Hoppa till innehåll
Svensk forskning väcker nytt hopp kring psykedelisk behandling
En ny svensk studie ledd av forskare från bland annat Karolinska Institutet visar att psilocybin – det psykedeliska ämnet som finns i så kallade ”magiska svampar” – kan minska symtomen hos personer med återkommande depression.
Studien, som nyligen uppmärksammades av Aftonbladet, omfattade 35 personer med medelsvår till svår återkommande depression. Deltagarna lottades till att antingen få en engångsdos psilocybin eller vitaminet niacin, som användes som kontrollsubstans.
Under behandlingen låg deltagarna ned med ögonmask och lyssnade på musik – en metod som blivit allt vanligare inom modern psykedelisk forskning för att skapa en trygg och kontrollerad miljö. Samtliga deltagare fick dessutom psykoterapeutiskt stöd vid fem olika tillfällen.
Resultaten var tydliga.
Åtta dagar efter behandlingen hade gruppen som fick psilocybin minskat sina depressionssymtom med 9,7 poäng på den använda depressionsskalan, jämfört med 2,4 poäng i gruppen som fick niacin. Enligt forskarna kvarstod den positiva effekten även efter 42 dagar.
Forskarna bakom studien betonar samtidigt att långtidseffekterna fortfarande är osäkra och att större studier behövs innan några definitiva slutsatser kan dras.
Psykedelisk forskning har accelererat globalt
Den svenska studien är långt ifrån ensam.
Under det senaste decenniet har forskningen kring psykedeliska substanser som psilocybin vuxit snabbt internationellt. Universitet som Johns Hopkins University och Imperial College London har publicerat flera studier som pekar på att psilocybin kan ha potential vid depression, ångest, PTSD och beroendeproblematik.
År 2022 publicerade The New England Journal of Medicine en större klinisk studie på personer med behandlingsresistent depression. Resultaten visade att syntetiskt psilocybin kunde ge snabba antidepressiva effekter hos många deltagare, även om effekten varierade mellan olika individer och vissa patienter återföll efter några veckor.
Forskare tror att psilocybin påverkar hjärnans serotoninsystem och samtidigt förändrar kommunikationen mellan olika nätverk i hjärnan. Hjärnavbildningsstudier från Imperial College London har bland annat visat att substansen verkar påverka det så kallade ”default mode network” – ett nätverk som kopplats till grubblande, självkritiska tankemönster och depression.
Vissa forskare menar att detta tillfälligt kan hjälpa patienter att bryta negativa mentala spiraler och skapa nya perspektiv på sina problem.
Inte någon mirakelkur
Trots de lovande resultaten varnar många forskare för att beskriva psilocybin som en mirakelmedicin.
Den moderna psykedeliska forskningen sker nästan alltid i strikt kontrollerade kliniska miljöer med medicinsk övervakning, psykologiskt stöd och noggrann screening av deltagarna. Det skiljer sig kraftigt från okontrollerad användning på egen hand.
Psilocybin kan också innebära risker.
Personer med exempelvis psykosproblematik eller vissa former av bipolär sjukdom kan vara särskilt känsliga för negativa effekter. Under psykedeliska upplevelser kan användare dessutom uppleva stark ångest, förvirring eller panik.
I Sverige är psilocybin fortfarande narkotikaklassat.
Ett tydligt skifte i synen på psykedeliska substanser
Samtidigt pekar utvecklingen på ett större skifte inom psykiatrin och forskningsvärlden.
För bara några årtionden sedan betraktades psykedelisk forskning av många som kontroversiell eller oseriös. I dag investeras miljardbelopp globalt i området, samtidigt som flera länder börjat öppna upp för medicinsk användning under reglerade former.
I Australia tillåts sedan 2023 vissa psykiatriker skriva ut psilocybin mot behandlingsresistent depression under strikt kontrollerade former. Även delar av United States har börjat förändra lagstiftningen kring psykedeliska behandlingar.
Fortfarande återstår dock många frågor.
Hur länge varar effekterna? Hur ofta behöver behandlingen upprepas? Vilka patienter har störst nytta? Och vilka risker finns på längre sikt?
Den svenska studien ger ännu inga slutgiltiga svar.
Men den stärker bilden av att psykedelisk forskning inte längre är ett perifert experimentfält – utan ett område som på allvar börjar ta plats inom modern psykiatri.
