Hoppa till innehåll
Förhandlingen som kan avgöra cannabis federala framtid i USA inleds den 29 juni. DEA har bjudit in sju deltagare – och samtliga motsätter sig en omklassificering av cannabis. Förhandlingarna kommer inte att direktsändas, och just den ensidiga sammansättningen av deltagare kan i slutändan bli det som får hela regeländringen underkänd i domstol.
Den 29 juni inleds den federala förhandling som kan få stor betydelse för frågan om cannabis ska flyttas till Schedule III i USA:s narkotikaklassificering. Beslutet omfattar inte bara medicinsk cannabis eller FDA-godkända läkemedel, utan all cannabis på federal nivå.
DEA har gett sju externa parter en plats vid förhandlingsbordet. Gemensamt för samtliga är att de motsätter sig en omklassificering. Inte en enda företrädare för reformförespråkarna har bjudits in.
Det är ingen överdrift. Den 18 juni offentliggjorde DEA sin lista över så kallade ”interested persons”. Bland deltagarna finns National Drug & Alcohol Screening Association, Tennessee Bureau of Investigation, den förbudsorienterade organisationen Smart Approaches to Marijuana (SAM), delstaterna Nebraska, Idaho, Indiana och Louisiana, organisationen DUID Victim Voices samt två enskilda läkare.
Samtliga har tagit ställning mot en uppluckring av den federala cannabispolitiken, och flera av dem har dessutom drivit rättsprocesser för att stoppa omklassificeringen helt.
Enligt Cannabis Business Times är detta den första kända förhandlingen inför en administrativ domare (ALJ) om en fråga av så stort allmänintresse där den ena sidan av debatten helt har uteslutits.
Du får bara delta om du är emot förslaget
Anledningen till att inga reformförespråkare fick delta bygger på ett resonemang som närmast kan beskrivas som kafkalikt. För att klassas som en så kallad ”interested person” ansåg DEA att en part måste kunna visa att den skulle bli ”negativt påverkad eller lida skada” av den föreslagna regeländringen.
Eftersom organisationer som förespråkar en flytt av cannabis från Schedule I stöder förslaget, menade DEA att de inte kan anses skadas av det. Därför saknar de, enligt myndigheten, rätt att delta i förhandlingen.
Det resonemanget uteslöt samtliga reformförespråkare.
NORML, som har företrätt cannabisanvändares intressen i över 50 år, fick avslag på sin ansökan, vilket organisationen själv har uppgett. Samma besked fick Drug Policy Alliance, American Trade Association for Cannabis & Hemp och Nabis, USA:s största licensierade grossistdistributör av cannabis.
I avslagsbrevet till Drug Policy Alliance, som först rapporterades av Marijuana Moment, skrev DEA-chefen Terrance Cole att organisationen inte hade visat att den skulle bli ”negativt påverkad eller lida skada”, just eftersom den stöder omklassificeringen.
Det som gör situationen särskilt anmärkningsvärd är att veteranorganisationen Hemp for Victory godkändes som deltagare enligt exakt samma definition under Bidenadministrationen, när dåvarande DEA-chefen Anne Milgram ledde processen.
Regelverket hade inte ändrats. Definitionen hade inte ändrats.
Det enda som hade förändrats var administrationen.
Milgrams process omfattade 25 utsedda deltagare, där både förespråkare och motståndare till omklassificeringen fick komma till tals. Den nuvarande processen omfattar sju deltagare – och samtliga motsätter sig reformen.
– Över 70 procent av de offentliga remissvaren som lämnades in om det föreslagna regelverket stödde en avkriminalisering. Trots det har många av de patienter, konsumenter, familjer, småföretag och andra personer som levt med konsekvenserna av cannabisförbudet utestängts från ett meningsfullt deltagande i den här processen, säger Cat Packer, chef för avdelningen för drogmarknader och juridisk reglering vid Drug Policy Alliance, till Marijuana Moment.
Forskare vid Johns Hopkins University och University of California San Diego har dessutom analyserat omkring 43 000 offentliga remissvar. Studien visade att 92,4 procent antingen stödde en omklassificering till Schedule III eller förespråkade ännu mer långtgående reformer.
Trots det kommer ingen som företräder den uppfattningen att ha en röst i förhandlingssalen.
Nu måste DEA försvara den reform myndigheten kämpat emot i årtionden
Det är här processen blir särskilt märklig.
När alla externa reformförespråkare har uteslutits återstår bara en part som ska argumentera för en omklassificering: DEA självt.
Den administrativa chefsdomaren Derek Julius, som leder förhandlingen, slog i ett preliminärt beslut fast att den federala regeringen är ”förslagets förespråkare” och därmed också bär bevisbördan. Det innebär att den myndighet som i årtionden varit den kanske starkaste motståndaren till en liberalisering av USA:s narkotikapolitik nu formellt är den enda parten som ska argumentera för att lätta på reglerna.
Samtidigt vill DEA inte uttryckligen säga att myndigheten själv står bakom förändringen.
I det föreslagna regelverket står det uttryckligen att ”DEA ännu inte har tagit ställning till vilken narkotikaklassificering som är lämplig för cannabis.”
Resultatet blir en ovanlig situation där myndigheten förväntas försvara ett förslag utan att öppet ställa sig bakom det – något som många reformförespråkare betraktar med stor skepsis med tanke på DEA:s historiska hållning i cannabisfrågan.
Den motsättningen ledde också till en av de märkligaste konflikterna inför förhandlingen.
Organisationen Smart Approaches to Marijuana (SAM), som är en av de sju inbjudna motståndarna till omklassificeringen, vill kalla Luli Akinfiresoye, farmakolog vid DEA:s avdelning för drog- och kemikalieutvärdering, som vittne.
Hon författade en rapport under Bidenadministrationens tidigare process där cannabis kopplades till bland annat psykos, depression och kognitiv nedsättning – precis den typ av vittnesmål som motståndarna vill få in i protokollet.
Men DEA motsätter sig att hon vittnar.
– Regeringen avser inte att kalla Dr. Akinfiresoye som vittne i vår huvudframställan, skrev en av DEA:s jurister till SAM, enligt Marijuana Moment.
Därmed har SAM försökt kalla henne genom en stämning, men stött på hinder i form av de så kallade Touhy-reglerna och bestämmelser i den amerikanska Privacy Act.
Situationen har därmed blivit paradoxal: DEA har fyllt förhandlingsrummet med motståndare till omklassificeringen, samtidigt som myndigheten försöker hindra ett av sina egna mest cannabiskritiska vittnen från att höras.
Båda dessa saker är sanna – samtidigt.
En offentlig förhandling som allmänheten inte kan se
Trots att många beskriver processen som historisk kommer det att bli anmärkningsvärt svårt att följa den.
Domaren Derek Julius har beslutat att förhandlingen inte kommer att tv-sändas, direktsändas eller på något annat sätt sändas digitalt. Dessutom förbjuds inspelningsutrustning både i rättssalen och i byggnadens lobby.
Den som vill följa en av de mest betydelsefulla cannabisförhandlingarna på flera decennier måste därför själv ta sig till DEA:s anläggning på 700 Army Navy Drive i Arlington, Virginia, och hoppas få en av de få åhörarplatser som finns.
Det anmärkningsvärda är att Julius i samma beslut skriver att ”det stora allmänintresset i frågan talar för en transparent process”, samtidigt som han förbjuder kameror och direktsändning.
Under Bidenadministrationen direktsändes motsvarande förhandling. Den här gången blir det ingen livesändning.
Marijuana Moments juridiska ombud, Joseph Bondy, skickade tidigare i veckan ett brev till Julius där han uppmanade domaren att ompröva beslutet. Han argumenterade för att en offentlig förhandling inte är meningsfullt offentlig om tillgången i praktiken begränsas till ett fåtal personer som har möjlighet att närvara på plats.
Förhandlingens omfattning har dessutom begränsats.
Eftersom medicinsk cannabis redan flyttades till Schedule III i april har Julius beslutat att den nuvarande processen enbart ska behandla frågan om även övrig cannabis ska omklassificeras.
Dessutom kommer inga slutanföranden att hållas.
Ett ensidigt upplägg kan slå tillbaka
Det finns dock en möjlig konsekvens som de ansvariga för upplägget av förhandlingen kanske inte har räknat med: ett ensidigt beslutsunderlag är också ett svagt beslutsunderlag.
Oavsett vilket beslut DEA fattar väntas omklassificeringen nästan säkert prövas i domstol – och rättsprocesserna har redan inletts. Tre olika koalitioner har lämnat in samordnade överklaganden till appellationsdomstolen i District of Columbia, med målet att stoppa eller helt upphäva beslutet om en omklassificering.
När en domstol granskar ett myndighetsbeslut utgår den från det administrativa underlag som myndigheten har byggt upp under processen.
Om det underlaget enbart innehåller argument och vittnesmål från motståndare till reformen – samtidigt som de aktörer som representerar den överväldigande majoriteten av remissvaren aldrig fått komma till tals – kan det bli svårt för regeringen att visa att frågan har behandlats på ett rättvist och objektivt sätt.
Cannabis Business Times pekade på just den risken. Tidningen menar att regeringen kan sakna ett tillräckligt starkt administrativt underlag för att försvara ett beslut om Schedule III vid en domstolsprövning, just eftersom förespråkarna för reformen uteslöts från processen.
I försöket att kontrollera vilka röster som får höras under förhandlingen kan DEA därmed ha gett reformförespråkarnas jurister ett av deras starkaste argument inför den rättsliga prövningen.
Inte ens ett ja behöver avgöra frågan
Det finns samtidigt en viktig detalj som dämpar förväntningarna på ett tydligt utfall: förhandlingen är inte juridiskt bindande.
När förhandlingarna avslutas kommer ingen slutlig dom att meddelas. Derek Julius kommer i stället att lämna en rekommendation, men varken DEA eller det amerikanska justitiedepartementet är skyldiga att följa den. De är inte heller bundna av någon tidsfrist.
– Det finns två parter som inte har någon deadline: den administrativa domaren och DEA, säger Jason Adelstone, jurist vid Harris Sliwoski, till MJBizDaily. – Domaren kan ta hur lång tid som helst på sig att lämna sin rekommendation, och DEA kan därefter vänta precis så länge de vill innan de fattar ett beslut.
Domarens rekommendation behöver dessutom inte begränsas till ett ja eller nej till Schedule III.
Han kan i stället rekommendera att cannabis flyttas till Schedule II, en betydligt striktare klassificering som skulle innebära omfattande läkemedelsliknande regler för den amerikanska cannabisindustrin, vars värde uppskattas till omkring 28 miljarder dollar. Han kan också rekommendera att cannabis blir kvar i Schedule I.
Hur osäker processen är blev tydligt redan förra året, då den motsvarande processen under Bidenadministrationen drog ut på tiden och till slut lades ned.
Riana Durrett, chef för Cannabis Policy Institute vid University of Nevada, Las Vegas (UNLV), säger till MJBizDaily att ingen bör räkna med någon snabb lösning.
– Vi kommer sannolikt inte att ta oss igenom hela processen inom den närmaste framtiden, säger hon.
Förhandlingarna pågår mellan 29 juni och 15 juli, med ett uppehåll den 3 juli inför firandet av USA:s 250-årsjubileum av självständigheten. Därefter återupptas de den 6 juli.
Regeringen inleder förhandlingarna den 29 juni. Under de följande dagarna får därefter National Drug & Alcohol Screening Association (NDASA), Smart Approaches to Marijuana (SAM), DUID Victim Voices, de två läkarna, Tennessee Bureau of Investigation samt de fyra delstaterna presentera sina argument enligt ett fastställt schema.
När förhandlingarna är avslutade lämnar domaren sin rekommendation. Därefter avgör DEA om – och när – myndigheten vill agera.
Det sista ordet kommer sannolikt att hamna hos domstolarna.
Samtidigt kommer de människor som påverkas mest av beslutet – de miljontals amerikaner som använder cannabis och de företag som byggt sin verksamhet kring den – att följa processen utanför rättssalen.
Om de lyckas få en plats.
Läs originalartikeln här!
