Hoppa till innehåll
Vita blodkroppar blir färre, sexlusten sjunker och gamla cannabisrus gör sig påminda utan att du behöver ringa langaren. Organisationen ”Droginformation för alla” serverar sina varningar med stadig röst och pedagogiska bildtexter. På Sociala medier är mottagandet mindre högtidligt. ”Det är svårt att avgöra om det är satir eller autentiskt?” kan man läsa i kommentarsfältet på ett av inläggen. Frågan är befogad. Organisationen har dokumenterade scientologikopplingar och har tidigare fått hård forskarkritik för sin undervisning.
Det finns något rörande med svensk droginformation. Omvärlden förändras, forskningen utvecklas och nya studier tillkommer. Ändå kan man öppna Facebook och känna sig tillbaka i ett klassrum där någon just har rullat in en tjock-tv på en vagn.
Nu ska det bli fakta.
Inte sådana där besvärliga fakta med reservationer, doser och skillnader mellan människor. Här ska publiken få besked. Cannabis gör ditt, kroppen gör datt och sexlusten ska omedelbart infinna sig för avveckling.
”What in the 70-talspropaganda?” skriver Björn Gillström i kommentarsfältet under en av Droginformation för allas filmer.
Det är kanske orättvist mot 1970-talet. Då var det åtminstone svårare att hitta forskningen.
Blodkropparna har tydligen sagt upp sig
I filmseriens fjärde del förklarar föreläsaren att cannabisanvändaren lättare blir sjuk och förkyld. Motståndskraften försämras, får vi veta, eftersom de vita blodkropparna minskar.
Här finns en tydlig pedagogisk ambition. Ingen ska behöva lämna filmen med en obesvarad fråga. Inte ens när frågan borde ha ställts av den som gjorde filmen.
Vilka blodkroppar? Vid vilken konsumtion? Hos vilka människor? Och enligt vilken studie?
En amerikansk befolkningsstudie med över 16 000 deltagare fann något högre antal vita blodkroppar bland personer med frekvent cannabisbruk. Sporadiskt bruk var inte förknippat med någon motsvarande skillnad.
Det visar inte att cannabis förbättrar immunförsvaret. Högre värden kan bland annat spegla inflammation. Men det ger knappast stöd åt filmens enkla berättelse om att blodkropparna blir färre och förkylningarna fler.
Man får intrycket att immunförsvaret fungerar som en kommunal ungdomsgård: upptäcks cannabis stänger verksamheten omedelbart och all personal skickas hem.
Så enkelt är det inte.
Men enkelt ser onekligen bättre ut på en presentationsbild.
Sexlusten får sparken
Sedan kommer beskedet som får kommentarsfältet att vakna på allvar:
”Sexlusten kommer att minska.”
Det är en imponerande formulering. Ingen antydan till osäkerhet. Inget utrymme för individuella skillnader. Lusten ska bort. Beslutet är fattat.
Man ser framför sig hur den svenska cannabisanvändaren får ett brev:
Din ansökan om fortsatt kåthet har avslagits. Beslutet grundas på en informationsfilm.
Björn Gillström protesterar. En annan kommentator, Albert Jansson, berättar däremot:
”Hon överdriver. Men jag har definitivt mer libido nu utan cannabis.”
Där har två personer på Facebook redan lyckats beskriva något som filmen tappar bort: människor kan uppleva olika saker.
Forskningen är också mer varierad än föreläsningen. Studier har bland annat funnit samband mellan cannabisbruk och högre självrapporterad sexuell funktion. Det bevisar inte att cannabis förbättrar sexlivet, men det gör det svårt att hävda att sexlusten ofrånkomligen ska minska.
Att läsa forskningen kräver alltså lite mer arbete än att konstatera att hasch är dåligt och därefter låta samtliga kroppsdelar instämma.
Ett gammalt rus i reserv
Nästa avsnitt handlar om THC och kroppsfett.
Utgångspunkten är riktig. THC är fettlösligt, kan lagras i fettvävnad och senare återföras till blodet. Små studier har undersökt hur motion och fasta påverkar koncentrationerna.
Därefter berättar föreläsaren om personer som upplevt ett cannabisrus utan att ha tagit cannabis igen.
Hon säger inte uttryckligen att fettlagringen bevisligen orsakar upplevelserna. Men genom att lägga avsnitten efter varandra antyder filmen ett samband som den inte belägger.
Det är en gammal berättarteknik: ställ två uppgifter bredvid varandra och låt publiken göra det vetenskapliga arbete som saknas.
Resultatet blir att kroppsfettet framstår som en garderob där man hängt undan ett rus för framtida bruk.
Vinterjacka. Gamla skridskor. En kväll från Roskilde.
Men mätbart THC i blodet är inte detsamma som ett bevisat nytt rus. Att hitta spår efter en fest betyder inte att festen fortfarande pågår.
Annars skulle större delen av Sveriges studentkorridorer vara påverkade till långt efter pensionen.
Scientologin är ingen fotnot
Bakom filmerna står Droginformation för alla, tidigare Riksorganisationen för ett drogfritt Sverige, RDS. Organisationen är också känd genom kampanjen I Say No Drugs.
Och här blir historien mer intressant än ännu en tvärsäker film på Facebook.
SVT har dokumenterat nära kopplingar till scientologirörelsens behandlingsverksamhet Narconon. I granskningen från 2020 redovisades bland annat hänvisningar till Narconon i föreningens material och filmer som presenterades som Narcononföreläsningar.
Föreläsaren Alex Breeze hade själv beskrivit hur Narconon Göteborg och Drogfritt gick samman under namnet Drogfritt.nu.
Föreningens grundare Åsa Graaf förnekade samtidigt till SVT att organisationen samarbetade med eller stöttade scientologirörelsen. Droginformation för alla beskriver sig som icke-religiös.
Det bemötandet ska finnas med. Det gör också frågan om verksamhetens bakgrund värd att ställa.
En föreläsning blir trots allt inte vetenskaplig bara för att religionen har lämnats utanför bild.
Det räcker inte att byta till en neutral bakgrund, sätta på sig en mikrofon och uttala ”forskning visar” med samma tonfall som tandläkaren använder för att säga att det här bara kommer att spänna lite.
Forskarna har redan bett om bättre underlag
Organisationens problem med faktakvaliteten upptäcktes inte av Facebook.
I SVT:s granskning 2020 gick cannabisforskaren Amir Englund igenom materialet Cannabis i trafiken. Han bedömde det som undermåligt och mer inriktat på opinionsbildning än på att informera om cannabis och bilkörning.
Han kritiserade också bristen på hänvisningar till specifika studier.
Organisationen hade dessutom uppgett att materialet var faktagranskat av Transportstyrelsen. Myndigheten förklarade för SVT att granskningen endast omfattade trafikavsnittet, ungefär en halv sida.
Det är inte riktigt samma sak.
Att någon har kontrollerat ett avsnitt ger inget frikort för resten. En korrekt adress på kuvertet gör inte innehållet sant.
Ändå står publiken åter där, flera år senare, och efterfrågar det mest grundläggande.
”Erm… Länka gärna några Källor?” skriver Lukas Bodo.
En rimlig begäran. Nästan besvärande rimlig.
Kommentarsfältet tar över lektionen
Reaktionerna i de granskade skärmbilderna är stundtals så hårda att satirikern får ställa sig i kö.
”Vad fan tittade jag just på? Skojar ni eller? Seriöst?” skriver kontot Fille Fisk.
Kurt Konrad känner igen materialets anda:
”De där läste jag på biblioteket då jag gick i 4an”.
Och Simon Petersson undrar alltså om det är satir eller autentiskt.
Kommentarerna är reaktioner, inte forskningsresultat. Även bland kritikerna förekommer svepande påståenden och personliga erfarenheter som inte kan generaliseras.
Men det finns en betydande skillnad i ansvar mellan någon som skriver en kommentar och en organisation som säljer utbildningar och presenterar sig som kunskapsförmedlare.
Den senare ska rimligen ha gjort faktakollen innan den trycker på publicera.
Annars blir upplägget märkligt: föreningen håller föreläsningen, publiken får göra läxan.
Ett 90-konto är ingen läkare
Droginformation för alla finansieras genom bland annat insamlingar, gåvor och försäljning av utbildningar och material. Offentliga betalningar har också dokumenterats historiskt.
Organisationen har ett 90-konto.
Det innebär kontroll av bland annat insamlingen och hur pengarna används. Det innebär inte att påståendena om immunförsvar, spermier eller sexlust har godkänts av medicinska experter.
Ett bankgiro kan ta emot pengar.
Det kan inte bedöma en studie.
Inte ens om man läser upp numret mycket långsamt och ser bekymrad ut.
Felaktig droginformation är också ett problem
Det hade varit lättare att bara skratta om filmerna inte presenterades som undervisning.
Cannabis har verkliga risker. Beroende, ångest, försämrat minne och koncentration under påverkan samt psykosrisk behöver beskrivas sakligt. Rökning innebär risker för luftvägarna.
Just därför är det så illa att blanda välgrundade varningar med obelagda förklaringar och kategoriska besked.
Den som upptäcker ett tydligt fel kan börja misstro resten. Då följer de riktiga riskerna med ned i samma papperskorg som överdrifterna.
För patienter och anhöriga blir noggrannheten särskilt viktig. Information om droger, medicin och läkemedel måste skilja mellan doser, produkter, användningssätt och behandlingssyften. Medicinsk nytta gör inte en substans ofarlig. Risker gör inte heller all behandling med substansen meningslös.
Det krävs inga mirakel för att förklara detta.
Det krävs hederligt arbete med källorna.
Och ibland den ovanliga förmågan att säga: här vet vi ännu inte tillräckligt.
Dags för en uppföljare
Droginformation för alla har redan en användbar titel för sin verksamhet.
Nu återstår att leva upp till den.
En femte film skulle kunna handla om hur man läser en studie, skiljer samband från orsak och undviker att presentera sin övertygelse som ett medicinskt faktum.
Den skulle antagligen bli mindre dramatisk.
Blodkropparna skulle få stanna på jobbet. Sexlusten skulle slippa ett generellt avskedsbesked. Kroppsfettet skulle kunna återgå till att vara kroppsfett.
Och kommentarsfältet skulle för en gångs skull slippa fråga om undervisningen är ett skämt.
Till dess verkar den mest påtagliga biverkningen av filmserien vara akut källkritik hos tittarna.
Källor
- Droginformation för alla: cannabisfilmerna del 1–4 och kommentarer på organisationens Facebooksida.
- Journal of Cannabis Research: ”Total and differential white blood cell count in cannabis users”. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- Sexual Medicine: ”Assessment of the Association of Cannabis on Female Sexual Function With the Female Sexual Function Index”. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- ”Exercise increases plasma THC concentrations in regular cannabis users” och ”Can Physical Exercise or Food Deprivation Cause Release of Fat-Stored Cannabinoids?”. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- SVT Nyheter: ”Skolor köper droginformation från scientologirörelsen” och ”Trafikverket gav 333 000 kronor till organisation med scientologikoppling”, 25 januari 2020. www.svt.se
- Droginformation för alla: årsredovisning 2024. Svensk Insamlingskontroll: ”Vad är ett 90-konto?”. www.droginformation.nu
- NIDA: ”Cannabis (Marijuana)”. CDC: ”Cannabis and Lung Health”. drugabuse.gov
