Hoppa till innehåll
När Theresa berättade i Ring P1 att medicinsk cannabis hjälper henne att arbeta, sova och leva fick frågan ännu ett ansikte. Inlägget väckte snabbt reaktioner och kommentarer från andra som berättar om lindring, oro och behandlingar de inte vill förlora. Samtidigt har rapporteringen om TLV:s indragna högkostnadsskydd ofta kretsat kring misstänkt fusk och myndighetens regelverk. Men var finns patienterna i den berättelsen – och vad tycker egentligen svenska folket?
Den 12 oktober ringde Theresa från Eskilstuna till Sveriges Radios Ring P1. Hon berättade om årtionden av smärta, behandling med Citodon och fentanyl och hur medicinsk cannabis till slut hade gjort vardagen mer uthärdlig.
Nu oroar hon sig för vad som händer när högkostnadsskyddet för hennes behandling försvinner. I programmet uppskattade hon kostnaden utan subvention till drygt 10 000 kronor i månaden.
Pengar hon säger att hon inte har.
Ring P1 följde upp samtalet på Facebook under frågan ”MEDICINSK CANNABIS – JA ELLER NEJ?”. Bilden bar Theresas ord: ”För att jag ska kunna sova och leva”.
Bakom den korta frågan finns en betydligt större: vilken plats får patienternas erfarenheter när Sverige diskuterar medicinsk cannabis?
En berättelse som fanns långt före beslutet
Theresa har tidigare intervjuats av Cannabis i Fokus. Redan då beskrev hon hur långvarig smärta hade präglat hennes liv och hur behandlingen hjälpt henne att fungera bättre.
Hon berättade också om svårigheter. I början blev hon dåsig och yr. Först efter att dosen sänkts i samråd med läkare hittade hon en behandling som enligt henne gav lindring utan samma besvär.
Det var en berättelse om försök, uppföljning och individuell anpassning. Om att kunna sova och driva företag efter år av smärta.
I P1 återkommer samma grundläggande erfarenhet. Skillnaden är att hon nu beskriver rädslan för att inte längre kunna betala för behandlingen.
Fler patienter träder fram
Efter omkring fyra timmar hade Ring P1:s Facebookinlägg fått 102 reaktioner, 77 kommentarer och 15 delningar. Under kvällen hade inlägget passerat 1420 interaktioner. i P1s olika sociala medier. Aktiviteten visar att frågan engagerar och får människor att dela egna erfarenheter och ta ställning i frågan.
En kommentator uppger att han har medicinsk cannabis på recept från Cannabiskliniken Aurea Care och att han inte skulle fungera i vardagen utan behandlingen. En annan berättar om receptbelagd behandling för en ledsjukdom och beskriver bättre resultat än med tidigare mediciner. Ytterligare en skriver att han befinner sig i samma situation inför att högkostnadsskyddet försvinner.
I kommentarsfältet framträder människor som själva upplever att behandlingen gör skillnad, men vars erfarenheter lätt försvinner i myndighetsreferaten.
Vad säger opinionsundersökningarna?
I en Novusundersökning från 2020 var 65 procent positiva till att läkare skulle kunna skriva ut medicinsk cannabis till patienter med svåra åkommor när befintliga läkemedel inte gav önskad effekt. 18 procent var negativa och 17 procent tog inte ställning.
Undersökningen beställdes av Enexis och Cannabis Delivery Sciences, två aktörer med kommersiella intressen inom området.
En Sifo-undersökning genomförd av Verian 2024, på uppdrag av Sapphire Clinics, behandlade i stället situationen för personer med diagnostiserad långvarig smärta. Enligt uppdragsgivarens redovisning upplevde nästan hälften att den reguljära smärtvården inte tillgodosåg deras behov.
När myndighetens förklaring blir hela nyheten
TLV:s beslut har uppmärksammats i fackpressen inom läkemedel och vård.
Den 26 augusti publicerade Svensk Farmaci artikeln ”Misstänkt fusk bakom beslut – läkemedel tas bort från högkostnadsskyddet”. Samma dag rapporterade LäkemedelsVärlden under rubriken ”TLV stoppar cannabispreparat från högkostnadsskyddet”. Även Drugnews rapporterade om beslutet.
I dessa artiklar får myndighetens förklaring stort utrymme. Ingen av dem innehåller en intervju med en berörd patient.
TLV anser att extemporeförskrivningen har gjort det möjligt att få subvention för substanser som också finns i godkända läkemedel utanför förmånen. Myndigheten hänvisar bland annat till ökad försäljning och att många patienter inte tidigare hämtat ut andra läkemedel med samma substanser.
Det är en förklaring som medier ska återge och granska. Men den besvarar inte alla frågor om konsekvenserna.
Vad händer med patienten som upplever att behandlingen fungerar? Vilka alternativ återstår? Vad kostar de? Och hur ska den som lever med små ekonomiska marginaler klara övergången?
Att beskriva misstänkt felaktig användning av ett system är inte detsamma som att visa att varje berörd patient har fått en felaktig behandling.
Patienterna nämns i artiklarna, men framför allt som en grupp i myndighetens underlag. Deras egna erfarenheter och ekonomiska förutsättningar undersöks inte närmare. Där blir rapporteringen otillräcklig.
TV4 visade att patientperspektivet gick att hitta
Redan den 5 oktober 2025 intervjuade TV4 Nyheterna Stefan Skordas, som använde cannabisolja mot smärta efter en knäskada. Han beskrev hur behandlingen hjälpte honom och att han inte skulle ha råd att betala den varje månad om subventionen försvann. Reportaget innehöll även röster från TLV och en smärtläkare.
Magasinet Konkret publicerade i juni samma år en debattartikel där företrädare för patientföreningen MedCan varnade för konsekvenserna.
Patientperspektivet har alltså funnits tillgängligt. Det har gått att söka upp, ställa frågor om och låta möta myndighetens argument.
Nu ger Ring P1 det nytt utrymme. Genom programmet får människor som berörs själva berätta inför en bred publik.
Ett växande intresse från fler redaktioner
Cannabis i Fokus har under dom senaste dagarna fått flera förfrågningar från större poddar och andra nyhets- och mediekanaler som vill komma i kontakt med patienter som tidningen tidigare intervjuat.
Det tyder på ett växande redaktionellt intresse för människorna bakom besluten. Vad kontakterna leder till återstår att se.
Men förutsättningarna finns för en bredare bevakning, där patienternas berättelser följs av frågor till myndigheter, läkare och beslutsfattare.
Patienternas erfarenheter är en nödvändig del av journalistiken om vad vårdens och myndigheternas beslut får för följder.
Beslutet har överklagats
Cannabiskliniken Aurea Care och Sapphire Clinics, genom Sapphire Nordics, har överklagat TLV:s beslut och begärt att det stoppas under prövningen.
Beslutet gäller de berörda extemporeläkemedlen med dronabinol eller cannabidiol i oral lösning och är avsett att träda i kraft den 1 december 2026. Det innebär inte ett generellt förbud mot medicinsk cannabis. För patienten som inte kan betala kan dock förlusten av subvention bli ett faktiskt hinder för fortsatt behandling.
”Medicinsk cannabis – ja eller nej?” väcker debatt. Theresas berättelse kräver också ett svar på en mer konkret fråga:
Vad ska hon göra när läkaren kan skriva receptet, men hon inte längre har råd att hämta ut medicinen?
Källor och underlag
- Sveriges Radio, Ring P1, 12 oktober 2026 https://www.sverigesradio.se/avsnitt/farthinder-rasism-internatskolor
- Cannabis i Fokus: Theresa – En patientberättelse.
- Svenska Dagbladet, 27 juni 2020: Två av tre positivt inställda till medicinsk cannabis.
- Sapphire Clinics, pressmeddelande 14 juli 2025: redovisning av Verians Sifo-undersökning från juli 2024.
- Svensk Farmaci, 26 augusti 2026, LäkemedelsVärlden, 26 augusti 2026 och Drugnews, 25 augusti 2026.
- TV4 Nyheterna, 5 oktober 2025 och Magasinet Konkret, 25 juni 2025.
- TLV:s besked, 24 augusti 2026 samt Cannabis i Fokus genomgång av överklagandena.
