Kan cannabis bidra till att minska hälsoklyftan mellan kvinnor och män?

Kliniker, forskare och patienter diskuterade om medicinsk cannabis kan bidra till att minska de långvariga ojämlikheterna inom kvinnors hälsa.

Allt fler kvinnor vänder sig till medicinsk cannabis för att hantera tillstånd som endometrios, kronisk smärta, menopausbesvär och sexuell dysfunktion.

Samtidigt som intresset för alternativa behandlingar, såsom cannabisbaserade läkemedel, fortsätter att öka växer också en bredare diskussion om varför så många kvinnor upplever att den traditionella sjukvården inte har lyckats möta deras behov.

Detta stod i centrum för en paneldiskussion under Cannabis Europa 2026, där kliniker, forskare, patientförespråkare och patienter diskuterade om cannabis kan bidra till att minska några av de långvariga ojämlikheterna inom kvinnors sjukvård – och vilka hinder som fortfarande behöver övervinnas.

Deltagarna bidrog med erfarenheter och perspektiv från många olika områden, men trots sina skilda bakgrunder var panelen överens om en central punkt:

Kliniker, vårdpersonal, beslutsfattare och samhället i stort behöver bli bättre på att lyssna på kvinnor.

”Små män” – ett vårdsystem som inte är utformat för kvinnor

Många kvinnor söker sig till alternativa behandlingar eftersom dagens vårdsystem historiskt har förbisett, underforskat och underbehandlat många sjukdomar och hälsotillstånd som främst drabbar kvinnor.

– Inom västerländsk medicin har det länge funnits en uppfattning om att kvinnor egentligen bara är små män, sade Dr Grace Blest-Hopley, grundare av Hystelica och forskningschef på NW Pharma. Hon menar att många av dagens utmaningar har sina rötter i en lång historia där kvinnor ofta uteslutits från medicinsk forskning.

– Man har resonerat att vi egentligen inte behöver bry oss om hormoner och alla de biologiska skillnader som kvinnor har, eftersom de inte anses vara så viktiga. Samtidigt har kvinnor exkluderats från forskningen eftersom de har setts som en alltför komplicerad variabel att kontrollera, sade hon.

Blest-Hopley påpekade också att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA sedan 2016 kräver att biologiskt kön ska analyseras som en vetenskaplig variabel i forskning.

– Trots det ignoreras det fortfarande nästan helt och hållet, sade hon.

Endometrios, som drabbar mer än 10 miljoner kvinnor världen över, tar fortfarande i genomsnitt åtta år att diagnostisera. Samtidigt är forskningsanslagen för sjukdomen betydligt lägre än för många andra tillstånd som främst drabbar män.

Även kronisk smärta, som i oproportionerligt hög grad drabbar kvinnor, är ofta underdiagnostiserad och undervärderad. Forskning har visat att kvinnor upplever både mer intensiv och mer frekvent smärta än män. De rapporterar oftare migrän, muskuloskeletal smärta samt smärta kopplad till artros, reumatoid artrit och fibromyalgi. Trots detta tas deras besvär ofta mindre på allvar, och risken är större att deras smärta avfärdas eller bagatelliseras.

– Majoriteten av alla som lever med kronisk smärta är kvinnor, men ändå blir många inte trodda när de berättar för läkare att de har ont, sade Blest-Hopley.

– Det tar också betydligt längre tid för kvinnor att få receptbelagda smärtstillande läkemedel, tillade hon.

”Stigmat multipliceras” – därför söker kvinnor andra vägar

Många patienter berättar att de först hittade lindring genom cannabis efter att de traditionella behandlingsalternativen hade uttömts.

En av dem är psykologen Dr Michelle Nyangereka, som under paneldiskussionen delade med sig av sina egna erfarenheter av att navigera sjukvården som svart kvinna och förespråkare för bättre menopausvård. Hon beskrev hur flera olika former av stigma kan påverka tillgången till vård.

– Att få tillgång till medicinsk cannabis som svart kvinna i klimakteriet är tufft, sade hon.

– Stigmat läggs inte bara ovanpå varandra – det multipliceras. Först finns stigmat kring klimakteriet. Sedan finns stigmat kring sexuell dysfunktion. Och därefter kommer stigmat som följer med att vara en svart kvinna som berättar att hon använder cannabis.

Nyangereka menade att problemen sträcker sig långt bortom cannabisfrågan.

– Dödligheten bland svarta mödrar i Storbritannien är tre till fyra gånger högre än bland vita kvinnor, och det som gör skillnad är att ha en svart läkare. Det handlar inte om fysiologi. Det handlar om huruvida sjukvården ser oss eller inte, sade hon.

Sådana ojämlikheter kan skapa misstro mot sjukvårdssystemet och få kvinnor att söka information och lösningar på annat håll.

Enligt Nabila Chaudhri, medicinsk chef på den brittiska cannabiskliniken Alternaleaf, som nyligen lanserade en särskild tjänst för kvinnors hälsa, upptäcker många patienter medicinsk cannabis genom samtal med andra kvinnor snarare än genom vårdpersonal.

– Människor kommer till kliniken genom att prata med varandra, sade hon.

– Kvinnor hittar lösningar inom sina egna gemenskaper.

Känslighet varierar under menstruationscykeln

Flera tillstånd lyftes återkommande fram som områden där cannabinoider kan ha särskilt stor potential. Bland dessa fanns endometrios, kronisk bäckensmärta, fibromyalgi, PTSD, PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) samt symtom kopplade till perimenopaus och menopaus.

Samtidigt betonade paneldeltagarna att det behövs mer forskning kring de långsiktiga effekterna, säkerheten och de biologiska mekanismer som ligger bakom eventuella behandlingsresultat. Ett mindre antal kliniska studier pågår redan, däribland en studie vid University of Edinburgh, med stöd från den brittiska sjukvården NHS, som undersöker effekterna av CBD på smärta relaterad till endometrios.

Blest-Hopley menade att en djupare förståelse för samspelet mellan kvinnliga könshormoner och det endocannabinoida systemet kan visa sig vara avgörande.

– Östrogen och progesteron påverkar i hög grad serotoninsystemet, glutamatsystemet och dopaminsystemet, förklarade hon.

– De förändrar hur det endocannabinoida systemet uttrycks. De påverkar hur anandamid bryts ned – faktorer som alla har stor betydelse för hur cannabis fungerar i kroppen.

Ny forskning tyder också på att hormonella svängningar kan påverka hur kvinnor reagerar på cannabis under olika faser av menstruationscykeln, något som forskare vid Maastricht University för närvarande undersöker.

– En person som befinner sig i follikelfasen och närmar sig ägglossning kommer sannolikt att vara betydligt mer känslig för THC, sade Blest-Hopley.

– Det innebär att man verkligen kan behöva anpassa doseringen under olika delar av menstruationscykeln.

Sexuell hälsa är fortfarande inte ett ”socialt accepterat” ämne

Ett område inom kvinnors hälsa som fortfarande är kraftigt eftersatt är sexuell funktion, enligt Dr Suzanne Mulvehill, grundare av Women’s Cannabis Project och Female Orgasm Research Institute.

– De förstahandsbehandlingar som erbjuds i dag har inte statistiskt bevisad effekt vid svårigheter att uppnå orgasm hos kvinnor, sade hon.

– Majoriteten av kvinnor saknar validerade behandlingsalternativ. Forskningen visar däremot att cannabis har en statistiskt signifikant effekt när det gäller att förbättra orgasmfunktionen.

Förra året blev Illinois den första amerikanska delstaten att inkludera flera kvinnospecifika hälsotillstånd i sitt program för medicinsk cannabis. Beslutet kom efter påverkansarbete från Mulvehill och andra förespråkare och omfattar bland annat endometrios, ovarialcystor, livmoderfibrom samt kvinnlig orgasmstörning (Female Orgasm Disorder, FOD).

Trots framgången berättade Mulvehill att hon fortfarande haft svårt att få andra delstater att erkänna kvinnlig orgasmstörning som en fristående diagnos inom sina program för medicinsk cannabis.

– När vi specifikt lyfte frågan om kvinnlig orgasmfunktion möttes vi av uppfattningen att det inte var socialt acceptabelt att diskutera, sade hon.

– Samhället är helt enkelt inte redo att se det som en biologisk funktion som är viktig för kvinnor.

Mulvehill fortsatte med att påpeka att det bara är under de senaste tre decennierna som forskare har lyckats kartlägga klitoris fullt ut. Enligt henne beror det delvis på den historiska föreställningen att organet enbart har en funktion kopplad till njutning.

– Sanningen är att vi fortfarande inte fullt ut förstår dess syfte och funktion, sade hon.

Hon beskrev också de svårigheter som finns när det gäller att säkra finansiering för forskning om kvinnlig sexuell dysfunktion och medicinsk cannabis.

– Vi behöver börja se detta som en normal kroppsfunktion som hjälper till att reglera vårt välbefinnande. Först då kan vi börja göra verkliga framsteg, sade Mulvehill.

Utvecklat med manliga konsumenter i åtanke

Utöver behovet av mer forskning lyfte panelen fram vikten av att utveckla fler typer av produkter och formuleringar som är anpassade för kvinnors hälsobehov, samt att erbjuda fler administrationssätt än de som dominerar marknaden i dag.

Vaginala suppositorier, det vill säga läkemedel som förs in vaginalt, nämndes som ett exempel på en behandlingsform som kan ge symtomlindring utan att orsaka någon större psykoaktiv effekt.

– Hela den medicinska cannabisindustrin behöver ta sig en ordentlig titt i spegeln och fråga sig om den vill vara en läkemedelsindustri eller en rekreationsmarknad, sade Blest-Hopley.

– Majoriteten av produkterna som finns tillgängliga består av cannabisblommor med höga THC-halter. Om du ska lämna barnen i skolan, komma hem, tvätta, gå på föräldramöte, laga middag och få vardagen att fungera – vill du då verkligen använda en produkt med högt THC-innehåll?

Hon betonade också att det behövs betydligt mer utbildning, både för vårdpersonal och patienter, särskilt när det gäller reproduktiv hälsa.

– Vi vet att det endocannabinoida systemet är ett av kroppens viktigaste reglerande system. Det spelar en avgörande roll redan under fosterutvecklingen och senare under tonåren, när hjärnan växer och formas, sade hon.

Blest-Hopley underströk samtidigt att cannabis inte bör användas under graviditet eller amning.

– Kvinnor ska inte använda cannabis när de är gravida eller ammar. Det här är kunskap som människor behöver få ta del av så att vi kan använda och förskriva medicinsk cannabis på ett effektivt sätt, men framför allt på ett säkert sätt.

”Tro på kvinnor”

Mer forskning, bättre utbildning, förbättrad produktutveckling, större representation av kvinnor i kliniska studier och bredare politiska reformer lyftes fram som nödvändiga åtgärder om den medicinska cannabissektorn på allvar vill bidra till att minska hälsoklyftan mellan kvinnor och män.

– Det handlar om att skapa utrymme för att kunna ha samtal som det här, sade Chaudhri.

– Och om att de som faktiskt har nytta av medicinsk cannabis ska kunna få tillgång till den på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

Paneldeltagarna var också överens om att patienters egna erfarenheter inte bör avfärdas enbart för att det fortfarande saknas stora randomiserade kliniska studier inom vissa områden.

Nyangereka uppmanade därför både vårdpersonal och beslutsfattare att bli bättre på att uppmärksamma kvinnors behov.

– Lyssna bara, sade hon.

– Och tro på kvinnor.

Läs originalartikeln här!