Hoppa till innehåll
Mindre etablerad än psykedelika som psilocybin – läkare varnar för att forskningen fortfarande är i sin linda.
Vissa kanadensare som lider av psykisk ohälsa vänder sig till psykedelisk terapi med cannabis, istället för mer välkända psykedelika som psilocybin.
I psykedelisk terapi – ett framväxande område oavsett substans – använder patienter medvetandeförändrande substanser under uppsikt av en utbildad terapeut, i syfte att behandla svårbehandlade tillstånd.
Under rätt förutsättningar kan cannabis vara ett användbart verktyg i terapi, säger Hillary McBride, legitimerad psykolog i Vancouver. Dessutom är det lättare att få tag på än vissa andra psykedelika.
Eftersom cannabis är lagligt i Kanada för personer över 19 år och redan används medicinskt, finns en viss vana inom vården, säger hon.
”Folk kan gå till sin läkare… och diskutera läkemedelsinteraktioner och hälsorisker”, förklarar hon.
För att få tillgång till psilocybin eller MDMA för psykedelisk terapi krävs däremot att en vårdgivare ansöker om särskilt tillstånd genom Health Canada’s Special Access Program (SAP).
McBride är programledare för CBC-podden Other People’s Problems, där lyssnare får följa riktiga terapitillfällen med hennes klienter. Den nya säsongen fokuserar helt på psykedelisk psykoterapi – främst med cannabis.
”Vi vill avmystifiera processen genom att låta folk höra hur det faktiskt låter,” säger McBride, som har doktorsexamen i rådgivningspsykologi.
Men terapeuter och forskare varnar för att metoden inte passar – eller är säker – för alla, och forskningen är fortfarande begränsad.
Så kan behandlingen se ut
Även om människor har odlat och använt cannabis i tusentals år är den medicinska forskningen relativt ny.
Jämfört med andra psykedelika som används i terapi finns det mycket mindre forskning om cannabis psykedeliska effekter, särskilt i terapiform, säger Dr. David Wolinksy, beroendepsykiater och docent vid Johns Hopkins School of Medicine.
Han menar dock att rapporterade psykedeliska effekter av cannabis är tillräckligt lovande för att motivera fortsatt forskning. Wolinksy var huvudförfattare till en litteraturgenomgång om ämnet som publicerades i Journal of Psychopharmacology i januari 2024.
McBride säger att hon och andra terapeuter sett goda resultat för patienter med behandlingsresistenta tillstånd som trauma, depression, ångest och tvångssyndrom – under rätt terapeutiska förhållanden med cannabis och andra psykedelika.
Cannabis kan, enligt henne, påverka hjärnan och kroppen på ett sätt som gör det lättare att nå de känslor och upplevelser som är centrala i terapin.
”Målet är att hjälpa människor att känna sina känslor, att bryta dissociationen som kan göra att de inte känner kroppens signaler,” säger hon.
En sådan session kan till det yttre likna ett vanligt terapitillfälle – med fler samtal om samtycke, säkerhet och förberedelse, tillägger McBride. ”Och ingen kör hem efteråt.”
Det diskuteras vem som skjutsar personen, och ibland är en sjuksköterska eller annan vårdpersonal närvarande i rummet.
”Riskfaktor” för psykisk ohälsa
Trots att cannabis är mer tillgängligt än andra psykedelika, finns det risker.
Dr. Jennifer Swainson, psykiater och docent vid University of Alberta, avråder från cannabis i psykoterapi. Hon är ordförande för en kommitté som ackrediterar kliniker i Alberta för psykedelisk terapi.
”Cannabis rekommenderas starkt inte för personer med ångest- eller stämningsstörningar. Inom medicinen betraktas det generellt som en riskfaktor för psykiska tillstånd,” säger Swainson.
Risken är särskilt stor för unga, eftersom hjärnan utvecklas fram till 25 års ålder, tillägger hon.
Alberta är den första provinsen i Kanada som infört krav på ackreditering för kliniker som erbjuder psykedelisk terapi eller ketamin-assisterad psykoterapi.
”Jag har varit ute på flera ackrediteringsbesök, men har ännu inte stött på någon klinik som vill använda cannabis. Och det skulle troligen inte godkännas i Alberta.”
McBride håller med om att cannabisbehandling inte passar alla patienter.
”Det finns risk för psykotiska episoder och förvärrade hälsotillstånd. Precis som med alla läkemedel gäller: det passar inte alla,” säger hon.
”Ju mer genomtänkta vi är, desto bättre utfall får vi.”
Inte för nybörjare i terapi
I ett avsnitt av Other People’s Problems berättar en patient, med pseudonymen Brandi, hur cannabis-assisterad terapi hjälpt henne bearbeta psykisk ohälsa efter att ha vuxit upp i en religiös sekt.
”Det största som förändrades för mig var en enorm minskning av min sociala ångest,” säger hon. ”Jag har testat många terapiformer, men detta har varit det mest omvälvande.”
Ett och ett halvt år efter sessionen berättar hon att hennes ångest fortsatt minska.
Men den kanske viktigaste faktorn, säger hon, är hennes starka relation med McBride, som hon haft som terapeut i över sju år.
Det är avgörande, menar McBride.
”Vi erbjuder inte detta till någon som bara säger: ’Min vän gick till en terapeut och mådde bättre, så nu vill jag också prova.’”
Psykedelisk terapi med cannabis är heller inget man ska experimentera med på egen hand, understryker hon.
”Traumaterapi ska inte ske på bussen, i bilen eller vid köksbordet. Det handlar om specifika tekniker i rätt kontext – för att kunna närma sig det som är olöst.”
Forskningen: Potential men begränsningar
Dr. Wolinsky berättar att en del av forskningen han granskat fokuserade på att undersöka om cannabis kan framkalla så kallade mystiska upplevelser – ett psykologiskt fenomen som tros bidra till terapiresultat med psykedelika.
Men mycket av forskningen bygger på retrospektiva enkäter där deltagarna återger sina upplevelser i efterhand, vilket är begränsat av minnesförmåga.
Neurobildstudier visar visst stöd för att cannabis kan påverka hjärnans kommunikation – bland annat genom att störa det så kallade ”default mode network”, ett nätverk kopplat till självrefererande tankemönster.
Men han understryker att resultaten hittills varit för inkonsekventa, och inga studier har direkt jämfört cannabis med klassiska psykedelika.
”Det är bra att dessa substanser undersöks som potentiella nya behandlingar – men det måste göras med vetenskaplig noggrannhet,” säger Wolinsky.
Ingen magisk lösning
Både han och McBride är tydliga: psykedeliska terapier är ingen mirakelkur.
”För de flesta handlar psykiatri inte bara om medicinering,” säger Wolinsky. ”Det handlar också om terapi, om att förändra livsstil, äta bättre, röra sig mer och ha sociala kontakter.”
McBride tillägger:
”Det är inte lämpligt att säga att det här är rätt för alla – men det är heller inte rätt att säga att det är farligt för alla.”
”I vissa fall räddar det faktiskt liv.”
