Hoppa till innehåll
År 1994 publicerade Melanie Dreher en studie som visade att spädbarn som exponerats för cannabis under graviditeten utvecklades väl. Reaktionen från det medicinska etablissemanget blev närmast total tystnad. Trettio år senare försöker hon fortfarande slutföra arbetet – samtidigt som gravida kvinnor fortfarande fängslas för cannabisbruk.
För mer än 25 år sedan utmanade en banbrytande studie i det tysta ett av den moderna medicinens mest djupt rotade antaganden: att cannabisbruk under graviditeten per automatik är skadligt. Resultaten var anmärkningsvärda. Responsen blev tystnad. Och idag, samtidigt som cannabislagar liberaliseras i stora delar av världen, tillhör gravida kvinnor och mödrar fortfarande de grupper som är mest utsatta för bestraffning och stigma.
– Det är väldigt nedslående, säger Melanie Dreher, sjuksköterska, antropolog och folkhälsoforskare som arbetade med den ursprungliga studien. – Det finns så många kvinnor i det här landet som skulle kunna dra nytta av cannabis som behandling under och efter graviditeten. Istället anmäls de till myndigheterna, hamnar ofta i fängelse och separeras till och med från sina nyfödda barn, vilket samtidigt berövar barnen möjligheten till bröstmjölk.
Hon berättar om ett fall där en kvinnas hårprov visade positivt för cannabis under förlossningen på ett sjukhus i Michigan.
– Barnet placerades omedelbart i fosterhem och föräldrarna lämnade sjukhuset utan sitt nyfödda barn, säger hon. – Vänner rekommenderade att jag skulle kontakta delstatens åklagarmyndighet för att bättre förstå policyn som krävde att barn skulle tas från sina föräldrar. Jag fick svaret: ”I Michigan anser vi att det finns en inneboende fara för barn i hem där det förekommer exponering för ’skadliga substanser’, och att barnen därför behöver skyddas av staten.”
Den perfekta forskaren för uppdraget
Melanie Drehers väg in i cannabisforskningen var egentligen en ren slump. Hon utbildade sig först till sjuksköterska och uppmuntrades tidigt i karriären att doktorera i antropologi vid Columbia University i slutet av 1960-talet.
Hennes professorer, Lambros Comitas och Margaret Mead, bjöd in henne att delta i en federalt finansierad jämförande studie om cannabis på Jamaica, där växten användes flitigt bland arbetarklassens män.
Dreher tackade först vänligt nej.
– Tack så mycket, men jag tror inte det, svarade hon.
Professorerna frågade varför.
– Jag har aldrig varit på Jamaica. Jag har aldrig bedrivit etnografiskt fältarbete. Och jag har aldrig rökt marijuana.
Margaret Meads svar blev kort och direkt:
– Du är perfekt.
När Melanie Dreher kom till Jamaica insåg hon snabbt att cannabis där varken demoniserades eller glorifierades. Växten sågs istället som medicin, näring och en naturlig del av det sociala livet. Sockerrörsarbetare tog ganjapauser istället för kaffepauser för att orka med de hårda arbetsdagarna. Mödrar gav cannabis-te till barn för att främja hälsa, förebygga sjukdomar och förbättra inlärning.
En kväll satt Dreher på gården hemma hos en sockerrörsarbetare som deltog i hennes studie när hon lade märke till att mannen rökte en spliff samtidigt som han höll sin lilla dotter i knät. Hon såg hur han tog djupa bloss och blåste röken direkt mot flickans ansikte. Något oroad påpekade Dreher försiktigt att barnet sannolikt andades in röken.
Mannen svarade leende att flickan hade astma och att han behandlade henne med ganja.
Inom några minuter märkte Dreher att barnets andning blev lugnare och mer stabil. Händelsen fick henne att börja gräva djupare i ämnet. Fokus flyttades från männen i studien till kvinnorna – de som använde cannabis för hälsorelaterade syften och som odlade, förädlade och sålde växten som medicin.
Den jamaicanska graviditetsstudien
I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet växte oron kring läkemedel och graviditet kraftigt, särskilt efter skandaler där mediciner mot graviditetsillamående kopplats till allvarliga fosterskador. Samtidigt hanterade kvinnor på Jamaica sitt illamående med cannabis-te istället för läkemedel – och rapporterade ofta att de knappt upplevde någon morgonsjuka alls. Det fick Melanie Dreher att föreslå en formell studie.
Tillsammans med den Harvardanknutne barnläkaren Kevin Nugent och med hjälp av Brazeltons neonatala bedömningsskala genomförde forskarteamet den första systematiska studien om cannabisbruk under graviditet.
Trettiotalet kvinnor som redan använde cannabis matchades utifrån ålder och antal tidigare graviditeter med mödrar som inte använde cannabis. Samtliga deltagare levde på landsbygden, var friska och hade liknande socioekonomiska förutsättningar.
Barnen undersöktes två dagar, fem dagar och en månad efter födseln.
Resultaten förvånade forskarna.
– Barnen med störst exponering för cannabis klarade sig bäst, säger Dreher. – Det gällde bland annat uppmärksamhet, motorisk utveckling och social kontakt.
Trots resultaten tvekade forskargruppen inför att publicera studien. Den medicinska konsensusen vid tiden – trots att den saknade tydligt vetenskapligt stöd – var att cannabisexponering var farlig.
Studien publicerades till slut, mycket tack vare Kevin Nugents envishet.
Sedan väntade forskarna på motreaktionerna.
Men ingenting hände.
Ingen upprörd debatt.
Inga större försök att upprepa studien.
Ingen fortsatt finansiering.
Ingen offentlig diskussion.
Fortsätter kämpa vid 82 års ålder
Nu, över 80 år gammal och mormor till tio barnbarn, har Melanie Dreher fortfarande inte gett upp. Idag försöker hon återigen få finansiering till en mindre, modern studie om cannabis och graviditet.
– Det skulle egentligen inte ens kosta särskilt mycket, säger hon. – Med 100 000 dollar skulle vi kunna göra något verkligt meningsfullt.
Hon har redan investerat 25 000 dollar av sina egna pengar.
100 000 dollar
Så mycket uppskattar Dreher att det skulle kosta att genomföra en modern och meningsfull uppföljningsstudie om cannabis och graviditet. Själv har hon redan bidragit med 25 000 dollar, men någon federal finansiering har fortfarande inte materialiserats.
Trots detta har finansieringen fortsatt utebli. Dreher menar att tidigare forskningsansökningar till National Institutes of Health fick höga vetenskapliga betyg – fram tills politiker lade sig i processen efter att ha sett en bild på en frisk jamaicansk cannabisanvändande mamma tillsammans med sitt barn.
Fotot hade tagits av Dreher och publicerades i ett NIH-material som skickades till amerikanska lagstiftare, tillsammans med en bildtext som beskrev cannabisbruk och friska barn.
– Politikerna blev fullständigt galna, hävdar Dreher. – De sade att de aldrig någonsin skulle finansiera en uppföljningsstudie. NIH tvingades rätta sig efter det.
Det är också anledningen till att hon nu samarbetar med läkaren Genester Wilson-King, specialist inom obstetrik och gynekologi, samt långvariga kollegan Rebekah Hudgins, antropolog och epidemiolog med fokus på kvinnors och barns hälsa samt de samhällsstrukturer som påverkar välbefinnande.
Hudgins menar att studien behöver återupptas eftersom kombinationen av kvalitativa och kvantitativa data gav en ovanligt detaljerad bild av de jamaicanska hushållen och barnens uppväxtmiljö.
– Enbart enkäter och tester kan inte fånga den typ av information som krävs för att förstå sociala frågor, säger Hudgins. – Och det gäller särskilt cannabisbruk.
Under sina två år på Jamaica genomförde Hudgins etnografiska observationer av de 60 barn som ingick i fall-kontrollstudien.
Observationerna omfattade samtliga vakna timmar under veckan kring varje barns femårsdag. Hon följde familjerna genom hela vardagen – under lek, i skolan, i kyrkan och överallt barnen rörde sig.
– Vart de än gick så var jag där med mitt anteckningsblock, minns Hudgins.
Barnen hade varit en del av studien sedan födseln och kände redan till både Dreher och tidigare forskningsassistenter.
– Jag tror att jag bodde längre i Jamaica än någon annan fältforskare, så jag lärde känna familjerna väldigt väl, säger hon.
Forskarteamet genomförde även standardiserade tester med hjälp av McCarthy Scales of Children’s Abilities, tillsammans med andra etablerade bedömningsverktyg när barnen var omkring fem år gamla. Samtidigt samlade man in information om bland annat längd och vikt.
Observationerna kring barnens femårsdag blev den mest intensivt dokumenterade perioden i hela studien, men Rebekah Hudgins fortsatte hålla kontakt med familjerna under hela sin tid på Jamaica.
– Faktum är att jag fortfarande, mer än 30 år senare, ibland får samtal från något av barnen eller från mammorna, säger hon.
För sin del fokuserar Genester Wilson-King – en nationellt erkänd föreläsare inom kvinnors hälsa och cannabis – på växtens användning inom gynekologi och, där det anses lämpligt och ansvarsfullt, även inom obstetrik.
Hon sitter i expertpanelen för Doctors for Drug Policy Reform och är ordförande för Society of Cannabis Clinicians, där hon leder organisationens första kvinnodominerade styrelse.
Wilson-King har dessutom agerat expertvittne i dussintals rättsfall.
– Jag har lämnat skriftliga expertutlåtanden som bidragit till att åtal lagts ned helt i flera av fallen, säger hon.
Hennes arbetssätt beskrivs som evidensbaserat och patientcentrerat, samtidigt som hon öppet driver frågor om kvinnors rättigheter inom vården. Det inkluderar bland annat vittnesmål inför medicinska beslutsorgan för att stödja införandet av specifika diagnoser som skulle kunna kvalificera kvinnor för medicinsk cannabisbehandling.
Sammanfattning av observationerna
I den jamaicanska studien skiljde sig barn till mödrar som använde cannabis inte från andra barn när det gällde motorik, koncentrationsförmåga eller allmänt beteende. Däremot var de mer benägna att gå i skolan och hade oftare flera vuxna omkring sig som de litade på och fick omsorg från.
Barn som exponerats för cannabis i fosterlivet vägde dessutom något mer och var något längre än jämförelsegruppen. Överlag hade hushåll där cannabis användes också större resurser för att stödja och ta hand om barnen.
– De här resultaten är viktiga, säger Rebekah Hudgins. – Den jamaicanska studien är den enda i sitt slag med en population där användningen huvudsakligen kretsade kring en enda drog, samtidigt som den kombinerade omfattande etnografiska observationer med standardiserade tester – utan att hitta några negativa effekter, inte ens i hushållen med högst konsumtion.
Forskargruppen menar samtidigt att mer forskning fortfarande behövs. Teamet vill fortsätta undersöka kvinnors cannabisbruk för att bidra till bättre socialpolitik, vårdpraxis och en mer nyanserad offentlig syn på växten.
Ny forskning – samma riktning
En studie som publicerades i april 2026 i Alcohol: Clinical and Experimental Research följde över 11 000 ungdomar från tio till fjorton års ålder. Forskarna fann inga negativa samband mellan prenatal cannabisexponering och kognitiv utveckling när socioekonomiska och demografiska faktorer räknades in i analysen.
Forskarna sammanfattade resultaten med att det fanns ”mycket begränsade bevis för negativa effekter av låg prenatal exponering för alkohol, cannabis eller kombinerad exponering på ungdomars kognitiva utveckling efter att socioekonomiska faktorer hade beaktats.”
Fynden ansluter sig till en växande mängd forskning som pekar i samma riktning som Melanie Drehers resultat från 1994 – och stärker samtidigt hennes uppfattning om att tystnaden kring den ursprungliga studien aldrig egentligen handlade om vetenskapen i sig.
Mödrar hittar studien ändå
Trots årtionden av tystnad lever studien vidare – under radarn. Gravida kvinnor hittar den, delar den vidare och sprider den i privata nätverk. Mammor som använder cannabis fortsätter att rekommendera forskningen till varandra i det tysta. Samtidigt fortsätter telefonsamtalen och mejlen att komma in till Melanie Dreher.
Idag händer det även att domare lyssnar när hon vittnar till stöd för kvinnor som riskerar fängelsestraff på grund av cannabisbruk under graviditeten.
– En gång blev jag igenkänd av en person inom teknisk support, berättar Dreher med ett skratt. – Hon sade: ”Vi får egentligen inte kommentera det som syns på din skärm, men… är det du som gjorde den där studien?” Sedan berättade hon att studien var som en bibel i deras mammagrupp.
Samtidigt är skepsisen fortfarande djupt rotad inom många medicinska institutioner.
Vid en presentation för neurologer och psykiatriker på ett större medicinskt center i Chicago fick Dreher höra att cannabis aldrig kan rekommenderas utan dubbelblinda kliniska studier.
Hennes svar var kort och tydligt:
– Tur då att kvinnor inte behöver er för att få tag på det.
Den moderna medicinens hyckleri
Enligt Melanie Dreher befinner sig många läkare i en bekväm mellanposition: de vill varken forska om eller undervisa kring medicinsk cannabis, och de vill heller inte själva behandla patienter med växten – men samtidigt tjänar de gärna stora summor på att skriva ut medicinska cannabiskort.
– De tjänar pengar utan att behöva ta något ansvar, säger hon. – Och väldigt få undervisar ens om det endocannabinoida systemet på läkarutbildningarna. Bara det säger egentligen allt.
780 000+
Sedan 2019 har över 780 000 cannabisrelaterade domar raderats i Illinois, enligt delstatens tillsynsmyndighet för cannabisreglering. Enligt Dreher har gravida kvinnor till stor del lämnats utanför dessa reformer.
Till och med i delstater med relativt progressiva cannabislager verkar graviditet vara en gräns som både läkare och lagstiftare vägrar att passera.
– Det här handlar inte om dokumentation, säger Dreher. – Det handlar om att övertyga allmänheten. Och om misogyni. Om kontroll.
Cannabisbruk bland kvinnor – särskilt mödrar – väcker fortfarande moralpanik. I Drehers ögon hotar växten flera maktstrukturer samtidigt: läkemedelsindustrin, vårdsystemet och kulturella föreställningar om vad som anses vara ”gott moderskap”. Delvis eftersom cannabis inte enkelt kan patenteras, paketeras eller kontrolleras.
Parallella vägar framåt
Förändring kommer enligt Dreher inte att ske genom vetenskapen ensam.
– Vi behöver parallella vägar framåt, säger hon. – Vetenskaplig validering och människors egna erfarenheter. Anekdoter spelar roll, men världen kräver data.
Fram tills dess fortsätter många mammor att leva i tystnad, rädsla och kriminalisering.
– Det finns så många kvinnor som bär på hemligheter, säger hon. – De tvingas hålla sig under jorden eftersom de måste. För annars riskerar de att hamna i fängelse.
Samtidigt känner hon hopp – särskilt genom samarbeten med konstnärer, filmskapare och berättare som kan nå människor känslomässigt på ett sätt som akademiska tidskrifter ofta misslyckas med.
– Fler människor kommer att lyssna, säger hon. – Och vi behöver det. Vi behöver allt av det.
”Cannabis skadar inte mödrar och barn. Det är systemet som gör det.”
Efter mer än ett halvt sekel av forskning, observationer och motstånd står Melanie Dreher fortfarande fast vid samma budskap: Cannabis är inte det som skadar mödrar och barn. Det är systemet.
Den här artikeln återger forskning och åsikter från Melanie Dreher och hennes samarbetspartners. Artikeln utgör inte medicinsk rådgivning. Personer med frågor kring cannabisbruk under graviditet bör rådgöra med vårdpersonal.
Läs originalartikeln här!
