Hoppa till innehåll
Legalisera narkotika och beskatta det för att bekosta upprustningen av försvaret, föreslår Mattias Svensson. Det stärker även polisen, som då kan fokusera mer resurser på den systemhotande organiserade brottsligheten och Sveriges inre säkerhet.
Tyvärr befinner vi oss nu i ett läge där Sverige snabbt behöver rusta upp det militära försvaret. Men var ska pengarna komma ifrån?
I en ledare i Svenska Dagbladet i veckan föreslog Mattias Svensson att vi ska legalisera narkotika så att det kan säljas på en reglerad och beskattad marknad.
– Kanske är det dags att ta upp den förbjudna tanken: Att det finns en skattebas som faktiskt skulle kunna ge nya, friska pengar. Vi skulle kunna beskatta en laglig försäljning av i dag förbjudna droger, som cannabis och kokain. Det skulle, precis som det gör i Kanada, inom några år kunna ge intäkter som i dag berikar gängkriminella, skrev Mattias Svensson i ledaren.
Antagligen var det ett antal politiker som satte morgonkaffet i vrångstrupen när de läste det. Men det är ett stabilt och genomtänkt förslag.
– Vad vi har lärt oss de senaste 30-40 åren är att vi kan inte förbjuda bort droger. Då är det bättre att ha det reglerat, kontrollerat och beskattat, och då skulle man få in nya pengar, sa Mattias Svensson när han debatterade förslaget i SVT Morgonstudion.
Och det rör sig om ganska många miljarder som staten skulle kunna tjäna och spara.
• Moms är den allra mest uppenbara intäkten för staten om vi legaliserar narkotika. Vi betalar ju moms på nästan allt vi köper, inklusive alkohol och tobak. Idag är narkotika momsbefriad, eftersom den bara säljs av kriminella. Legaliserar vi försvinner den skatterabatten. Det ger ett antal nya miljarder i statskassan.
• Inkomstskatter för alla som arbetar i branschen är en annan inkomstkälla för staten. De kriminella som sköter narkotikadistributionen idag betalar varken inkomstskatt eller arbetsgivaravgifter. Flyttar vi verksamheten till lagliga företag med vanliga anställda, blir det också ett antal nya miljarder till staten.
• Punktskatter är en annan tänkbar inkomstkälla. Staten har lagt punktskatter på både alkohol och tobak, så det är naturligt att tänka att man kommer göra det även på cannabis och andra droger efter en legalisering.
Men om staten väljer att införa punktskatter på drogerna som legaliseras måste det ske med försiktighet, påpekar Mattias Svensson i sin ledare. Syftet med reformen är att tränga undan de kriminella gängen från narkotikamarknaden. Då får inte det lagliga utbudet vara för dyrt, för då kommer många att fortsätta handla olagligt.
När Kanada legaliserade cannabis 2018 var det ett problem i början att det lagliga utbudet var för dåligt och för dyrt. Det gjorde att det tog några år innan majoriteten av cannabismarknaden hade flyttat över till den lagliga sidan. Det misstaget kan vi undvika att göra i Sverige, om det lagliga utbudet redan från början består av bra produkter till priser som kan konkurrera ut gängen.
• Besparingar för polis och rättsväsende är en annan positiv effekt av att legalisera narkotikamarknaden. Idag lägger polisen stora resurser på att försöka bekämpa narkotikahandeln – utan några framgångar alls. Alla former av narkotika är billigare och mer lättillgängliga idag än de var när kriget mot narkotikan startade. Den repressiva narkotikapolitiken fungerar inte. Men den kostar stora pengar.
– Upp till en tiondedel av alla poliser har ägnat sig åt att bekämpa narkotika, vilket är lovligt. Men det kostar 2,75 miljarder per år, konstaterar kriminologen Henrik Tham som undersökt saken.
Till polisens 2,75 miljarder för narkotikabekämpning ska läggas kostnaderna för resten av rättsväsendet med åklagare, domstolar och kriminalvård. Det handlar också om miljarder.
Nu är det kanske inte så lämpligt att ta pengar från polis och rättsväsende till försvaret, även om vi legaliserar och därmed frilägger resurser. De resurserna gör antagligen mer nytta om de blir kvar hos polisen och istället inriktas på den systemhotande brottsligheten. Att polisen förmår skydda oss mot inre fiender är en del av totalförsvaret, så även om de här pengarna stannar kvar inom rättsväsendet ökar det Sveriges försvarsförmåga.
• Försvagade kriminella gäng blir resultatet om de förlorar basinkomsten från narkotika. Det är sant att gängen tjänar pengar på annat också, så vi kan inte förvänta oss att alla problemen med organiserad brottslighet försvinner genom ett trollslag bara för att vi legaliserar och reglerar narkotikamarknaden. Det krävs andra åtgärder också.
Men om en legalisering tar bort det mesta av gängens narkotikainkomster, då är det ett mycket hårt slag mot deras ekonomi. Med färre miljarder i svarta intäkter får de mindre pengar till att köpa vapen och rekrytera barnsoldater.
Att försvaga de kriminella gängen så mycket det bara går är också viktigt ur försvarssynpunkt. Skurkstater som Iran har redan utnyttjat svenska gängkriminella för att attackera mål i Sverige. Vi behöver trycka tillbaka gängen så mycket som möjligt för att förhindra att de blir en resurs för en framtida angripare.
Sammanfattningsvis finns det alltså ett antal miljarder som staten kan dra in i skatt om vi legaliserar och reglerar narkotikahandeln. De pengarna kan hjälpa till att bekosta upprustningen av försvaret. Dessutom kommer reformen försvaga de kriminella gängen och ge polisen mer resurser till att försvara den inre säkerheten.
Som Mattias Svensson avslutade sin ledartext:
– Pengar från drogförsäljning som i dag används för att sätta vapen i händerna på barn i våra utsatta områden, skulle i stället kunna sätta vapen i händerna på svenska soldater. Vilket känns tryggast?
…
Läs mer:
- Mattias Svensson, SvD: Så kan vi finansiera upprustningen
- Debatt: Kan en ny drogpolitik bekosta upprustningen?
