Hoppa till innehåll
Förskrivningen av medicinsk cannabis ökar snabbt i England. Samtidigt har allvarliga brister i vården av en 34-årig man lett till krav på bättre patientsäkerhet. Bakom varningsrubrikerna finns en berättelse om bristande läkarkontakter, ekonomiska hinder och en behandling som fortsatte trots att patienten behövde annan vård.
Nästan två miljoner läkemedelsposter med medicinsk cannabis expedierades på privata recept i England mellan juni 2025 och maj 2026. Det visar en sammanställning som nyhetsbyrån PA har gjort av statistik från NHS Business Services Authority, NHSBSA.
Ökningen är betydande. Under kalenderåret 2024 registrerades drygt 659 000 poster, jämfört med omkring 283 000 året dessförinnan. Cannabisblommor stod för ungefär tre fjärdedelar under den senaste tolvmånadersperioden.
Utvecklingen har fått Englands patientsäkerhetskommissionär Henrietta Hughes att kräva bättre uppföljning och samordning mellan vårdgivare.
Receptstatistik blir till miljontals patienter
Men redan i rapporteringen om siffrorna uppstår problem. I en rubrik hos The Independent beskrivs det som att två miljoner britter har fått cannabis förskrivet.
Det är inte vad statistiken visar.
NHSBSA räknar läkemedelsposter, inte enskilda patienter. En person som regelbundet hämtar ut sin medicin kan förekomma många gånger under ett år. Siffrorna kan därför inte användas som ett mått på hur många människor som behandlas.
Myndigheten påpekar också att delar av materialet registreras manuellt, ibland från handskrivna recept, vilket medför risk för fel.
Förskrivningens omfattning säger dessutom inget om behandlingens resultat. För att bedöma nyttan och riskerna behövs uppgifter om hur patienterna faktiskt mår.
Lagliga läkemedel som saknar marknadsgodkännande
Ett annat begrepp som lätt leder fel är det engelska ordet unlicensed. Här betyder det att cannabisprodukterna saknar brittiskt marknadsgodkännande, inte att de säljs olagligt.
Enligt läkemedelsmyndigheten MHRA får sådana läkemedel tillhandahållas när tillgängliga godkända alternativ inte kan möta en enskild patients medicinska behov. Tillverkning och import omfattas av särskilda krav.
Det innebär däremot inte att produkterna har genomgått samma prövning som ett marknadsgodkänt läkemedel. Förskrivaren måste kunna motivera behandlingen, och patienten behöver få begriplig information om både förväntad nytta och osäkerheter.
Allvarlig kritik efter en patients död
Bakom kraven på förändring finns bland annat fallet Oliver Robinson. Han var 34 år när han avled i november 2023 och hade fått cannabis förskrivet mot depression av Curaleaf Clinic.
I sin rapport från februari 2026 pekar coronern Catherine McKenna på flera brister. Beslutet att inleda behandlingen byggde på inaktuella och ofullständiga journaluppgifter. Andra behandlingsalternativ var inte uttömda.
Den bedömande läkaren var specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och saknade, enligt rapporten, relevant erfarenhet på överläkarnivå av vuxna med Robinsons komplexa problematik.
När kliniken fick veta att han också behandlades av andra psykiatrer tog den inte direkt kontakt med dem. Coronern bedömde att den fortsatta förskrivningen stod i vägen för lämplig psykiatrisk vård och beroendevård.
Ekonomin blev ett hinder för behandlingen
Utredningen beskriver flera samverkande belastningar: skulder, konflikter kring boende och vård samt cannabisberoende.
Slutsatsen var misadventure. Domstolen bedömde att Robinson inte hade haft för avsikt att avsluta sitt liv. Att beskriva dödsfallet som ett självmord orsakat enbart av medicinsk cannabis blir därför missvisande.
Av rapporten framgår också att han under perioder inte hade råd att betala för sin förskrivna cannabis. Då använde han cannabis från den illegala marknaden.
Det visar hur ekonomiska hinder kan bryta kontinuiteten i en behandling. Däremot går det inte att dra slutsatsen att billigare medicin skulle ha förhindrat dödsfallet.
Krav på bättre vård och tydligare ansvar
Robinsons familj driver nu krav på skärpta skyddsregler under namnet Oliver’s Law. De vill bland annat se noggrannare specialistbedömningar, bättre kontakt mellan läkare och uppföljning av beroendeproblematik.
Curaleaf uppger att kliniken har förbättrat läkarnas tillgång till patientinformation och stärkt kontakten med andra vårdgivare.
Henrietta Hughes betonar samtidigt att patienter som kan ha nytta av medicinsk cannabis ska kunna få tillgång till behandlingen. Det hon efterlyser är bättre skydd mot skador som går att förebygga.
För patienterna är båda frågorna avgörande. Medicinen måste gå att få tag på, men vårdens ansvar upphör inte när receptet är skrivet. Någon måste följa behandlingen, upptäcka varningssignaler och se till att patienten får rätt hjälp när behoven förändras.
Källor:
- NHS Business Services Authority: FOI-03965, statistik och metodbeskrivning för cannabisförskrivning.
- PA via Hits Radio, 7 oktober 2026: Statistik, intervjuer och Curaleafs bemötande.
- Courts and Tribunals Judiciary: Oliver Robinson, rapport för att förebygga framtida dödsfall, 4 februari 2026.
- MHRA: Regler för läkemedel utan marknadsgodkännande, så kallade specials.
- The Independent, 7 oktober 2026: Rapportering där rubriken blandar ihop läkemedelsposter med patienter.
