Hoppa till innehåll
Cannabis var en gång ett av de vanligaste läkemedlen på amerikanska apotek. Smärtbehandling, migrän, sömnlöshet, menstruationsbesvär och muskelkramper behandlades med cannabisextrakt långt innan dagens moderna läkemedel tog över. Men hur mycket av historien som sprids på sociala medier är egentligen korrekt – och vad är myt?
Den bild som nu sprids flitigt i sociala medier hänvisar till cannabisaktivisten Jack Herers klassiska bok The Emperor Wears No Clothes och påstår bland annat att cannabis var USA:s främsta smärtstillande läkemedel under 60 år före aspirinets genombrott samt att cannabis mellan 1842 och 1900 utgjorde hälften av all medicin som såldes.
Historien är fascinerande – men den förtjänar också att sättas in i sitt historiska sammanhang.
När cannabis blev modern medicin
Även om cannabis har använts medicinskt i flera tusen år blev växten en del av den moderna västerländska medicinen först under 1800-talet.
Den irländske läkaren William Brooke O’Shaughnessy, verksam i Brittiska Indien, publicerade 1839 sina studier om cannabis efter att ha observerat hur växten användes inom indisk medicin. Han beskrev bland annat positiva effekter vid:
- kronisk smärta
- muskelspasmer
- epilepsi
- stelkramp
- reumatism
- kolera
Hans arbete väckte enorm uppmärksamhet bland Europas läkare och ledde snabbt till att cannabisextrakt började tillverkas av läkemedelsföretag i både Storbritannien och USA.
Apoteken sålde cannabis öppet
Under andra halvan av 1800-talet kunde patienter köpa cannabispreparat direkt på apotek.
Flera av den tidens största läkemedelsföretag producerade cannabisläkemedel, bland annat:
- Eli Lilly
- Parke-Davis
- Sharp & Dohme
- Squibb
- Merck
Produkterna såldes som:
- tinkturer
- tabletter
- extrakt
- salvor
- hostmediciner
Cannabis rekommenderades av läkare mot allt från migrän och nervsmärtor till menstruationsbesvär och sömnproblem. Den fanns också upptagen i United States Pharmacopeia, den officiella amerikanska läkemedelsstandarden, från 1850 fram till 1942.
Var cannabis verkligen ”hälften av all medicin”?
Det är här historien blir mer komplicerad.
Påståendet kommer ursprungligen från Jack Herers bok och har återgivits otaliga gånger sedan 1980-talet.
Historiker är däremot betydligt mer försiktiga.
Det finns gott om dokumentation som visar att cannabis var ett mycket vanligt läkemedel under slutet av 1800-talet.
Däremot finns det inga etablerade historiska studier som definitivt visar att cannabis bokstavligen stod för hälften av all medicin som såldes i USA.
Liknande gäller påståendet att cannabis var ”Amerikas främsta smärtstillande läkemedel”. Det finns många historiska källor som beskriver cannabis som ett av de viktigaste analgetika under perioden, men formuleringen är svår att verifiera exakt med moderna statistiska metoder.
Det betyder inte att cannabis var obetydligt. Tvärtom visar läkemedelskataloger, farmakopéer, medicinska tidskrifter och bevarade förpackningar att cannabis hade en etablerad plats inom dåtidens medicin. Men exakta andelar av den totala läkemedelsförsäljningen bör behandlas med försiktighet när fullständig och jämförbar statistik saknas.
Jack Herer och The Emperor Wears No Clothes
Jack Herer, som levde mellan 1939 och 2010, blev en av den moderna cannabisrörelsens mest inflytelserika författare och aktivister. Hans bok The Emperor Wears No Clothes publicerades första gången 1985 och fick snabbt en närmast legendarisk ställning inom den internationella cannabis- och hampapolitiska rörelsen.
Boken har ofta beskrivits som en slags historisk bibel för cannabisaktivister. Herer samlade berättelser, dokument, annonser, myndighetsmaterial, tidningsklipp och historiska uppgifter om cannabis och industrihampa. Hans ambition var att visa att växtens roll i medicin, jordbruk, sjöfart, textiltillverkning, papper och industri hade varit mycket större än vad den moderna allmänheten fått lära sig.
Titeln anspelar på H.C. Andersens saga Kejsarens nya kläder. Herers budskap var att förbudspolitiken vilade på en berättelse som blivit accepterad trots att den, enligt honom, inte tålde en närmare granskning.
I boken argumenterade han för att cannabis inte bara hade varit ett betydelsefullt läkemedel utan även en strategiskt viktig jordbruksråvara. Han beskrev hampa som en gröda som kunde användas till rep, segel, kläder, papper, byggmaterial, bränsle och en rad andra produkter.
Herer menade också att förbudet mot cannabis inte främst uppstod ur medicinska eller vetenskapliga överväganden, utan ur en kombination av politiska intressen, rasistisk propaganda, mediekampanjer och ekonomiska konflikter.
Bokens genomslag blev enormt. För många läsare var det första gången de mötte en alternativ berättelse om cannabis – en berättelse där växten inte bara framställdes som en drog, utan som läkemedel, kulturväxt och industriråvara.
En viktig bok – men inte en neutral historiebok
Samtidigt är The Emperor Wears No Clothes inte en traditionell akademisk framställning.
Boken skrevs med ett tydligt politiskt syfte: att bidra till ett slut på cannabisförbudet. Herer var aktivist, inte en opartisk historiker, och hans urval av material byggde på argumentet att cannabis och hampa hade undanträngts genom politiska och ekonomiska intressen.
Det innebär att boken innehåller både väl dokumenterade historiska uppgifter och mer långtgående slutsatser som har ifrågasatts av forskare och historiker.
Vissa påståenden återges med stor säkerhet trots att underlagen är begränsade. Ett exempel är uppgiften om att cannabis skulle ha utgjort hälften av all såld medicin mellan 1842 och 1900. Ett annat är olika påståenden om att hampa ensam skulle ha kunnat ersätta stora delar av pappers-, energi- och petrokemiindustrin.
Det gör inte boken oviktig. Tvärtom bidrog den till att historiska dokument återupptäcktes, arkiv började granskas och fler människor började ifrågasätta den officiella berättelsen om cannabis.
Men den bör läsas både som historiskt källmaterial och som en aktivistisk argumentation från 1980-talet.
Varför slutade läkare använda cannabis?
Det berodde inte enbart på politik.
Under början av 1900-talet förändrades läkemedelsindustrin snabbt.
Nya läkemedel började ersätta växtbaserade preparat:
- aspirin
- barbiturater
- syntetiska smärtstillande läkemedel
- moderna sömnmedel
De hade flera praktiska fördelar:
- jämn dosering
- enklare tillverkning
- längre hållbarhet
- bättre standardisering
Cannabis varierade däremot mycket i styrka mellan olika skördar, vilket gjorde den svårare att dosera exakt. Därför började många läkare gradvis välja andra preparat redan innan förbudspolitiken slog igenom.
Det ska samtidigt sägas att den tidens begränsade kunskap om cannabinoider gjorde standardiseringen betydligt svårare än den är i dag. THC identifierades och isolerades först långt senare, och det endocannabinoida systemet var ännu helt okänt.
Läkarna använde därför cannabis utan att fullt ut förstå vilka ämnen som orsakade effekterna eller varför olika extrakt kunde skilja sig så mycket från varandra.
Sedan kom förbudet
Den verkliga vändpunkten kom 1937 när den amerikanska kongressen antog Marihuana Tax Act.
Lagen förbjöd inte cannabis fullständigt, men gjorde innehav, distribution och medicinsk användning förenade med skatter, registrering och omfattande administrativa krav. I praktiken blev det så komplicerat och riskfyllt att många läkare och läkemedelsföretag helt enkelt slutade använda växten.
American Medical Association motsatte sig lagen och varnade för att den skulle försvåra både forskning och medicinsk behandling.
Organisationens representanter kritiserade även användningen av det mexikanskklingande ordet ”marihuana”, eftersom många läkare vid denna tid främst kände läkemedlet under namnen cannabis eller cannabis indica och därför inte alltid förstod att lagstiftningen berörde ett etablerat medicinskt preparat.
Några år senare, 1942, togs cannabis bort ur den amerikanska farmakopén.
Därmed försvann växten i stort sett ur den etablerade amerikanska medicinen och kom i stället allt tydligare att behandlas som ett kriminalpolitiskt problem.
Propaganda förändrade bilden av cannabis
Under 1900-talets första decennier förändrades den offentliga bilden av cannabis dramatiskt.
Från att ha förekommit i apotekens läkemedelsskåp började växten kopplas till kriminalitet, moralisk upplösning och socialt förfall. Kampanjer och filmer som Reefer Madness framställde cannabisanvändare som våldsamma, irrationella och farliga.
Budskapet hade ofta tydliga rasistiska undertoner och riktades särskilt mot mexikanska migranter, svarta musiker och andra marginaliserade grupper.
Det var just denna omskrivning av historien som Jack Herer senare riktade sin kritik mot. Han menade att ett vanligt läkemedel och en traditionell kulturgröda hade förvandlats till ett samhällshot genom propaganda snarare än genom en vetenskapligt grundad riskbedömning.
En cirkel som håller på att slutas
Ironiskt nog forskar dagens universitet på många av samma användningsområden som 1800-talets läkare redan beskrev:
- kronisk smärta
- epilepsi
- muskelspasticitet
- illamående
- sömnstörningar
- inflammatoriska sjukdomar
Skillnaden är att dagens forskning använder randomiserade kliniska studier, standardiserade cannabinoider och avancerad farmakologi för att avgöra vilka effekter som faktiskt kan styrkas vetenskapligt.
Moderna läkemedel kan dessutom innehålla exakt angivna mängder THC, CBD eller andra cannabinoider, vilket gör det möjligt att kontrollera dosering och jämföra behandlingar på ett sätt som 1800-talets läkare inte kunde.
Samtidigt finns fortfarande stora kunskapsluckor. För vissa tillstånd är evidensen relativt stark, medan den för andra bygger på små studier, observationsdata eller patientrapporter. Den medicinska återkomsten innebär därför inte att alla historiska påståenden automatiskt har bekräftats.
Den gamla medicinflaskan berättar en historia
Flaskan på bilden är inte bara en kuriositet.
Den illustrerar en tid då cannabis betraktades som ett helt vanligt läkemedel bland många andra på apotekets hyllor.
Den påminner också om hur snabbt medicinsk kunskap kan förändras när vetenskap, industri, politik och samhällsdebatt möts.
Historien visar att cannabis varken är den mirakelmedicin som vissa förespråkare beskriver eller det ”livsfarliga narkotikum” som 1900-talets propagandakampanjer målade upp.
Sanningen är betydligt mer intressant.
Cannabis var under flera decennier ett etablerat läkemedel inom den västerländska medicinen, föll sedan nästan helt i glömska under förbudsepoken och genomgår nu en vetenskaplig renässans där gamla erfarenheter prövas på nytt med moderna forskningsmetoder.
Jack Herers bok spelade en viktig roll i att åter väcka intresset för denna historia. Även där vissa av hans siffror och slutsatser bör granskas kritiskt, bidrog The Emperor Wears No Clothes till att en hel generation började ställa en enkel men viktig fråga:
Hur kunde en växt som en gång stod på apotekens hyllor förvandlas till en symbol för kriminalitet – och varför tog det så lång tid innan den medicinska forskningen började återvända?
Fakta: William Brooke O’Shaughnessy
- Född: 1809 på Irland.
- Publicerade 1839 en av de första omfattande västerländska medicinska beskrivningarna av cannabis.
- Introducerade cannabis i modern europeisk medicin efter studier i Indien.
- Lade grunden för den medicinska användning som kom att bli omfattande under andra halvan av 1800-talet.
Fakta: Jack Herer
- Född 1939 och avliden 2010.
- Amerikansk cannabis- och hampaaktivist.
- Publicerade The Emperor Wears No Clothes 1985.
- Boken fick stor betydelse för den moderna legaliserings- och hampapolitiska rörelsen.
- Lyfte fram historiska dokument om cannabis som läkemedel, industriråvara och kulturväxt.
- Flera av hans historiska uppgifter är väl belagda, medan andra siffror och slutsatser fortfarande är omdiskuterade.
Källor
- Jack Herer – The Emperor Wears No Clothes (1985).
- Medicinal Use of Cannabis in the United States: Historical Perspectives, Current Trends, and Future Directions – Journal of Opioid Management.
- National Academies of Sciences – Marijuana as Medicine.
- JAMA – Marihuana as Medicine: A Plea for Reconsideration.
- United States Pharmacopeia – historiska utgåvor och dokumentation om cannabispreparat.
- William Brooke O’Shaughnessys medicinska publikationer om cannabis från 1839.
- HISTORY – Why the U.S. Made Marijuana Illegal.
