Hoppa till innehåll
En kvinna i 40-årsåldern åtalades för drograttfylleri och ringa narkotikabrott sedan ett blodprov visat spår av amfetamin. Men substansen kom från hennes receptbelagda ADHD-medicin. Borås tingsrätt friade kvinnan och riktade samtidigt kritik mot åklagarens bristfälliga utredning.
Stoppades under en rutinkontroll
Händelsen inträffade i början av sommaren när kvinnan stoppades av polisen under en rutinkontroll på Skaraborgsvägen i Borås.
Polispatrullen fattade misstanke om narkotikapåverkan och genomförde ett snabbtest. Testet gav utslag för narkotika och kvinnan fick följa med för ytterligare provtagning.
Under förhören lämnade hon begränsade uppgifter om vad hon hade tagit. Hon uppgav dock tydligt att hon inte hade känt sig påverkad när hon körde bilen.
Den efterföljande rättskemiska undersökningen visade att kvinnan hade amfetamin i blodet. Åklagaren beslutade därför att åtala henne för både drograttfylleri och ringa narkotikabrott.
Hade läkemedlet utskrivet av läkare
När målet behandlades i Borås tingsrätt framkom en avgörande omständighet som inte hade utretts ordentligt före åtalet.
Kvinnan har en ADHD-diagnos och använder ett narkotikaklassat läkemedel som skrivits ut av läkare. Hon uppgav att medicinen hade tagits enligt den ordination hon fått.
Det amfetamin som upptäckts i hennes blod kunde därmed förklaras av den lagligt förskrivna behandlingen. Det fanns inte heller någon utredning som visade att kvinnan hade tagit någon annan narkotika eller använt sin medicin på ett felaktigt sätt.
Tingsrätten friade därför kvinnan helt från såväl drograttfylleri som ringa narkotikabrott.
Tingsrätten kritiserade åklagaren
Domstolen riktade samtidigt kritik mot hur förundersökningen hade genomförts.
Enligt tingsrätten borde åklagaren före åtalsbeslutet ha kontrollerat om det positiva provresultatet kunde förklaras av en receptbelagd medicin. En sådan kontroll hade kunnat visa att kvinnan hade rätt att använda läkemedlet och sannolikt förhindrat den onödiga rättegången.
”Bristen i utredningen får falla tillbaka på åklagaren”, konstaterade tingsrätten i domen.
Kvinnan hade ingen försvarsadvokat under rättegången och slipper även kostnaderna för den provtagning som hon tvingades genomgå.
Receptbelagd narkotika är undantagen från nollgränsen
Sverige tillämpar i praktiken en nollgräns för narkotikaklassade ämnen i trafiken. Den som kör ett motordrivet fordon med ett sådant ämne i blodet kan därför dömas för drograttfylleri även om åklagaren inte kan visa att körförmågan faktiskt varit nedsatt.
Det finns emellertid ett viktigt undantag. Nollgränsen gäller inte när substansen kommer från ett narkotikaklassat läkemedel som föraren fått utskrivet av läkare och använt enligt ordination.
Undantaget kan exempelvis omfatta läkemedel som innehåller amfetamin eller metylfenidat och används vid behandling av ADHD.
Det innebär däremot inte att ett recept automatiskt ger rätt att köra under alla omständigheter. Om läkemedlet tas i högre dos än ordinerat, används utan giltig förskrivning eller har lånats av någon annan gäller inte undantaget.
En förare kan dessutom dömas för rattfylleri även när medicinen är lagligt förskriven, om personen blivit så påverkad att han eller hon inte kan köra på ett trafiksäkert sätt. Ansvaret att bedöma körförmågan ligger alltid hos föraren.
I det aktuella fallet fanns det emellertid inget som visade att kvinnan hade avvikit från läkarens ordination eller varit trafikfarligt påverkad. Det positiva blodprovet var därför inte tillräckligt för en fällande dom.
Samma lag för ADHD-medicin och medicinsk cannabis
Cannabispatienter stoppades men rapporterades inte
Det finns ingen offentligt uppmärksammad svensk dom där en patient friats från drograttfylleri med hänvisning till medicinsk cannabis. Däremot finns dokumenterade uppgifter om svenska Sativexpatienter som stoppats i trafikkontroller.
När patienterna kunde visa att de hade det THC-innehållande läkemedlet på recept rapporterades de inte för drograttfylleri.
Det är egentligen precis så lagen är tänkt att fungera.
Sveriges nollgräns för narkotika i trafiken gäller inte när det narkotikaklassade ämnet kommer från ett läkemedel som tagits enligt en behörig förskrivares ordination. Juridiskt gäller samma grundprincip oavsett om blodprovet visar amfetamin från ADHD-medicin eller THC från Sativex.
Receptet är inget tillstånd att köra påverkad
Undantaget innebär inte att patienter får köra trafikfarligt påverkade. En förare kan fortfarande dömas om medicinen försämrat körförmågan så mycket att fordonet inte kunnat framföras på ett säkert sätt.
Men ett positivt blodprov är inte automatiskt bevis för brott när substansen kommer från en lagligt ordinerad behandling.
Det är en viktig skillnad: förekomst är inte samma sak som påverkan – och patient är inte samma sak som rattfyllerist.
Boråsfallet visar vad som händer när den skillnaden glöms bort. Frågan är om en medicinsk cannabispatient hade blivit bemött med samma självklara förståelse i en svensk domstol, eller om ordet cannabis fortfarande hade fått väga tyngre än både receptet och lagen.
Källor:
- Carup: Kvinna tog ADHD-medicin – åtalades för drograttfylleri
- Borås Tidning: Körde bil med ADHD-medicin – frias från rattfylla
