Omklassificering eller avklassificering?

Omklassificering eller avklassificering av marijuana – hur skulle branschen påverkas?

Den möjliga omklassificeringen av marijuana enligt den federala lagen Controlled Substances Act har väckt debatt om att undanröja hinder för mellanstatlig handel och om branschens framtid.

Även om många delstater har skapat reglerade marknader för medicinsk och/eller rekreationsanvändning av marijuana, utgör den federala lagen fortfarande ett hinder för en integrerad nationell marknad.

Enligt en rapport med titeln Where Will Weed Win av Robin Goldstein, chef för Cannabis Economics Group vid University of California, Davis, är branschens framtid beroende av det federala regelverkets utveckling.

Framtiden för omklassificering eller avklassificering av marijuana är fortfarande osäker, och många chefer och aktörer inom den 32 miljarder dollar stora marijuanaindustrin undrar om det kommer att ske under Trumpadministrationen.

”Om det blir en avklassificering skulle jag bli chockad om det sker inom fem år, och förvånad om det sker inom tio,” sade Frank Colombo, vd för Viridian Capital Advisors, ett New York-baserat investmentbank- och dataanalysföretag med fokus på cannabis, till MJBizDaily.

Omklassificering kontra avklassificering

Åsikterna går isär om vilken påverkan en omklassificering eller avklassificering skulle ha på marijuanaindustrin.

Även om en omklassificering – till skillnad från en avklassificering – inte sannolikt skulle leda till mellanstatlig handel, skulle det enligt Goldsteins rapport ge federala skattelättnader till licensierade cannabisföretag under paragraf 280E i den federala skattelagstiftningen.

”Schedule 3 gör inte mycket mer än att ge 280E-lättnad,” sade Avis Bulbulyan, vd för det Kalifornien-baserade cannabisrådgivningsföretaget Siva.

”280E gäller inte för dig om du är i schema 1 eller schema 2. Det förändrar inte leveranskedjan eller dynamiken, men det kan öppna möjligheter för börsnoteringar.”

Om marijuana omklassificeras krävs ytterligare lagstiftning, såsom SAFE Banking Act, för att möjliggöra mellanstatlig handel, enligt Bulbulyan.

Delstater skulle även behöva besluta om de ska beskatta cannabisprodukter som importeras till deras jurisdiktion, sade han.

En omklassificering av marijuana skulle kunna leda till en måttlig expansion av marknaden för cannabisbaserade läkemedel.

Men alla cannabisprodukter skulle troligen behöva godkännas av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA innan de får säljas på apotek.

Kostnaden för att komma in på marknaden för FDA-godkända läkemedel kanske dock inte genererar tillräcklig avkastning för att det ska vara värt det.

”Affärsmodeller i detta marknadssegment bygger vanligtvis på patent och sjukförsäkring, vilket troligen inte skulle översättas väl till cannabis,” enligt rapporten Where Will Weed Win.

”Produkten finns redan allmänt tillgänglig i generiska former som inte kan patenteras, och prispåslag över produktionskostnaden kan inte mäta sig med marginalerna för de mest lönsamma läkemedlen.”

Vem skulle vinna och förlora på cannabismarknaden?

En avklassificering skulle sannolikt legalisera mellanstatlig handel för industrin, vilket skulle påskynda dess tillväxt, enligt rapporten.

Det skulle också kunna leda till att den federala regeringen reglerar industrin och beskattar marijuana, vilket skulle bromsa industrin, skapa nya kostnader för kämpande företag och försvåra för licensierade aktörer att konkurrera med den illegala marknaden.

Viridians Colombo sade att västliga delstater som Kalifornien, Oregon och Washington – där odling är billigare – och kanske Oklahoma, skulle bli vinnare vid en avklassificering.

De största förlorarna skulle vara de multistatsoperatörer som byggt inomhusodlingar i delstater där det inte är praktiskt möjligt att odla utomhus.

Även delstaterna själva skulle bli förlorare, eftersom en avklassificering skulle minska deras skatteintäkter.

”Varje delstat som legaliserade för medicinskt eller rekreationsbruk gjorde det av en anledning,” sade Colombo. ”Att bry sig om patienterna var inte en av dem. Det handlar om jobb och skatter.

”Det finns ingen anledning för någon att bygga en inomhusodling i New York om det inte är nödvändigt.

”Om du kunde ha en regional produktionsanläggning i Tennessee och skeppa till New York, så skulle du göra det.

”New York vill inte det. Det handlar om många jobb och mycket skatteintäkter från odlingsanläggningar i New York.”

THC från hampa – en osäker faktor

Mellanstatlig handel kanske inte är tillåten för marijuanaindustrin, men det är den för företag som producerar berusande hampaprodukter – och de har tagit en betydande del av de lagliga cannabisintäkterna, enligt Goldsteins rapport.

”Många THC-produkter som nu säljs i tusentals butiker i hampa-delstater är likvärdiga med licensierade cannabisprodukter som säljs i andra delstater,” enligt rapporten.

Det är därför delstater som Kalifornien och Missouri vill reglera eller förbjuda dessa produkter, sade Colombo.

”De vet vilken sida brödet är smörat på,” sade han. ”De får skatteintäkter från (marijuana) men inte från hampa.”

Bulbulyan instämmer.

”En guvernör i en delstat med ett vuxenbruksprogram har en spargris, och de tänker inte släppa den och tillåta hampa,” sade han.

Delstater som försöker stoppa berusande hampaprodukter hävdar att de är osäkra, otestade och säljs till minderåriga.

Men sådana påståenden är bara ursäkter, enligt Colombo.

Att hampamarknaden växer snabbare än marijuanaindustrin tyder på att konsumenterna röstar med plånboken.

De vet att produkterna inte är testade, men de köper dem ändå eftersom det är mer bekvämt, sade Colombo.

”Närbutiker och bensinstationer säljer också öl och lyckas ändå låta bli att sälja till minderåriga,” sade han.

”Är det möjligt att sälja berusande hampaprodukter och ändå skydda minderåriga?

”Ja, självklart är det det.”

Originalartikeln hos MjBizDaily!