Stockholm Medical Cannabis Conference

Mikrobiell dekontaminering av medicinsk cannabis: Där EU-branschen halkar efter regulatoriskt – och vem som bär ansvaret

När klagomålen om möglig medicinsk cannabis i tyska apotek blir allt vanligare – och de blir allt vanligare – dyker ett namn nästan alltid upp: Dr. Markus Veit. Han är vd för Alphatopics GmbH, utbildad farmaceut i Frankfurt, disputerad i Würzburg och var mellan 2003 och 2024 professor vid Goethe-universitetet där han undervisade om kvalitetssäkring av växtbaserade läkemedel. Han har i över två decennier suttit i expertgruppen för farmaceutisk kemi inom den tyska farmakopékommissionen och deltagit i flera expertgrupper inom EDQM. Tillsammans med professor Susanne Alban leder han även DPhG:s expertgrupp för medicinsk cannabis.

Om någon kan förklara situationen kring mikrobiologisk kvalitet och dekontaminering av medicinsk cannabis så är det han.

Bakgrunden till intervjun är Veits webbinarium den 21 juli 2026 om mikrobiell dekontaminering av medicinska cannabisblommor – och att ämnet enligt honom länge varit kraftigt underskattat i den tyskspråkiga rapporteringen kring medicinsk cannabis. Den senaste större debatten om gammastrålning av apotekscannabis går tillbaka till 2018, men sedan dess har både tekniken, marknaden och regelverken förändrats dramatiskt.

Dr. Veit driver en tydlig linje som inte alltid uppskattas inom branschen: dekontaminering är ett kritiskt tillverkningssteg och måste ske under fullt GMP-övervakade förhållanden. Han använder ofta begreppet ”GMP-washing” för att beskriva hur cannabis odlas i tredje land under GACP-standarder, medan endast den sista torknings- eller bearbetningsfasen sker under GMP i Europa.

Intervjun bygger på ett skriftligt samtal från maj 2026 och speglar även ståndpunkterna från DPhG:s expertgrupp för medicinsk cannabis. Gruppen har dessutom lämnat in en formell begäran om revidering av cannabis-monografin till EDQM Group 13B.

Frågorna kretsar kring varför mikrobiologisk kvalitet blivit ett grundproblem inom medicinsk cannabis, vilka dekontamineringsmetoder som faktiskt fungerar, vilka som enligt Veit inte lever upp till läkemedelsstandard, vem som bär ansvaret om patienter skadas – och vad både apotek och patienter själva bör kontrollera.

”Mikrobiologisk kvalitet går egentligen inte att testa fullt ut”

Dr. Veit förklarar att medicinsk cannabis skiljer sig från nästan alla andra växtbaserade läkemedel. Till skillnad från pulver eller extrakt används ofta hela blomdelar utan att de mals ner först. Det gör det i praktiken omöjligt att ta helt representativa prover för mikrobiologisk analys.

Enligt honom innebär det att kvaliteten inte enbart kan kontrolleras genom laboratorietester. Istället måste säkerheten byggas in redan under hela produktionskedjan genom hygienrutiner, korrekt torkning, lagring och transport.

Han menar att många aktörer fortfarande underskattar problemet med mögel, jästsvampar och bakterier i cannabisblommor – trots att produkten ofta används av patienter med nedsatt immunförsvar.

Dekontaminering är inte kosmetik – det är läkemedelssäkerhet

En central del av intervjun handlar om vilka tekniker som används för att minska mikrobiologisk belastning i cannabis.

Gammastrålning är fortfarande den mest etablerade metoden i Europa, men Veit säger att flera nya tekniker nu marknadsförs aggressivt mot cannabisindustrin. Problemet är att många av dem saknar tillräcklig vetenskaplig dokumentation eller regulatorisk acceptans.

Han är särskilt kritisk mot företag som försöker presentera enklare eller billigare behandlingar som likvärdiga med GMP-godkända processer.

Enligt Veit är dekontaminering inte ett ”extra steg” som kan improviseras fram, utan ett kritiskt tillverkningsmoment som måste valideras på samma sätt som andra läkemedelsprocesser.

Han varnar också för att vissa cannabisproducenter försöker minimera kostnader genom att genomföra stora delar av produktionen utanför EU under mindre strikta standarder, för att därefter endast göra slutbearbetningen inom Europa.

Vem bär ansvaret om patienter blir sjuka?

En av de mest kontroversiella frågorna gäller ansvar.

Om en patient får kontaminerad cannabis via apotek uppstår enligt Veit en komplex juridisk situation där flera aktörer kan hållas ansvariga: producenter, importörer, distributörer och i vissa fall även apotek.

Han menar att apotek inte bara kan förlita sig på dokumentation från leverantörer utan måste genomföra egna rimlighetsbedömningar innan produkter lämnas ut till patienter.

Samtidigt beskriver han hur regelverken inom EU fortfarande är otydliga och ibland motsägelsefulla. Detta skapar ett regulatoriskt vakuum där ansvarsfrågor riskerar att bli svåra att avgöra först efter att en skada redan inträffat.

”GMP-washing” blir ett växande problem

Ett återkommande tema i intervjun är det Veit kallar ”GMP-washing”.

Han beskriver hur cannabis ibland produceras under jordbruksstandarder som egentligen inte är avsedda för läkemedel, för att därefter marknadsföras som medicinsk cannabis efter relativt begränsad vidarebearbetning i Europa.

Enligt honom riskerar detta att underminera förtroendet för hela den europeiska medicinska cannabisindustrin.

Han efterlyser därför tydligare EU-regler, skarpare kvalitetskrav och bättre harmonisering mellan medlemsländerna.

Vad patienter själva kan göra

Dr. Veit anser att patienter också bör vara uppmärksamma på produktens kvalitet.

Han rekommenderar bland annat att patienter kontrollerar lukt, utseende och förpackning noggrant och reagerar på synliga tecken på mögel eller ovanliga förändringar i produkten.

Samtidigt betonar han att ansvaret inte ska ligga på patienterna – utan på ett fungerande regulatoriskt system och en professionell läkemedelskedja.

En bransch som växer snabbare än regelverken

Intervjun tecknar bilden av en europeisk medicinsk cannabisindustri som vuxit explosionsartat, men där reglering, kvalitetskontroll och ansvarssystem inte hängt med utvecklingen.

För patienter handlar frågan inte bara om produktkvalitet – utan i vissa fall om ren säkerhet.

Och enligt Dr. Markus Veit riskerar problemen att förvärras om EU inte börjar behandla medicinsk cannabis med samma konsekventa läkemedelsstandard som andra farmaceutiska produkter.

Källa: Hanf Magazin – ”Mikrobielle Dekontamination von Medizinalcannabis: Wo die EU-Branche regulatorisch hinkt und wer haftet” av Christian Schäfer, publicerad 21 maj 2026. (hanf-magazin.com)

Dela denna artikel