Hoppa till innehåll
Hur tillförlitligt är ett vittne som är påverkat av cannabis? En ny studie ger ett oväntat och komplicerat svar. Deltagarna mindes inte brottet sämre när de fick stöd av en särskild intervjumetod. Men de som var påverkade både när de såg brottet och när minnet testades var säkrare när de pekade ut fel person.
Ett vittne ser ett brott, förhörs av polisen och får sedan granska en rad ansikten för att försöka identifiera de inblandade.
Men vad händer om vittnet är påverkat av cannabis?
En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports visar att svaret är mer komplicerat än att ett påverkat vittne automatiskt skulle minnas sämre.
När forskarna använde en särskild kognitiv intervjumetod hittade de inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna i hur många korrekta eller felaktiga detaljer deltagarna mindes. Inte heller deras förmåga att identifiera personer skilde sig tydligt åt.
Däremot upptäckte forskarna en möjlig fallgrop. Deltagarna som var cannabispåverkade både när de såg det iscensatta brottet och när de senare förhördes uppgav större säkerhet när de pekade ut fel person.
De hade alltså inte nödvändigtvis sämre minnen än de andra. Men när minnet ledde dem fel kunde övertygelsen ändå vara stark.
Fyra grupper fick se ett iscensatt brott
Studien omfattade 131 personer mellan 18 och 40 år. Deltagarna delades in i fyra grupper:
- regelbundna cannabisanvändare som var påverkade både när de såg brottet och när de förhördes
- regelbundna användare som var nyktra när de såg brottet men påverkade under förhöret
- regelbundna användare som var nyktra under hela försöket
- nyktra personer med mycket liten tidigare erfarenhet av cannabis
Under ett videosamtal fick deltagarna se en knappt två minuter lång film med ett iscensatt brott. Två personer planerade att stjäla föremål ur en parkerad bil. Den ena genomförde stölden medan den andra distraherade bilens ägare.
Efteråt intervjuades deltagarna om vad de hade sett. De fick också genomföra tre vittneskonfrontationer: en för den kvinnliga gärningspersonen, en för den manliga gärningspersonen och en för brottsoffret.
Men det fanns en viktig detalj som deltagarna inte kände till.
Ingen av personerna från filmen fanns med bland fotografierna.
Det korrekta svaret var därför varje gång att personen saknades. Alla som valde ett ansikte pekade med andra ord ut en oskyldig person.
Fick teckna fram sina minnen
Forskarna använde en metod som kallas Sketch Cognitive Interview. Den bygger på den kognitiva intervjun, en forskningsbaserad förhörsmetod som ska hjälpa vittnen att återkalla information utan att intervjuaren styr berättelsen för mycket.
Deltagarna fick börja med att teckna det de mindes från brottsfilmen. Det spelade ingen roll hur väl de kunde rita. Syftet var inte att skapa ett porträtt av gärningspersonen, utan att använda teckningen som stöd för minnet.
Medan de ritade fick de berätta vad bilderna föreställde. Därefter återgav de fritt allt de kom ihåg, innan intervjuaren ställde mer detaljerade men öppna följdfrågor.
Deltagarna fick också tydliga instruktioner: berätta allt, gissa inte, säg till om du inte vet och tala om ifall du inte förstår frågan.
Metoden är mindre mentalt krävande än en traditionell variant där vittnet förväntas återskapa hela situationen i tankarna. Den minskar också risken för att intervjuaren råkar plantera felaktiga ledtrådar.
Inga tydliga skillnader i minnet
Forskarna jämförde bland annat hur många korrekta och felaktiga detaljer deltagarna lämnade, hur ofta de berättade om sådant som inte hade inträffat samt hur fullständiga och korrekta deras berättelser var.
Tvärtemot forskarnas förväntningar hittades inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de fyra grupperna i dessa mått. Inte heller resultaten i vittneskonfrontationerna skilde sig tydligt åt.
Det betyder inte att cannabis förbättrar minnet eller att påverkan saknar betydelse. En möjlig förklaring är i stället att den strukturerade intervjumetoden hjälpte deltagarna att hitta tillbaka till sina minnen och minskade pressen att gissa.
Forskarna beskriver därför metoden som potentiellt användbar när polisen behöver förhöra ett vittne som har använt cannabis.
Större säkerhet trots att utpekandet var fel
Den mest anmärkningsvärda skillnaden handlade inte om hur många fel deltagarna gjorde, utan om hur säkra de var på sina felaktiga utpekanden.
Deltagarna som hade använt cannabis både innan de såg brottsfilmen och före förhöret uppgav större säkerhet när de valde ett ansikte ur en vittneskonfrontation där personen från filmen inte fanns med.
Det gällde alltså inte samtliga cannabispåverkade deltagare. Resultatet syntes i den grupp som var påverkad både när minnet skapades och när det senare skulle återkallas.
Skillnaden är betydelsefull eftersom ett självsäkert vittne lätt kan uppfattas som mer trovärdigt. En bestämd person som säger ”det var han” kan göra ett starkare intryck än någon som uttrycker tvekan – även om båda har fel.
Studien visar däremot inte att cannabispåverkade personer alltid är mer självsäkra eller oftare pekar ut oskyldiga. Resultatet gäller deltagarnas säkerhet kring felaktiga val i en avgränsad experimentsituation.
Starkare upplevd påverkan kopplades till sämre resultat
Studien innehöll även en annan viktig nyans. Grupperna skilde sig inte tydligt åt som helhet, men personer som själva uppgav att de kände sig mer påverkade presterade sämre på vissa minnesmått.
Det antyder att den individuella känsligheten kan spela större roll än den enkla uppdelningen mellan ”påverkad” och ”nykter”. Två personer som använder cannabis kan reagera mycket olika beroende på exempelvis dos, tolerans, produkt och situation.
Tidigare forskning har kopplat akut cannabispåverkan till försämringar av arbetsminne, uppmärksamhet och andra funktioner som behövs när en händelse ska lagras och senare återkallas.
Andra studier har också funnit en ökad känslighet för felaktiga minnen och ledande frågor. Samtidigt har forskning om friare återgivning gett en mer nyanserad bild: påverkade vittnen kan ibland minnas färre detaljer utan att andelen felaktiga uppgifter nödvändigtvis blir större.
Hur vittnet tillfrågas kan alltså ha stor betydelse för svarets kvalitet.
Studien har viktiga begränsningar
Resultaten ska tolkas försiktigt. Det var en kvasiexperimentell studie, vilket innebär att deltagarna inte slumpades till att använda cannabis eller placebo under strikt kontrollerade laboratorieförhållanden.
Cannabisanvändarna konsumerade sina egna produkter. Forskarna hade därför inte full kontroll över produkternas styrka, cannabinoidinnehåll eller exakta dos. Uppgifterna om mängden cannabis byggde dessutom på deltagarnas egna uppskattningar.
Det är också anledningen till att resultaten inte enbart bör tillskrivas THC, även om THC är den huvudsakligen rusgivande cannabinoiden i cannabis.
Studien genomfördes på distans genom videosamtal och brottet visades på film. Att se en kort, iscensatt bilstöld på en skärm är inte samma sak som att oväntat bevittna ett verkligt brott med rädsla, stress och personliga konsekvenser.
Alla tre vittneskonfrontationerna saknade dessutom de eftersökta personerna. Resultaten säger därför främst något om deltagarnas förmåga att avvisa en felaktigt sammansatt vittneskonfrontation – inte om hur de hade presterat om personerna från filmen faktiskt funnits bland bilderna.
Viktigare hur frågorna ställs
Studien ger inget enkelt besked om att cannabispåverkade vittnen är tillförlitliga eller otillförlitliga.
I stället visar den att förhörsmetoden kan vara avgörande.
Öppna frågor, tydliga instruktioner, möjlighet att säga ”jag vet inte” och ett konkret stöd för minnet kan minska pressen att gissa. Det kan vara särskilt viktigt när vittnet är påverkat, stressat, äldre, neurodivergent eller av andra skäl har svårt att hantera en mentalt krävande intervju.
Resultatet om självsäkerhet är samtidigt en viktig varningssignal.
I en brottsutredning kan ett tvärsäkert vittne få stort inflytande över vilken riktning utredningen tar. Den nya studien påminner därför om något som rättsväsendet aldrig har råd att glömma: ett säkert utpekande är inte automatiskt ett korrekt utpekande.
Ett vittne kan låta fullständigt övertygat – och ändå peka ut en person som aldrig ens befann sig på brottsplatsen.
Källor
- Kloft-Heller, L., Junk, A., Dando, C.J., Sauerland, M., Otgaar, H. & Ramaekers, J.G. (2026). ”Cannabis intoxication does not impair eyewitness recall with the Sketch Cognitive Interview but increases confidence in lineup errors”. Scientific Reports, 16, artikel 10203. Publicerad 26 mars 2026. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1038/s41598-026-45069-0 (Hämtad 6 september 2026).
