Hoppa till innehåll
En domare vid Drug Enforcement Administration (DEA) har utfärdat ett inledande beslut som fastställer de grundläggande reglerna för den utfrågning om Trumpadministrationens process för att omklassificera cannabis som ska inledas senare denna månad.
DEA:s chefsdomare för administrativa ärenden, Derek Julius, undertecknade det 12 sidor långa beslutet på torsdagen. Där fastställs bland annat de första tidsfristerna för de utsedda parter som kommer att delta i processen – vilka enligt ett separat besked från DEA tidigare i veckan enbart består av motståndare till cannabisreformer.
Julius påpekade att regeringen, ”som förespråkare för den föreslagna regeländringen, bär bevisbördan” för att motivera en flytt av cannabis till narkotikaklass III.
Han uppgav också att myndigheterna senast på måndag måste lämna in formella anmälningar om vilka representanter som kommer att företräda regeringen under processen.
Tillförordnade justitieministern Todd Blanche utfärdade i april ett beslut som omedelbart omklassificerade statligt godkänd medicinsk cannabis samt cannabisprodukter som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Produkterna flyttades från narkotikaklass I till narkotikaklass III enligt den federala narkotikalagen, Controlled Substances Act (CSA).
Genom ett separat beslut som Blanche också undertecknade ska den kommande utfrågningen behandla frågan om en mer omfattande omklassificering av cannabis till narkotikaklass III.
– Det är viktigt att understryka att syftet med denna utfrågning inte är att diskutera omklassificeringen av FDA-godkända läkemedel som innehåller cannabis eller medicinska cannabisprodukter som redan regleras av delstaterna. Den omklassificeringen har redan genomförts, skriver domaren i det nya beslutet.
– Därför kommer ingen bevisning eller några vittnesmål att tas emot i den frågan. Den enda fråga som ska prövas är om den återstående delen av cannabis, enligt definitionen i Controlled Substances Act (CSA), ska flyttas från sin nuvarande placering i narkotikaklass I till narkotikaklass III.
Utfrågningen kommer att hållas vid en DEA-anläggning i Arlington, Virginia, och pågå från den 29 juni till den 15 juli, enligt Julius.
Representanter för de utsedda parterna måste närvara personligen, medan inkallade vittnen kan delta antingen på plats eller via videolänk.
Domaren klargjorde också att förhandlingarna inte kommer att tv-sändas, livesändas eller på något annat sätt direktsändas.
Samtidigt kommer allmänheten att tillåtas närvara på plats med hänvisning till det stora nationella intresset för frågan.
– Med undantag för domstolsreporterns arbete är det uttryckligen förbjudet för samtliga närvarande att använda video- eller ljudinspelningsutrustning, både inne i rättssalen och i det angränsande lobbyområdet, skriver Julius.
Beslutet innehåller också detaljerade regler för hur parterna ska lägga fram sina argument och hur regeringen och de övriga deltagarna får förhöra varandras vittnen:
- Varje utsedd part får en särskild dag då den presenterar sitt huvudsakliga ärende.
- Varje part tilldelas 15 minuter för sitt inledningsanförande. Anförandet hålls i början av partens presentation.
- Varje part får kalla högst två vittnen. Varje vittne får höras i högst två timmar under det direkta förhöret. Om en part väljer att endast kalla ett vittne får det vittnet höras i upp till fyra timmar.
- Varje deltagande part får korsförhöra regeringens vittnen i högst en timme per vittne. Regeringen får på motsvarande sätt korsförhöra de andra parternas vittnen i högst en timme vardera. Efter att korsförhören avslutats får den part som kallat vittnet ställa kompletterande frågor i högst en timme. De deltagande parterna får däremot inte korsförhöra varandras vittnen.
- Parterna kommer inte att få ifrågasätta expertvittnens kvalifikationer innan deras vittnesmål. Frågor om expertstatus kommer att avgöras efter utfrågningen, och eventuella invändningar mot experternas kvalifikationer ska lämnas in skriftligen.
- Vittnen får inte vistas i rättssalen före eller efter sitt eget vittnesmål.
- Invändningar mot bevisning eller vittnesmål ska framföras muntligt under utfrågningen. Den part som invänder måste hänvisa till den regel som åberopas samt ange skälet för invändningen. Motparten får därefter ge ett kort svar innan domaren fattar beslut och förhandlingen fortsätter utan ytterligare diskussion.
- Eventuella motbevis eller genmälen kommer att vara begränsade. Domaren kommer att avgöra sådana frågor löpande under förhandlingens gång.
- Ingen tid kommer att avsättas för slutpläderingar. I stället får samtliga parter möjlighet att lämna in skriftliga slutanföranden efter att utfrågningen avslutats. Ytterligare instruktioner om detta kommer att ges i slutet av processen.
- Om inget annat anges får parterna inte avstå tid inom ett område för att få mer tid inom ett annat. En part kan exempelvis inte avstå från kompletterande frågor för att få längre tid till sitt direkta förhör.
- Endast en representant från varje part får tala inför domstolen åt gången.
– Med utgångspunkt i den information som de utsedda parterna lämnar in kommer domstolen senast den 24 juni 2026 att publicera ett detaljerat schema som anger när respektive part ska presentera sitt ärende, skrev domaren.
Han tillade att samtliga utsedda parter senast samma datum även måste lämna in en skriftlig förberedande redogörelse på högst 25 sidor.
Senast dagen därpå ska parterna utbyta sina föreslagna bevis med varandra och samtidigt lämna in de bevis och handlingar som de avser att åberopa under utfrågningen, enligt Julius beslut.
Enligt det tidigare beslutet från DEA-chefen Terrance Cole har följande aktörer bjudits in att delta i utfrågningen:
- National Drug & Alcohol Screening Association (NDASA)
- Tennessee Bureau of Investigation
- Smart Approaches to Marijuana (SAM)
- Delstaterna Nebraska, Idaho, Indiana och Louisiana
- DUID Victim Voices
- Kenneth Finn, läkare
- Phillip A. Drum, farmacie doktor (PharmD)
Samtliga organisationer, individer och myndighetsrepresentanter som bjudits in till utfrågningen har offentligt motsatt sig cannabisreformer. Flera av dem har dessutom drivit rättsprocesser med målet att stoppa omklassificeringen av cannabis.
Ingen av de reformförespråkare som anmält intresse för att delta har däremot fått någon inbjudan.
Enligt flera avslagsbrev som Marijuana Moment tagit del av anser DEA att reformförespråkarna inte uppfyller myndighetens definition av en ”berörd part” eftersom de inte skulle påverkas negativt eller lida skada av den föreslagna regeländringen.
I ett sådant avslagsbrev till organisationen Drug Policy Alliance (DPA) skrev DEA-chefen Terrance Cole att myndigheten kommit fram till att organisationen inte visat att den skulle påverkas negativt av det föreslagna beslutet att flytta cannabis, cannabisextrakt och naturligt förekommande delta-9-THC från narkotikaklass I till narkotikaklass III enligt Controlled Substances Act (CSA).
Cole skrev att DEA därför bedömer att DPA inte uppfyller kraven för att delta som part i processen kring det föreslagna regelverket.
– Ni skriver själva att DPA stöder en flytt av cannabis från narkotikaklass I och att organisationen ”inte motsätter sig” en omklassificering till narkotikaklass III. Dessutom skulle den skada som DPA påstår sig kunna drabbas av till följd av det föreslagna regelverket existera oavsett om cannabis flyttas till narkotikaklass III eller förblir i narkotikaklass I. DPA påverkas därför inte negativt av den föreslagna regeländringen. Eftersom organisationen inte på ett tillräckligt sätt har visat att den påverkas negativt eller lider skada av förslaget anser DEA att DPA inte kan betraktas som en ”berörd part”, skrev Cole.
– DEA avslår därför er begäran om att få delta i utfrågningen, meddelade han organisationen.
För att komma i fråga för deltagande krävdes att de sökande lämnade in en formell begäran där de redogjorde för sitt intresse i processen, vilka invändningar eller frågor de ville framföra samt vilken ståndpunkt de hade i dessa frågor.
– Syftet med utfrågningen är att ta emot faktaunderlag och expertutlåtanden om huruvida cannabis bör flyttas till narkotikaklass III, framgick av det ursprungliga meddelandet som Blanche publicerade i april.
Justitieministern ska även utse en administrativ domare som ansvarar för att leda processen.
I sitt tidigare beslut beskrev Blanche vilka befogenheter domaren har under förhandlingarna. Dessa inkluderar bland annat möjligheten att hålla förberedande möten för att klargöra de frågor som ska behandlas, kräva att parterna redovisar sina ståndpunkter skriftligen, utfärda stämningar för att få fram dokument och annat material, förhöra vittnen, besluta om vilken bevisning som ska tillåtas samt fatta beslut i processuella frågor.
Domaren får dessutom vidta alla åtgärder som är tillåtna enligt DEA:s egna förhandlingsregler och den amerikanska förvaltningslagen (Administrative Procedure Act).
En tidigare process för att pröva omklassificeringen av cannabis, som inleddes under Bidenadministrationen, stannade av förra året efter rättsliga tvister kring påstått olämpliga kontakter mellan berörda parter och myndigheter samt frågor om hur vittnen hade valts ut.
Den pågående processen för att omklassificera cannabis möter samtidigt flera rättsliga utmaningar. Ett antal stämningar har lämnats in mot reformen och har nu samlats i en gemensam process vid en federal appellationsdomstol.
Bakom rättsprocesserna står bland annat delstatliga justitieministrar, motståndare till cannabislegalisering samt ett biofarmaceutiskt företag med inriktning på cannabis.
Samtidigt får den redan genomförda omklassificeringen av statligt reglerad medicinsk cannabis allt större konsekvenser.
Den amerikanska kongressens utredningstjänst, Congressional Research Service (CRS), publicerade nyligen en rapport om omklassificeringen där man konstaterar att patienter som lagligen köper medicinsk cannabis från licensierade dispensärer nu omfattas av vissa skydd som följer av narkotikaklass III.
– Beslutet verkar ge slutanvändare rätt att inneha medicinsk cannabis utan ett recept som uppfyller kraven i Controlled Substances Act (CSA), skriver CRS i rapporten.
Även Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives (ATF) har börjat anpassa sig till den nya situationen. Myndigheten har publicerat ett utkast till en uppdaterad blankett för vapenköp där den federalt lagliga statusen för medicinsk cannabis efter omklassificeringen erkänns.
Den reviderade formuleringen anger att endast ”användning eller innehav av cannabis för rekreationsbruk” är förbjudet enligt federal lag. Den tidigare hänvisningen till medicinsk cannabis har tagits bort.
Även USA:s finansdepartement och skattemyndigheten IRS har meddelat att nya skatteregler för cannabisbranschen är på väg.
För statligt licensierade cannabisföretag innebär omklassificeringen en betydande ekonomisk lättnad eftersom de nu kan få tillgång till federala skatteavdrag som tidigare varit förbjudna enligt den omdiskuterade skatteregeln 280E. Den bestämmelsen gäller inte för substanser i narkotikaklass III.
Till och med DEA, som länge motsatt sig en legalisering av cannabis och tidigare anklagats för att ha fördröjt omklassificeringsprocessen under Bidenadministrationen, har inlett ett registreringsförfarande som gör det möjligt för lagliga cannabisföretag att ta del av de federala förmåner som följer med reformen.
Alla myndigheter rör sig dock inte i samma riktning.
Det amerikanska transportdepartementet har exempelvis klargjort att användning av medicinsk cannabis fortfarande inte utgör någon giltig förklaring till ett positivt drogtest för lastbilschaufförer, piloter och andra personer med säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Samtidigt har en kongresskommitté nyligen röstat för ett förslag som skulle förhindra federala myndigheter från att ta ytterligare steg för att genomföra omklassificeringen av cannabis.
Läs originalartikeln här!
