gick till aktieägarna – inte till hans cannabisföretag, betonar han.
Hans far, Adolphus Busch IV, blev däremot en av Missouris tidiga förespråkare för cannabis. Redan 2015 fick han en av delstatens två första licenser för industriell hampa och var dessutom en av de största privata finansiärerna bakom kampanjen som ledde till att medicinsk cannabis legaliserades i Missouri.
Adolphus Busch IV avled i maj i år.
– Min pappa var aldrig intresserad av cannabis förrän jag visade honom de medicinska fördelarna och väckte hans intresse för växten och dess produkter, säger Busch.
– Han var med och hjälpte till att få lagförslaget över mållinjen.
År 2020 tog Busch V in 3,5 miljoner dollar för att starta sitt cannabisföretag. Två familjemedlemmar investerade i verksamheten, men enligt honom fick de samma presentation som de övriga 25 investerarna.
– Det är ett hinder jag alltid har behövt ta mig över, säger han.
– Inga av pengarna kom från Anheuser-Busch.
Så säkrade Busch licenser för medicinsk cannabis i Missouri
När Missouri öppnade sitt program för medicinsk cannabis gick Busch samman med Bernie Heimos, som äger växthus i Illinois, samt ytterligare tre personer för att ta fram ansökningarna om licenser.
Gruppen lade omkring nio månader på att förbereda 11 ansökningar: fem för detaljhandel, tre för tillverkning och tre för odling. Det var det högsta antal licenser som en och samma ägargrupp kunde ansöka om enligt Missouris regler för medicinsk cannabis. Reglerna krävde dessutom att minst 51 procent av ägandet skulle vara baserat i Missouri.
Men myndigheterna avslog samtliga tre ansökningar om odlingslicenser och alla fem ansökningar om butikstillstånd. Däremot beviljades de tre ansökningarna om tillverkningslicenser.
– Vad ska man med en tillverkningslicens till om man varken får odla eller sälja produkterna? säger Busch, som anser att delstaten utfärdade alltför många tillverkningslicenser.
Senare köpte han rätten att överklaga avslagen från 21 andra sökande för 1,7 miljoner dollar.
I maj 2024 erbjöd delstaten en uppgörelse: om Busch drog tillbaka samtliga sina överklaganden skulle han få en licens för detaljhandel.
Vad anser Busch att Missouris myndigheter gjorde rätt?
Trots sin kritik ger Busch delstatens myndigheter beröm för hur de utformade systemet med ett begränsat antal licenser. Missouri godkände 192 dispensärer, 86 tillverkningslicenser och 60 odlingslicenser.
– De gjorde ett riktigt bra jobb när det gäller antalet dispensärer, säger han.
Varje odlingsföretag fick tillstånd att odla på upp till 30 000 kvadratfot (cirka 2 800 kvadratmeter) blommande cannabis. Busch uppskattar att ungefär hälften av den tillåtna odlingskapaciteten faktiskt har byggts ut – och att det redan finns tillräckligt mycket cannabisblommor på marknaden.
När rekreationscannabis legaliserades omvandlades licenser som uppfyllde kraven nästan omedelbart till omfattande licenser, som omfattar både medicinsk och rekreationell försäljning.
Enligt Busch var övergången betydligt enklare än den han upplevde i Colorado, där medicinska cannabisprodukter hanterades med gula Metrc-etiketter och produkter för rekreationsbruk med blå, samtidigt som de behövde lagras åtskilda.
Med Missouris omfattande licens kan samma produkt säljas till både medicinska patienter och vuxna konsumenter så snart den har nått butikshyllan.
Vad är Buschs största kritik mot Missouris cannabismarknad?
Buschs största invändning är inte att myndigheterna har varit för hårda – utan att de varit för tillåtande på fel områden.
Enligt honom var det största misstaget att delstaten tog bort kravet på att minst 51 procent av ett cannabisföretag skulle ägas av en invånare i Missouri. Det har öppnat dörren för externt kapital, samtidigt som reglerna tillåter att en aktör äger upp till 10 procent av en viss licenstyp.
Problemet, menar Busch, är hur den regeln har tolkats.
Företag kan skapa flera separata bolag som vart och ett äger 10 procent av samma licenstyp. På så sätt kan de i praktiken bygga upp ett betydligt större inflytande än vad lagstiftaren ursprungligen avsåg.
Enligt en stämningsansökan som lämnades in i april av Vibe Cannabis och Local Cannabis Cos. är det just så som Good Day Farms, Missouris största återförsäljare av cannabis, har kunnat bygga upp en större marknadsandel än vad delstatens lagstiftning egentligen tillåter.
Ägarförändringarna ledde också till en våg av så kallade reciprocitets- och leveransavtal som började ta fart under mitten av 2024.
Stora vertikalt integrerade företag med mellan 10 och 20 butiker började ingå avtal som gjorde att de i första hand fyllde butikshyllorna med sina egna produkter. Det trängde undan varumärken som saknade egna återförsäljarnät.
För Teal Industries, som bara äger en enda butik, har utvecklingen gjort konkurrensen betydligt svårare.
– Med en enda butik kommer man ingenstans när det gäller den här typen av reciprocitetsavtal, säger Busch.
Han uppskattar att företaget har gått miste om intäkter motsvarande tiotals miljoner dollar, eftersom hans varumärken förlorat hyllplats hos återförsäljare som i stället prioriterar större aktörer.
– I många fall glömde de helt enkelt bort oss, säger Busch.
– Regeländringarna har gjort det möjligt att bygga upp monopol-liknande strukturer i Missouri, vilket har gjort det mycket svårt för mindre företag att konkurrera.
Hur har Missouris cannabismarknad förändrats?
Även om antalet patienter inom det medicinska cannabisprogrammet minskar i delstater som legaliserat rekreationscannabis anser Busch att den medicinska marknaden fortfarande är värd att satsa på.
Samtidigt förstår han varför utvecklingen ser ut som den gör.
Till skillnad från flera andra delstater, där medicinska patienter har tillgång till produkter med högre THC-halter, säljs samma produkter till både medicinska patienter och vuxna konsumenter i Missouri. Dessutom har de ekonomiska fördelarna med att ha ett medicinskt cannabiskort blivit allt mindre.
Den tydligaste skillnaden gäller i stället köpgränserna. I Missouri får vuxna konsumenter faktiskt köpa mer cannabis under en 30-dagarsperiod än vad medicinska patienter får enligt delstatens regler.
– Det har de medicinska patienterna insett, säger Busch.
På längre sikt tror Busch att en federal legalisering av cannabis kommer att förändra hela synen på medicinsk cannabis.
Han ser framför sig ett system som i högre grad liknar den traditionella sjukvården, där läkare skriver ut recept på högdoserade cannabispreparat eller specialiserade produkter som inte säljs i butiker för rekreationsbruk.
– Jag tror att det kommer att bli betydligt mer likt den traditionella vården den dag vi får en federal legalisering, säger han.
Vad väntar härnäst?
Busch vill fortsätta bygga upp sina varumärken och expandera verksamheten till fem butiker nästa år och tio butiker senast 2028, främst genom företagsförvärv och sammanslagningar med mindre aktörer.
Det är dock ingen billig strategi. Priset på cannabislicenser har enligt Busch inte sjunkit under 5 miljoner dollar, och han är dessutom skeptisk till att finansiera expansionen med lån på grund av de höga räntorna.
– Då sätter man bara ett ankare runt halsen, säger han.
Han tror däremot att det kan uppstå nya möjligheter när många cannabislån börjar förfalla och företag tvingas omförhandla sin finansiering. Det kan leda till att tillgångar kommer ut på marknaden till mer attraktiva priser.
På lång sikt anser Busch att det största värdet kommer att ligga i starka konsumentvarumärken och paketerade konsumentprodukter (CPG), snarare än i själva odlingen eller butikerna.
– Det är där det största värdet kommer att finnas – precis som min familj en gång blev framgångsrik inom ölindustrin, även om jag själv aldrig fick uppleva den tiden på nära håll, säger han.
Läs originalartikeln här!
