Är det dags för Costa Rica?

Costa Ricas val närmar sig: vad tycker kandidaterna om cannabis?

Presidentvalet i Costa Rica är planerat till den 1 februari 2026, och det politiska landskapet är ovanligt brett. I ett läge präglat av splittring och osäkerhet ska väljarna välja bland ett stort antal kandidater. Flera av dem har offentligt redogjort för sina ståndpunkter om legalisering av cannabis. Sedan 2022 gäller lag 10.113, som reglerar cannabis uteslutande för medicinska och terapeutiska ändamål. Lagen tillåter även livsmedels- och industriell användning av hampa. Rekreationsbruk, eller vuxenbruk, är dock fortsatt olagligt i landet, och narkotikalagen kriminaliserar fortfarande innehav för personligt bruk. Efter nyliga försök att legalisera och reglera rekreationscannabis har frågan åter hamnat i rampljuset.

Enligt data från Institutet för alkohol- och drogberoende, som lyder under Costa Ricas hälsoministerium, visar undersökningar om psykoaktiva substanser att cannabisanvändningen har ökat sedan 1990.
– Oavsett om vi gillar det eller inte är det en verklighet vi inte kan förneka, säger Juan Carlos Hidalgo, kandidat för Socialkristna enhetspartiet.

– Cannabisanvändning existerar i Costa Rica, men förbud mot försäljning leder till demonisering från vissa håll, och diskussionen domineras fortsatt av kriminalisering. Det saknas en sekulär, vetenskaplig och icke-moraliserande utbildningspolitik kring cannabisbruk, så sammanhanget utvecklas långsamt, tillägger David Hernández Brenes, kandidat för Arbetarpartiet.

På senare tid har polisens tryck ökat och säkerhetsinsatserna har fokuserat på beslag.
– Användaren kriminaliseras ofta. Bruk är inte förbjudet; det är försäljning och odling som är det, påpekar Ariel Robles Barrantes, kandidat för Bred front.

Vad föreslår då de kandidater som tagit tydlig offentlig ställning?
– Cannabis för vuxenbruk, eller andra mildare droger, bör vara ett personligt val där statens roll är att möjliggöra informerade beslut på vetenskaplig och sekulär grund, utan rädsla för straffande eller moraliserande attityder från staten. Användningen bör ske med medvetenhet om alla aspekter kring dessa substanser, säger Hernández Brenes.

Hidalgo anser i samma anda att cannabis
– bör vara en substans vars rekreationsbruk är lagligt och självklart reglerat utifrån folkhälsokriterier som skyddar befolkningen, särskilt minderåriga.

Robles Barrantes ser legalisering som en tydlig fördel. För det första, menar han, skulle den
– ta affärerna ifrån narkotikakartellerna. I dag, i vårt land och i många latinamerikanska länder där cannabisanvändning inte är reglerad, lämnas den helt åt sig själv och det är den illegala handeln som tjänar på det.

Därifrån föreslår han att staten skapar intäkter som kan investeras i utbildning, hälsa och säkerhet, vilket i sin tur skapar arbetstillfällen.

Samtidigt möter frågan motstånd från religiösa och ultrakonservativa grupper i Costa Rica, som ofta motsätter sig detta polariserande ämne och bidrar till splittring. Trots detta finns debatten tydligt på den politiska dagordningen, och en växande del av väljarna kräver besked från partierna om deras kandidaters hållning.

Robles Barrantes försvarar öppet debatten och konstaterar att det är
– särskilt den yngre generationen som starkast har försvarat argumenten för att reglera cannabisanvändning.

År 2023 väckte han uppmärksamhet i medierna efter ett personligt uttalande:
– Precis som Barack Obama sade under sin kampanj har även jag sagt att jag vid något tillfälle har använt cannabis. Det gjorde mig inte till en dålig människa eller till en brottsling. Jag gjorde det för att försöka bekämpa stigmat.

Hidalgo betonar att diskussionen kräver verktyg för att
– fatta informerade beslut. Riskerna med problematiskt bruk av denna och många andra substanser måste tydliggöras, säger han.

Robles Barrantes återkommer till behovet av balans:
– Vi behöver en ansvarsfull reglering, med förståelse för att det också finns sociala konsekvenser och att det finns människor för vilka cannabisanvändning kan vara problematisk. Därför måste vi skapa stödprogram och erbjuda hjälp till familjer.

I sina valplattformar fokuserar Hernández Brenes, Arbetarpartiets kandidat, på arbetslöshet, fattigdom, folkhälsa, utbildning och bostäder.
– Vi föreslår en process där företag socialiseras och ekonomisk planering införs genom en regering baserad på arbetarförsamlingar, sade han – ett förslag som väckte kontrovers i sociala medier och press. – Vi föreslår en rad åtgärder för att få slut på den utsugning som råder på arbetsplatserna, fortsatte han.

Juan Carlos Hidalgo, från Socialkristna enhetspartiet, vill i stället
– jämna ut spelplanen. Hans huvudförslag handlar om att motverka koncentrationen av stora förmåner. – Att jämna ut spelplanen innebär att ge alla costaricaner del av dessa fördelar och göra det möjligt för dem som arbetar varje dag och brottas med skatter, otrygghet, kostnader, byråkrati och bristande infrastruktur att lyckas, säger han.

Ariel Robles Barrantes, Bred fronts kandidat, vill återinvestera i utbildning och ge ett eventuellt presidentskap ett tydligt fokus på säkerhet – inte bara genom polisnärvaro utan även genom förebyggande insatser. Han föreslår också sociala investeringar i bostäder, skolor, vårdcentraler och offentliga miljöer.
– Ett angreppssätt som kan förbättra människors livskvalitet, förklarar han.

I ett försök att dra nytta av det utbredda missnöjet med den politiska klassen hoppas Hernández Brenes vinna stöd bland väljare där valdeltagandet traditionellt är lågt.
– Vi förväntar oss att locka allt fler till våra förslag så att vi kan utveckla ett alternativ som radikalt förändrar landets riktning och fokuserar på en ekonomi som tillgodoser arbetarklassens behov, säger han.

Hidalgo är övertygad om att costaricanerna, när de lär känna hans förslag och hör dem debatteras,
– kommer att inse att vi är det bästa alternativet. – Vi vill inte förneka eller rasera det som är bra, utan snarare bygga vidare på det.

Robles Barrantes, som enligt vissa opinionsmätningar har medvind, hoppas nå en andra valomgång för att utmana den sittande regeringen.
– Vi vill styra med ett annat perspektiv, med ett socialt fokus som erkänner arbetets värdighet, som strävar efter att förkorta arbetsdagen och återupprätta utbildning, hälsa och säkerhet som grundpelare i en av Latinamerikas starkaste demokratier, avslutar han.

Cannabisfrågan har blivit en oväntad drivkraft i Costa Ricas presidentval. Trots stigma och konservativa reaktioner pressar en betydande del av väljarkåren kandidaterna att lämna gråzonen och tydligt redogöra för sin syn på reglering. Den 1 februari 2026 väljer Costa Rica en ny president. Blir nästa regering den som avkriminaliserar cannabis och införlivar den i skattesystemet? Svaret avgörs i valurnan.

Originalartikeln hos Hightimes!