Hoppa till innehåll
Resultaten om fusionskirurgi i nacken kommer från forskare vid University of Connecticut School of Medicine.
Det finns redan ett antal studier som visar hur cannabisanvändning kan begränsa opioidanvändningen i samband med otaliga sjukdomar och tillstånd. Nu kastar en ny studie ljus över en större nackoperation och konstaterar på liknande sätt att cannabiskonsumenter i slutändan använde färre opioider vid återhämtning än icke-konsumenter.
Ett forskarlag från University of Connecticut School of Medicine genomförde studien, som publicerades i North American Spine Society Journal.
Forskningen handlar specifikt om anterior cervikal diskektomi och fusion (ACDF). Ingreppet innebär att hela eller delar av en skadad disk i ryggraden avlägsnas, vilket effektivt lindrar trycket på ryggmärgen eller nervroten i nacken och lindrar relaterad smärta, svaghet, domningar och stickningar.
I inledningen till studien hänvisas till ”växande bevis för att cannabisanvändning kan ha en positiv inverkan på opioidkonsumtionen”. Den citerar också den växande mängden litteratur som omger cannabis och dess potentiella medicinska fördelar, även om den noterar att det bara finns en handfull som utforskar dess potential när det gäller ortopedi.
Forskarna bedömde användningen av opioider efter ACDF-kirurgi med hjälp av en retrospektiv fall-kontrolldesign. Med hjälp av PearlDiver undersökte de patienter som genomgick en ACDF på en nivå mellan januari 2020 och oktober 2020.
Patienterna placerades sedan i studiegruppen om de hade en ”tidigare diagnos av cannabisanvändning, beroende eller missbruk”. Patienter under 18 år eller de som hade fyllt i ett opioidrecept inom tre månader efter deras procedur. Forskare bildade en kontrollgrupp för att matcha ålder, kön, Charlson comorbidity index (som förutsäger den 10-åriga dödligheten för patienter med en rad relaterade sjukdomar) och hade ”ingen diagnos av cannabisanvändning.”
Totalt ingick 1 339 patienter i varje grupp.
Sammantaget hämtade färre patienter i cannabisgruppen ut sina opioidrecept inom tre dagar efter operationen, vilket överensstämmer med aktuell litteratur om cannabisanvändning och behov av opioidmedicinering.
Mer än 7 % av patienterna i kontrollgruppen hämtade ut sitt första opioidrecept inom tre dagar efter operationen, jämfört med 2,7 % i gruppen som använde cannabis. Det fanns inga skillnader för patienter som lämnade in recept 30 och 60 dagar efter ingreppet, och inga patienter i cannabisgruppen fyllde i sina första recept 90 dagar efter ingreppet.
I sin diskussion av resultaten noterade författarna också att kontrollgruppen vid 60 dagar behövde högre doser av opioider än cannabisgruppen.
”Dagliga MME [morfin milliequivalent] doser i cannabisgruppen var under 50 MME för recept fyllda inom 60 dagar postoperativt medan kontrollgruppen var på 60 MME-nivån vid samma tidpunkt”, säger författarna. ”Gränsen på 50 MME är viktig eftersom studier har föreslagit att opioiddoser över 50 MME per dag är signifikant associerade med en ökad risk för opioidrelaterad död och / eller sjukhusvistelse. Detta tyder på att patienter som använder cannabis kan ha en minskad risk för opioidberoende än icke-användare.”
Cirka 3.1% av kontrollgruppen fyllde ytterligare opioidrecept, jämfört med 1.8% av cannabisgruppen när man tittade på det totala antalet patienter. Om man bara tittar på patienter som fyllde i ett första recept fick cannabisgruppen högre poäng, med nästan 34% av cannabisgruppen och 24% av kontrollgruppen som fyllde ytterligare recept, även om författarna sa att detta inte var en statistiskt signifikant skillnad.
Det fanns inga skillnader i antalet recept som fylldes i både 60 och 90 dagar efter proceduren.
”Sammanfattningsvis fyllde patienter som var kända för att använda cannabis färre opioidrecept efter ACDF-procedurer och ordinerades lägre dagliga doser än kontrollgruppen, vilket tyder på att cannabisanvändning kan minska opioidkraven i denna population. Det finns dock ett tydligt behov av framtida studier för att undersöka den effekt som cannabisanvändning kan ha på postoperativ smärtkontroll”, avslutar studien.
Forskarna medger att det fanns inneboende begränsningar, med tanke på användningen av en stor databas med försäkringsanspråk. För det första baserades data enbart på fakturerbara koder som kan orsaka urvalsbias i cannabisgruppen ”där noggrannheten i diagnoskoder kring cannabisanvändning är tveksam.” Detta innebär att det är troligt att cannabisanvändning är underrepresenterad i denna studie, enligt forskare.
Koderna var också generiska för cannabis och skilde inte mellan CBD och THC, vilket också avsevärt kan förändra effekterna mot allmän hälsa och behov av opioider. Databasen var inte heller utformad för att indikera hur mycket av ett recept som användes efter att det fyllts, bara om det fylldes i första hand.
Forskarna noterar också det förändrade klimatet kring cannabis och noterar att 15 stater genomförde lagar för att delvis eller helt legalisera cannabis från 2010-2020, den period som databasen täckte.
”När användningen och uppfattningen av marijuana fortsätter att utvecklas kan vår förmåga att samla in exakta uppgifter förbättras eftersom patienter blir mer framträdande om sin användning, har mer tillgång till både medicinska och rekreationsprodukter och får bättre utbildning om fördelarna och riskerna med marijuana”, skriver författarna. ”Dessa pågående förändringar kommer oundvikligen att påverka tillförlitligheten i datainsamlingen inom detta område.”
