Hoppa till innehåll
Kan cannabis rädda Libanon? Debatten återuppstår mitt i ekonomisk kris
År 2020 avvisade Hezbollah ett lagförslag om att legalisera cannabis med motiveringen att det, till skillnad från vad många tror, inte skulle ge några verkliga ekonomiska fördelar, samt att de ramar som regeringen föreslog var oklara och dåligt definierade i praktiken.
Enligt gruppen utgjorde detta en risk för att unga libaneser skulle vända sig till en oreglerad och potentiellt skadlig exploatering av sektorn. Hezbollahs lagstiftare håller fortfarande fast vid denna ståndpunkt.
Vissa bedömare menar dock att Hezbollahs motstånd i själva verket kan handla om oro för möjliga sociala och ekonomiska förändringar som skulle kunna minska allmänhetens beroende av gruppen och andra politiska aktörer.
Om cannabisodling legaliserades och reglerades på rätt sätt skulle Libanon kunna generera mellan 1 och 3 miljarder dollar i årliga statliga intäkter, enligt jordbruksministern Nizar Hani.
Det skulle motsvara ungefär en fjärdedel till hälften av statens beräknade intäkter för 2024. I ett sådant scenario skulle cannabis kunna bli en betydande inkomstkälla, mer effektiv än andra alternativ som ofta innebär höjda skatter och avgifter för medborgarna utan konkreta resultat.
Med Libanon i en allvarlig ekonomisk kris, minskat bistånd och försvinnande utländska investeringar är inkomster från cannabisodling inte längre bara ett politiskt alternativ – de betraktas i allt högre grad som en ekonomisk nödvändighet.
Cannabisfrågan har återigen tagit plats på den nationella agendan, med premiärminister Nawaf Salam som tagit upp den igen efter att processen stannade av 2020.
Det året antog parlamentet en lag som legaliserade cannabisodling för medicinska och industriella ändamål. Men som så ofta i Libanon lämnades lagen ofullständig på grund av regeringens uteblivna utfärdande av tillämpningsdekret för att skapa en tillsynsmyndighet.
Om, som rapporter antyder, en legalisering av cannabis i Libanon nu är nära förestående, kan detta bana väg för fördelar för alla – från staten som skulle öka sina intäkter, till jordbrukare och industriaktörer, och till sociala grupper som skulle få ett lagligt alternativ till olaglig grödodling och därmed större stabilitet.
Originalartikeln hos LBCgroup.tv
