Hoppa till innehåll
Sacha Baron Cohen uppges i hemlighet spela in en ny Ali G-film. Kanske är det därför den ikoniska karaktären plötsligt dyker upp överallt igen – klädd som en stereotypisk cannabisentusiast och försöker sälja påsar med cannabis under Wimbledon. Det verkar i alla fall vara en rimlig förklaring.
Bakom Ali G karakteristiska solglasögon, säckiga jeans och självsäkra attityd döljer sig den brittiske komikern, producenten och manusförfattaren Sacha Baron Cohen, som även har skapat och spelat ikoniska karaktärer som Borat, Brüno och amiralgeneral Aladeen.
Ali G gjorde sitt första framträdande 1998 som ”the voice of da yoof” i Channel 4-programmet The 11 O’Clock Show. Därefter följde Da Ali G Show i början av 2000-talet och långfilmen Ali G Indahouse år 2002.
Det var senaste gången Ali G hade huvudrollen i en spelfilm, men inte sista gången karaktären syntes. Baron Cohen har återvänt till rollen vid flera tillfällen, bland annat under British Comedy Awards 2012, i Ali G: Rezurection 2014, på Oscarsgalan 2016 och senast i The Tonight Show Starring Jimmy Fallon 2024.
Från ”Da Voice of Da Yoof” till Wimbledons mest uppenbara cannabislangare
Ali G skapades som en satir över vita medelklasskillar från förorterna som försökte efterlikna svart och jamaicansk kultur. Med den karaktären genomförde Sacha Baron Cohen några av de mest bisarra intervjuerna i tv-historien med personer som Donald Trump, Noam Chomsky, Newt Gingrich och Buzz Aldrin. Hela idén byggde på att Ali G självsäkerhet och till synes totala okunskap fick intervjupersonerna att säga saker de annars kanske aldrig hade sagt.
Karaktären har samtidigt aldrig varit okontroversiell. Baron Cohen har länge försvarat Ali G med att satiren riktar sig mot privilegierade vita ungdomar som imiterar svart och jamaicansk kultur. Kritiker har däremot ifrågasatt om publiken verkligen skrattar åt dem – eller om skämten i stället riskerar att förstärka stereotyper om den svarta befolkningen. Den debatten började redan när Ali G slog igenom och lär sannolikt ta fart igen nu när karaktären gör comeback.
Just nu verkar Ali G dock vara mindre intresserad av gamla diskussioner om ras och humor än av att spela rollen som den mest iögonfallande cannabislangaren i Wimbledons historia.
Den som befann sig på herrfinalen i Wimbledon i söndags kunde knappast ha missat honom. Ali G dök upp i sina klassiska solglasögon, med mössa, säckiga kläder, kraftiga guldsmycken och en specialdesignad jacka i vitt, lila och grönt. På ryggen stod texten:
”DA CHAMPIONSHIPZ WIMBLEDON OFFICIAL GANJA DEALER.”
Under texten fanns även en uppmaning att följa hans nystartade Instagramkonto.
I en av videorna förklarar Ali G att Wimbledons herrsingel, ”trots namnet, inte är en fest för bögar”, utan snarare ett slags fotbolls-VM för tennis – en sport som han i sin tur beskriver som ”en dålig version av pingis”.
– Tennis spelas bäst på gräs, så därför tänker jag sälja så mycket gräs som möjligt medan jag är här, säger Ali G och syftar på ordleken mellan gräs som underlag och cannabis.
Han fortsätter med att berätta att han tänker sälja sina ”naturläkemedel” direkt från sin sittplats på läktaren.
– Om ni vill ha lite örtmedicin har jag allt ni kan önska er. Bob Kush, jag har hemodlat också – på rad HC329. Det blir inga problem att hitta mig. Respect!
Det hela framförs naturligtvis som satir, där Ali G spelar rollen som Wimbledons självutnämnde ”officiella cannabislangare”.
Från att ha varit ”the voice of da yoof” i slutet av 1990-talet, via Da Ali G Show och Ali G Indahouse, ser det nu ut som att Ali G är på väg tillbaka – den här gången i rollen som en fullfjädrad cannabislangare.
Ali G var nära att gripas – på riktigt
Efter att ha meddelat att han var tillbaka och redo att förse uttråkade Wimbledonbesökare med cannabis hamnade Ali G också i trubbel – eller åtminstone något som såg ut att vara trubbel – med polisen inne på arenan.
Anledningen?
Enligt Ali G hade han försökt gå fram till prins William, som han konsekvent kallade för ”Prince Will.I.Am”.
När polisen konfronterade honom förklarade han att han bara ville prata med prinsen eftersom ”prins Harry är skyldig mig 1 400 pund, för jag var hans langare på Eton”. Därefter bad han William att vänligen säga till sin bror att skicka pengarna via Venmo – eller betala kontant.
Som om det inte vore nog anklagade poliserna honom också för att ha vänt sig om och erbjudit olämpliga saker till barnen som satt bakom honom.
Ali G försvarade sig direkt.
– Jag är ingen barnförgripare. Vad är det ni påstår att jag har erbjudit dem?
– Cigaretter och droger, svarade polisen.
– Vi har inga droger, insisterade Ali G – innan han omedelbart pekade på en person bakom sig och hävdade att drogerna tillhörde den personen.
Om mötet med polisen var helt äkta, iscensatt för den kommande filmen eller befann sig någonstans i den klassiska gråzonen som Sacha Baron Cohen ofta arbetar i är fortfarande oklart. Många tittare har samtidigt undrat hur poliserna – eller någon annan på Wimbledon – inte skulle känna igen en av Storbritanniens mest ikoniska humorfigurer.
Men just den osäkerheten har alltid varit en av Baron Cohens största styrkor. Människor kan känna igen både hans ansikte, hans karaktärer och ana att de blir utsatta för ett skämt – ändå uppstår förvirringen på riktigt.
Den nya filmen kan mycket väl återgå till det klassiska Ali G-formatet, där han intervjuar människor som inte vet vem de egentligen pratar med, snarare än att bli en traditionell uppföljare till Ali G Indahouse. Något är ännu inte bekräftat.
Om det stämmer var Wimbledon sannolikt inte bara ett PR-framträdande, utan ett smakprov på vad som väntar: Ali G kliver rakt in i en strikt kontrollerad miljö, beter sig fullständigt absurt och väntar på att se hur omgivningen reagerar.
Tjugofyra år efter sin första – och hittills enda – långfilm i huvudrollen verkar Ali G nu vara redo att ta reda på om hans typ av humor fortfarande fungerar.
Eller om världen helt enkelt har blivit för bisarr för att ens han ska kunna överträffa den.
Hur som helst verkar Wimbledon ha varit en perfekt plats att börja på.
För vissa menar fortfarande att tennis trots allt spelas bäst på gräs.
Läs originalartikeln här!
