Hoppa till innehåll
Uruguay var det första landet i världen som skapade ett heltäckande regelverk för hela cannabissektorn.
Trots det har medicinsk cannabis fortfarande, tio år senare, inte fått någon självklar plats i landets sjukvårdssystem. Att behandlingen inte ingår i den nationella läkemedelsförmånen begränsar tillgången för patienter, samtidigt som bristande utbildning bland vårdpersonal och höga behandlingskostnader hämmar utvecklingen.
Ett system som fortfarande väntar på full integration
Trots att regelverket för medicinsk cannabis har funnits på plats i tio år omfattas cannabisbaserade läkemedel fortfarande inte av Uruguays offentliga sjukvårdssystem. Kostnaden för behandlingen ligger vanligtvis mellan 5 000 och 9 000 uruguayanska pesos per månad, motsvarande omkring 200 euro, vilket gör den svår att ha råd med för många patienter.
Vissa offentliga institutioner, såsom Pereira Rossell-sjukhuset och socialförsäkringsmyndigheten BPS (Banco de Previsión Social), erbjuder kostnadsfria behandlingar. För de flesta patienter inom den privata vården innebär behandlingen däremot att de själva måste stå för hela eller delar av kostnaden.
Endast två privata sjukförsäkringsaktörer – Casmu och Asociación Española – erbjuder specialiserade mottagningar för cannabisbaserade behandlingar. Även där krävs dock att patienterna själva betalar en del av kostnaderna.
Samtidigt har oreglerade produkter blivit ett vanligt alternativ. Dessa preparat är betydligt billigare men saknar kontroll av dosering, följer inga fastställda kvalitetskrav och har inte godkänts av landets hälsoministerium. Detta har väckt oro bland experter, som ifrågasätter både produkternas säkerhet och deras medicinska effekt.
Kliniska bevis och användning i praktiken
Trots de strukturella hindren finns det ett växande vetenskapligt stöd för medicinsk användning av cannabis. De starkaste evidensen gäller behandling av läkemedelsresistent epilepsi, illamående och kräkningar vid kemoterapi, spasticitet vid multipel skleros samt vissa former av neuropatisk smärta.
I praktiken är det dock kronisk smärta som dominerar efterfrågan bland patienterna. Tillstånd som fibromyalgi, led- och muskelsmärtor, migrän och långvarig huvudvärk utgör en betydande del av de konsultationer som rör medicinsk cannabis.
En studie från 2023, publicerad i Revista Médica del Uruguay, visade att cannabinoidbaserade behandlingar förbättrade livskvaliteten hos patienter med kronisk smärta som inte var kopplad till cancer. Studien visade också att användningen av opioider minskade med 15,7 procent. Bland deltagarna hade 8,3 procent helt slutat använda opioider, samtidigt som användningen av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) minskade med 23,2 procent.
– Ofta handlar det om personer som redan använder flera olika läkemedel men som ändå inte får tillräcklig lindring, förklarade Galzerano om den patientgrupp som oftast söker vård.
Cancerpatienter och personer inom palliativ vård utgör den näst största gruppen användare. Många av dem vänder sig till cannabisbaserade behandlingar när konventionella behandlingsalternativ inte längre ger önskad effekt.
Institutionell tröghet bromsar utvecklingen
Den tekniska rådgivande kommittén för medicinsk cannabis har nyligen lämnat in en tredje ansökan om att få cannabisbaserade behandlingar inkluderade i landets läkemedelsförmån, Formulario Terapéutico de Medicamentos (FTM). De två tidigare ansökningarna avslogs av hälsoministeriet.
I praktiken är tillgången till medicinsk cannabis fortfarande i stor utsträckning beroende av patienternas ekonomiska förutsättningar och av om det finns läkare med kompetens att skriva ut dessa behandlingar.
Ett annat hinder som experter lyfter fram är bristen på utbildning inom vården. Av landets cirka 7 300 läkare är det endast ett fåtal som har formell kompetens inom cannabinoidbaserade behandlingar, främst genom Uruguays sällskap för endocannabinoidologi (SUEN).
Som Julia Galzerano, specialistläkare i internmedicin och en av landets ledande experter på området, uttrycker det:
– Vi läkare bär på samma fördomar som allmänheten. Vi har fått lära oss att cannabis är en substans som leder till missbruk, inte ett terapeutiskt verktyg.
För att möta kunskapsbristen lanserade Uruguays läkarförbund nyligen en webbaserad utbildning om medicinsk cannabis. Intresset överträffade alla förväntningar. Totalt inkom 110 ansökningar till endast 50 utbildningsplatser, vilket tydligt visar både det växande intresset bland vårdpersonal och behovet av mer strukturerad utbildning.
Enligt Galzerano går utvecklingen fortfarande långsamt på grund av flera samverkande faktorer: otillräcklig utbildning på universiteten, begränsat engagemang från läkemedelsindustrin samt avsaknaden av en bred spridning av etablerade behandlingsprotokoll.
Så länge medicinsk cannabis inte integreras fullt ut i det offentliga sjukvårdssystemet kommer tillgången sannolikt att fortsätta vara ojämlik.
Läs originalartikeln här!
