Knarkodlingen gav längre straff än brott mot 19 barn!

När straffskalorna väcker större frågor än enskilda domar.

Kommentar | Cannabis i Fokus

I en uppmärksammad ledare i Folkbladet lyfter skribenten fram ett rättsfall som väcker en obekväm men nödvändig fråga: Hur kan en cannabisodling leda till ett längre fängelsestraff än omfattande sexualbrott mot barn?

Frågan är inte bara retorisk. Den handlar om hur det svenska rättssystemet värderar olika brott och vilka signaler lagstiftningen skickar till samhället.

Ledaren utgår från två olika domar där en person som bedrivit en större cannabisodling dömdes till ett längre fängelsestraff än en annan person som dömdes för sexualbrott mot 19 barn. Själva jämförelsen är tillräcklig för att många ska reagera – oavsett var man står i narkotikapolitiken.

”Knarkodlingen gav längre straff än brott mot 19 barn”

Det handlar inte om att förringa narkotikabrott eller att bagatellisera organiserad brottslighet. Men när brott utan direkt våld mot en annan människa kan ge ett strängare straff än upprepade sexualbrott mot barn är det rimligt att fråga sig om proportionaliteten i straffsystemet verkligen fungerar som den borde.

Ett system som vuxit fram under decennier

Sveriges narkotikalagstiftning har under lång tid byggt på en mycket restriktiv syn där höga straff har setts som ett viktigt verktyg för att bekämpa narkotika. Under årtionden har lagstiftningen successivt skärpts, särskilt när det gäller produktion och hantering av cannabis.

Samtidigt har sexualbrottslagstiftningen också förändrats och skärpts vid flera tillfällen, inte minst när det gäller brott mot barn. Trots detta visar enskilda rättsfall ibland på utfall som många upplever som svåra att förstå.

Det betyder inte nödvändigtvis att någon av domarna är juridiskt felaktig. Domstolar dömer efter lagstiftning, praxis och omständigheterna i varje enskilt fall. Men när resultaten framstår som orimliga för allmänheten är det ofta ett tecken på att lagstiftaren bör se över hur straffskalorna är utformade.

Är det verkligen samhällets värderingar som speglas?

Straffrätten handlar ytterst om vilka handlingar samhället anser vara mest allvarliga.

För de flesta människor framstår det intuitivt som att upprepade sexualbrott mot barn borde tillhöra de allra grövsta brotten i rättssystemet. När ett narkotikabrott i praktiken leder till ett längre frihetsberövande uppstår därför en berättigad diskussion om vilka värderingar som faktiskt avspeglas i lagstiftningen.

Det är inte en fråga om att cannabisodling ska vara oreglerad eller fri från rättsliga konsekvenser.

Det är en fråga om proportionalitet.

Om straffsystemet inte upplevs stå i rimlig proportion till den skada olika brott orsakar riskerar förtroendet för rättsväsendet att urholkas.

Cannabispolitiken förändras – men straffnivåerna består

Samtidigt som många länder reformerar sin cannabispolitik lever stora delar av den svenska straffsynen kvar från en tid då cannabis betraktades på ett helt annat sätt än idag.

I flera europeiska länder regleras numera medicinsk cannabis, och vissa har även legaliserat eller avkriminaliserat bruk och odling under olika former. Den internationella utvecklingen innebär inte automatiskt att Sverige bör följa samma väg, men den aktualiserar frågan om dagens svenska straffnivåer fortfarande är rimliga.

Om lagstiftningen bygger på en äldre politisk syn medan samhället förändras kan resultatet bli domar som uppfattas som allt svårare att försvara – även av personer som inte förespråkar en liberalare narkotikapolitik.

Debatten behöver handla om rättvisa

Ledaren i Folkbladet sätter fingret på något betydligt större än ett enskilt rättsfall.

Den väcker frågan om hur Sverige väger olika brott mot varandra och om dagens straffskalor verkligen speglar de värderingar som samhället vill stå för.

Att diskutera detta innebär inte att försvara narkotikabrott. Det innebär att försvara principen om ett rättssystem där straffen står i rimlig proportion till den skada som brotten orsakar.

När en cannabisodling kan ge längre fängelsestraff än sexualbrott mot 19 barn är det svårt att hävda att frågan inte förtjänar en seriös och öppen samhällsdebatt.

Källor:

• Linda Westerlind, ”Knarkodlingen gav längre straff än brott mot 19 barn”, ledare i Folkbladet. (folkbladet.nu)

Relaterade artiklar: