Hoppa till innehåll
En brittisk kommunanställd förlorade sin diskrimineringstalan efter att arbetsgivaren stoppat henne från att köra bil i tjänsten under behandling med medicinsk cannabis. Fallet synliggör en växande konflikt: ett recept innebär inte automatiskt körförbud – men hur ska patienter bevisa att behandlingen inte påverkar deras körförmåga?
Lucy McCarthy arbetade som jobbcoach inom vuxensocialtjänsten i den brittiska kommunen Kirklees i West Yorkshire. I tjänsten mötte hon utsatta vuxna och behövde kunna köra bil mellan olika arbetsplatser och möten.
Efter en period av allvarlig psykisk ohälsa började hon behandlas med medicinsk cannabis mot ångest och för att stabilisera sitt mående. När arbetsgivaren fick kännedom om behandlingen uppstod en konflikt om huruvida hon kunde fortsätta köra bil i tjänsten.
Kommunen valde att stoppa hennes tjänstekörning medan man väntade på tydligare medicinska besked om hur cannabisbehandlingen kunde påverka hennes uppmärksamhet, reaktionsförmåga och förmåga att framföra ett fordon säkert.
Recept innebär inte automatiskt körförbud
Medicinsk cannabis har varit laglig på recept i Storbritannien sedan 2018. En patient som använder ett cannabisbaserat läkemedel behöver därför inte automatiskt avstå från bilkörning.
Den brittiska trafiklagstiftningen innehåller ett medicinskt försvar för personer som har ett narkotikaklassat läkemedel i kroppen över den lagstadgade gränsen. Försvaret kan användas när läkemedlet har ordinerats lagligt och tagits enligt instruktionerna från läkare eller annan vårdpersonal.
Det innebär dock inte att en patient får köra om behandlingen faktiskt försämrar körförmågan. Det är fortfarande olagligt att köra om man är så påverkad av ett läkemedel att man inte kan framföra fordonet säkert.
Den avgörande frågan är alltså inte enbart om THC kan påvisas i kroppen, utan om föraren är trafikfarligt påverkad och om läkemedlet har använts enligt ordination.
Arbetsgivaren ville ha besked om körförmågan
Lucy McCarthy hade fått diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även kallat borderline personlighetssyndrom, innan hon började arbeta för kommunen 2021.
I augusti 2023 blev hennes psykiska hälsa så dålig att hon sjukskrevs. Hon hade då drabbats av en allvarlig kris med självmordstankar. Hon uppgav också för sin chef att hon tidigare hade självmedicinerat med cannabis.
I oktober samma år kontaktade hon en privat klinik. Där bedömdes hon sannolikt kunna få medicinsk cannabis för behandling av ångest och för att förbättra sitt stämningsläge.
En läkare rekommenderade senare att hon skulle återgå till arbetet med vissa anpassningar. När hon och arbetsgivaren diskuterade återgången tog kommunen bland annat upp hennes behandling, arbetet med utsatta personer och behovet av att köra bil i tjänsten.
Efter att hon återvänt till arbetet blev hon tillfälligt medicinskt avstängd. Kommunen betonade att det inte handlade om en disciplinär bestraffning. Beslutet skulle gälla medan arbetsgivaren samlade in medicinsk information och försökte få klarhet i om hon kunde arbeta och köra säkert under behandlingen.
Läkaren kunde inte avgöra om hon kunde köra säkert
En medicinsk rapport som färdigställdes i januari 2024 fick stor betydelse i ärendet.
I rapporten konstaterades att det faktum att cannabis har ordinerats inte innebär att de möjliga riskerna för neurokognitiv påverkan försvinner. THC kan bland annat påverka uppmärksamhet, informationsbearbetning, koordination, finmotorik och reaktionstid.
Samtidigt kunde läkaren inte objektivt fastställa i vilken grad McCarthy påverkades av THC-halten i det läkemedel hon använde.
Läkaren kunde därför inte ge arbetsgivaren ett tydligt besked om att hon kunde utföra sitt arbete och köra bil utan säkerhetsrisk.
Detta var själva kärnan i konflikten. Arbetsgivaren hävdade inte att alla patienter som behandlas med medicinsk cannabis automatiskt är olämpliga som förare. Kommunen ansåg däremot att den i detta enskilda fall inte hade fått tillräckligt medicinskt stöd för att godkänna tjänstekörningen.
Fick återgå till arbetet – men utan bilkörning
Förhandlingarna fortsatte under början av 2024. Kommunen föreslog till slut en stegvis återgång till arbetet.
Planen innebar att McCarthy till en början skulle arbeta från ett annat kontor inom samma verksamhet. Hon skulle omfattas av särskilda åtgärder för välmående och riskhantering, men inte köra bil i tjänsten förrän hennes körförmåga hade kunnat klarläggas.
Hon återvände till arbetet i april 2024 men uppgav att körförbudet gjorde det svårt eller omöjligt för henne att genomföra jobbet på normalt sätt. Hon mådde åter sämre och blev på nytt sjukskriven. Den längre frånvaron medförde senare att hennes sjuklön reducerades.
Anställningen avslutades i december 2024 på grund av hennes hälsosituation.
Anklagade kommunen för diskriminering
McCarthy tog därefter kommunen till en arbetsdomstol i Leeds.
Hon hävdade bland annat att arbetsgivaren hade diskriminerat henne på grund av hennes funktionsnedsättning, underlåtit att göra rimliga anpassningar och utsatt henne för ofördelaktig behandling.
Arbetsdomstolen avslog samtliga krav.
Domstolen ansåg att kommunen hade legitima säkerhetsskäl för sitt agerande. Arbetsgivaren ansvarade både för McCarthys säkerhet och för de barn, utsatta vuxna och andra personer som kunde påverkas av hennes arbete och bilkörning.
Enligt domstolen hade kommunen inte fått den medicinska information och trygghet som behövdes för att kunna fastställa att hon kunde återgå till alla sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt.
Domstolen ansåg därför att arbetsgivaren hade rätt att hålla fast vid begränsningen av hennes tjänstekörning medan osäkerheten kvarstod.
Laglig behandling är inte samma sak som styrkt körförmåga
Fallet innebär inte att brittiska patienter som använder medicinsk cannabis generellt förbjuds att köra bil.
En person kan enligt brittisk lag köra under behandling med ett ordinerat läkemedel, även när läkemedlet innehåller THC, förutsatt att det har tagits enligt ordination och inte gör personen olämplig att köra.
Domen visar däremot att den straffrättsliga rätten att köra och arbetsgivarens rätt att bestämma över tjänstekörning är två olika frågor.
En patient kan i teorin omfattas av lagens medicinska försvar vid en trafikkontroll, samtidigt som en arbetsgivare kan vägra att låta personen köra inom ramen för arbetet. Arbetsgivaren kan ställa högre krav på dokumentation och riskbedömning, särskilt när den anställda arbetar med barn, patienter eller andra utsatta personer.
Svårt att mäta faktisk påverkan
Fallet illustrerar också ett grundläggande problem för patienter som använder medicinsk cannabis.
THC kan finnas kvar i blodet efter att den tydligt upplevda effekten har avtagit. Ett positivt prov eller ett THC-värde visar därför inte alltid exakt hur en persons körförmåga såg ut vid en viss tidpunkt.
Samtidigt finns det ännu ingen enkel rutinmässig undersökning som med full säkerhet kan visa att en enskild patient är helt opåverkad och körduglig under en viss dosering.
När läkaren inte kunde ge ett tydligt svar hamnade osäkerheten i praktiken på patientens sida. Kommunen behövde inte bevisa att hon faktiskt skulle köra trafikfarligt. Det räckte att arbetsgivaren inte kunde bli tillräckligt försäkrad om att tjänstekörningen var säker.
En principiellt viktig gränsdragning
Domen aktualiserar därför en betydligt större fråga än en enskild anställning.
Patienter med lagliga recept måste kunna använda sina läkemedel utan att automatiskt misstänkliggöras eller betraktas som påverkade. Samtidigt har arbetsgivare ett ansvar att bedöma risker när arbetet omfattar bilkörning, maskiner, vård eller ansvar för andra människors säkerhet.
Den verkliga utmaningen blir att skilja mellan förekomsten av ett ordinerat läkemedel i kroppen och en faktisk nedsättning av körförmågan.
I Lucy McCarthys fall kom domstolen fram till att arbetsgivaren inte hade förbjudit tjänstekörningen enbart på grund av att medicinen var cannabis. Begränsningen godtogs eftersom behandlingen, hennes hälsotillstånd och bristen på tydliga medicinska besked tillsammans skapade en säkerhetsrisk som kommunen ansågs skyldig att hantera.
Domen fastslår alltså inte att medicinsk cannabis och bilkörning alltid är oförenliga. Den visar däremot att ett lagligt recept i sig kanske inte är tillräckligt för en anställd som behöver köra bil i arbetet – särskilt när ingen läkare kan intyga att behandlingen inte påverkar förmågan att köra säkert.
Källor:
- The Independent: Council worker sues employer after bosses stop her driving while taking medical cannabis, publicerad den 9 juli 2026.
- UK Government: Drugs and driving: the law.
- Crown Prosecution Service: Road Traffic – Drink and Drug Driving.
- UK Department for Transport: Medical cannabis and road safety.
- UK Government: Drug driving: guidance for healthcare professionals.
