Hoppa till innehåll
Danmark har gjort sin ordning för medicinsk cannabis permanent och antalet uthämtade recept ökade med 64 procent under förra året. Samtidigt går Sverige en annan väg: den 1 december försvinner högkostnadsskyddet för vissa individuellt tillverkade läkemedel med dronabinol och cannabidiol.
Två nordiska grannländer står inför samma grundläggande fråga: Hur ska patienter som inte fått tillräcklig hjälp av vanliga läkemedel kunna få tillgång till cannabisbaserad behandling?
Utvecklingen ser dock olika ut.
I Danmark har en åtta år lång försöksordning blivit permanent. Samtidigt visar en ny rapport från den danska läkemedelsmyndigheten, Lægemiddelstyrelsen, att användningen av medicinsk cannabis ökade kraftigt under försökets sista år.
I Sverige har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i stället beslutat att vissa extemporeläkemedel med dronabinol och cannabidiol inte längre ska omfattas av högkostnadsskyddet.
Besluten handlar om olika regelverk, men för patienterna möts frågorna i samma punkt: om behandlingen faktiskt går att få – och om man har råd att fortsätta med den.
Recepten ökade med 64 procent
Under 2025 hämtades 22 410 recept på medicinska cannabisprodukter ut inom den danska försöksordningen. Året innan var motsvarande antal 13 665.
Det är en ökning med 64 procent på ett år.
Även antalet patienter steg tydligt. Under 2025 hämtade 2 465 personer ut minst ett recept, jämfört med 1 605 personer under 2024. Det motsvarar en ökning med 54 procent.
Sammanlagt fanns 13 olika cannabisprodukter tillgängliga inom ordningen. Sortimentet omfattade både oljor och torkade cannabisblommor med olika halter av THC och CBD.
Försöksordningen blev permanent
Den danska försöksordningen infördes 2018 för att ge patienter en laglig möjlighet att pröva medicinsk cannabis när godkända läkemedel inte hade gett tillräcklig effekt.
Lægemiddelstyrelsen pekar särskilt ut tillstånd som nervsmärta, cancersmärta, smärtsam spasticitet vid multipel skleros, smärta efter ryggmärgsskada samt illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling.
Produkterna inom ordningen är inte godkända läkemedel och har inte genomgått samma prövning som vanliga läkemedel. Därför betonar myndigheten att behandlingen kräver en individuell bedömning och att kunskapen om både effekt och långsiktiga biverkningar fortfarande är begränsad.
Ingen dansk läkare är skyldig att skriva ut medicinsk cannabis. Myndighetens rekommendation är att behandlingen först övervägs när patienten har provat relevanta godkända läkemedel utan ett tillfredsställande resultat.
Försöksperioden avslutades den 31 december 2025. Den 1 januari 2026 ersattes den av en permanent dansk ordning för medicinsk cannabis.
Inga nya säkerhetssignaler identifierades
Trots den ökade användningen fick Lægemiddelstyrelsen endast in tre rapporter om misstänkta biverkningar under 2025. Två av rapporterna gällde misstänkta allvarliga biverkningar och en gällde icke allvarliga biverkningar.
Sammanlagt rapporterades fyra misstänkta reaktioner: trötthet, medvetslöshet, dimsyn och en onormal vätskeansamling i hjärtsäcken.
Myndigheten bedömde att trötthet, medvetslöshet och dimsyn redan är kända möjliga biverkningar av godkända läkemedel som innehåller cannabisämnen.
När det gällde vätskeansamlingen i hjärtsäcken kunde ett samband med cannabisprodukten inte uteslutas helt. Patientens underliggande sjukdom bedömdes dock vara en mer sannolik förklaring.
Efter granskningen identifierade myndigheten inga signaler om nya eller förändrade säkerhetsrisker. Det fanns inte heller någon misstanke om att rapporterna kunde kopplas till tillverkningsfel eller kvalitetsproblem i en särskild produktserie.
Misstänker att biverkningar underrapporteras
Det låga antalet rapporter ska däremot inte tolkas som att endast tre patienter upplevde biverkningar under året.
Lægemiddelstyrelsen anser att det sannolikt finns en underrapportering. Bedömningen grundas bland annat på att användningen ökade kraftigt samtidigt som myndigheten bara tog emot tre rapporter – lika många som under 2024.
Danska läkare har en skärpt skyldighet att rapportera misstänkta biverkningar av produkterna. Allvarliga misstänkta biverkningar ska rapporteras inom 15 dagar efter att läkaren fått kännedom om dem.
Myndigheten vill därför fortsätta uppmärksamma vården på rapporteringsskyldigheten.
Sverige tar bort subventionen
Samtidigt som Danmark har valt att permanenta sin ordning har svenska TLV fattat ett beslut som påverkar den ekonomiska tillgången till vissa cannabisbaserade behandlingar.
Beslutet gäller extemporeläkemedel i oral lösning som innehåller dronabinol eller cannabidiol. Extemporeläkemedel tillverkas särskilt för en enskild patient när ett godkänt läkemedel eller licensläkemedel inte kan användas.
TLV anser att det finns skäl att anta att de aktuella läkemedlen inte har använts på det sätt som lagstiftaren avsett. Enligt myndigheten har systemet gjort det möjligt att kringgå tidigare beslut om att inte subventionera godkända läkemedel med samma verksamma substanser.
Därför ska de aktuella extemporeläkemedlen inte längre omfattas av högkostnadsskyddet. Beslutet börjar gälla den 1 december 2026, efter en omställningsperiod på tre månader.
Behandlingen förbjuds inte – men kan bli omöjlig att betala
TLV:s beslut innebär inte att dronabinol och cannabidiol förbjuds eller att läkare förlorar möjligheten att förskriva de aktuella extemporeläkemedlen.
Skillnaden är vem som får bära kostnaden.
När läkemedlen inte längre omfattas av högkostnadsskyddet riskerar patienten att själv behöva betala hela beloppet. För personer som är beroende av kontinuerlig behandling kan det i praktiken avgöra om de kan fortsätta eller tvingas avbryta.
Det är också här jämförelsen med Danmark blir relevant.
Det danska beslutet gäller möjligheten att förskriva särskilda cannabisprodukter inom en permanent nationell ordning. Det svenska beslutet gäller offentlig subvention av en avgränsad grupp individuellt tillverkade läkemedel. Det är alltså inte två direkt motsatta beslut om exakt samma sak.
Men konsekvenserna berör samma grundfråga: patienternas tillgång till behandling.
Två nordiska vägar
Den danska rapporten visar att efterfrågan på medicinsk cannabis har vuxit snabbt bland patienter som inte fått tillräcklig hjälp av annan behandling. Danmark har svarat genom att gå från ett tidsbegränsat försök till en permanent, reglerad ordning – trots att myndigheten samtidigt betonar kunskapsluckor och behovet av bättre biverkningsrapportering.
I Sverige står patienter med recept på dronabinol och cannabidiol inför en annan verklighet. Behandlingen kan fortfarande skrivas ut, men den ekonomiska tryggheten försvinner när läkemedlen lyfts ur högkostnadsskyddet.
Danmark väljer att fortsätta samla erfarenhet inom ett reglerat system. Sverige låter i stället patienternas ekonomi avgöra vem som i praktiken kan fortsätta behandlingen.
Källor
Lægemiddelstyrelsen (2026). Bivirkningsindberetninger om cannabisslutprodukter og forbrug under forsøgsordningen 2025. Publicerad 11 september 2026.
Lægemiddelstyrelsen (2026). Indberettede formodede bivirkninger ved medicinsk cannabis under forsøgsordningen i 2025. Publicerad 11 september 2026.
Lægemiddelstyrelsen (2026). Ordningen med medicinsk cannabis. Uppdaterad 1 januari 2026.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (2026). Extemporeläkemedel med substanserna dronabinol och cannabidiol utesluts ur högkostnadsskyddet efter omprövning. Publicerad 24 augusti 2026.
