Stockholm Medical Cannabis Conference

Den livsfarliga drogen Flakka ökar i Sverige efter åratal av förbudspolitik!

Den syntetiska drogen alfa-PVP, även kallad flakka, sprids nu snabbt i delar av Sverige. Substansen kan framkalla paranoia, akut förvirring och våldsamma deliriumtillstånd. Trots att alfa-PVP sedan länge är förbjuden fortsätter marknaden att växa. Utvecklingen visar återigen vad som händer när narkotikapolitiken reduceras till polisinsatser och straff medan vård, skademinskning och sociala insatser lämnas på efterkälken.

Den mycket potenta syntetiska katinonen alfa-PVP har på kort tid blivit betydligt vanligare i Sverige. Under 2024 registrerades två beslag och under 2025 ökade antalet till 30. Hittills under 2026 har polisen gjort 105 beslag omfattande sammanlagt 418 gram.

Omkring 75 procent av beslagen har gjorts i polisregion Öst, framför allt i Norrköping med omnejd. Nivåerna är fortfarande låga jämfört med mer etablerade droger, men ökningen är så kraftig att både polisen och sjukvården följer utvecklingen med oro.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att antalet beslag inte är samma sak som antalet användare. Beslagsstatistik påverkas även av polisens prioriteringar, spaningsinsatser och enskilda tillslag. Uppgifterna visar ändå att alfa-PVP har etablerat sig på en lokal illegal marknad där substansen tidigare knappt förekom.

Kan framkalla paranoia och våldsamma tillstånd

Alfa-PVP är en syntetisk katinon med kraftigt stimulerande egenskaper. Substansen brukar jämföras med amfetamin men kan vara betydligt mer potent och svår att dosera.

Vid höga doser kan användaren hamna i ett deliriumtillstånd präglat av akut förvirring, paranoia och en stark upplevelse av att vara hotad.

Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen, säger till TV4 att en person i detta tillstånd mycket lätt kan börja tro att andra försöker döda honom eller henne. Den upplevda faran kan leda till panik, aggressivitet och våld som personen själv betraktar som självförsvar.

Det handlar alltså inte om vanliga effekter av cannabis. Alfa-PVP är en syntetisk centralstimulerande drog som farmakologiskt och riskmässigt ligger närmare andra potenta katinoner och amfetaminliknande substanser.

Att flakka ibland slarvigt blandas ihop med cannabis eller marknadsförs tillsammans med andra så kallade nätdroger skapar därför en farlig begreppsförvirring. Cannabis och alfa-PVP är helt olika substanser med olika verkningsmekanismer och riskprofiler.

Sverige riskerar att följa Finland

I Finland kallas alfa-PVP för ”peukku”. Där har användningen ökat kraftigt och på vissa lokala marknader har drogen delvis konkurrerat ut amfetamin.

Finlands institut för hälsa och välfärd, THL, rapporterade 2025 att alfa-PVP hade fått stor spridning framför allt i södra och sydvästra Finland. Substansen kunde påvisas i avloppsvatten under samtliga veckodagar i flera städer.

Alfa-PVP beskrivs av THL som den vanligaste och mest långvarigt förekommande nya psykoaktiva substansen i Finland. Drogen narkotikaklassades där redan i slutet av 2013. Trots detta fortsatte användningen att växa så mycket att den finska regeringen 2025 samlade hälso-, social- och säkerhetsmyndigheter till särskilda överläggningar.

Det borde vara en viktig varningssignal för Sverige. En narkotikaklassning kan ge polisen juridiska verktyg, men den garanterar inte att efterfrågan försvinner eller att människor slutar använda substansen.

Förbudet stoppade inte drogen

Alfa-PVP är sedan länge narkotikaklassad även i Sverige. Ändå har substansen nu fått fäste i Norrköpingstrakten.

Det är svårt att hitta en tydligare illustration av den svenska narkotikapolitikens grundproblem. När en farlig drog dyker upp blir den politiska standardlösningen nästan alltid densamma: klassificera substansen, skärp kontrollen, utöka polisens befogenheter och hoppas att marknaden försvinner.

Men den illegala marknaden läser inte regeringens förordningar.

När en substans förbjuds kan produktionen flyttas, försäljningen byta plattform och kemin förändras. Nya analoger kan lanseras snabbare än myndigheterna hinner utreda och klassificera dem. Samtidigt lämnas användarna till en marknad utan innehållsförteckningar, kvalitetskontroll, doseringsanvisningar eller någon ansvarig aktör.

EU:s narkotikabyrå EUDA konstaterar att tillverkningen av syntetiska katinoner är omfattande i Europa, särskilt i Polen. Under senare år har myndigheterna dessutom sett tecken på en förskjutning mot mer potenta substanser och ett växande antal produktionsplatser för just alfa-PVP.

Polisen kan beslagta en leverans. Kemisterna och distributörerna producerar nästa.

Liknande utveckling skapade kaos i Västerås

Sverige har sett fenomenet tidigare. Under början av 2010-talet fick den närbesläktade syntetiska katinonen MDPV stor spridning i bland annat Västerås och Norrköping.

Enligt Giftinformationscentralen ledde användningen till akuta psykoser och svåra situationer på akutmottagningarna. Även personer med lång erfarenhet av amfetamin hade svårt att hantera substansens styrka och oförutsägbara effekter.

Nu finns risken att historien upprepar sig.

Det politiska misslyckandet består inte i att polisen försöker stoppa försäljningen av en farlig drog. Det är självklart att kriminell produktion och distribution måste bekämpas. Misslyckandet uppstår när polisens arbete presenteras som hela lösningen samtidigt som människor som redan använder drogen saknar tillgång till lättillgänglig vård, psykiatri, drogkontroll och skademinskande stöd.

Sverige behöver mer än nya gripanden

Personer som använder alfa-PVP behöver korrekt information om substansens styrka, riskerna med återdosering, sömnbrist, uttorkning, överhettning och kombinationer med andra droger. Anhöriga och personal inom socialtjänst, psykiatri, ambulanssjukvård och akutsjukvård behöver veta hur ett allvarligt katinonutlöst delirium kan utvecklas.

Samhället behöver dessutom snabbt ta reda på varför substansen har fått fäste just i Norrköping. Vilka grupper använder den? Säljs den som alfa-PVP eller som något annat? Ersätter den amfetamin, eller förekommer den parallellt? Finns det människor som söker hjälp men inte kommer in i vården?

Det är sådana frågor som måste besvaras innan politikerna ännu en gång ropar efter hårdare straff.

Socialstyrelsen har själv slagit fast att minskad narkotikadödlighet kräver förebyggande arbete, samordnad beroendevård och psykiatri, samverkan med civilsamhället samt bred tillgång till skademinskande insatser. Den kunskapen borde tillämpas även när nya syntetiska stimulantia etablerar sig.

Cannabisförbudet lämnar marknaden åt kemisterna

Utvecklingen aktualiserar också en större politisk fråga. När samhället behandlar cannabis, amfetamin, alfa-PVP och dödliga syntetiska opioider som delar av samma odifferentierade ”knarkproblem” blir politiken både intellektuellt och praktiskt misslyckad.

En reglerad cannabismarknad skulle inte automatiskt eliminera användningen av syntetiska stimulantia. Det vore ett alldeles för enkelt påstående. Men en politik som skiljer mellan olika substanser, risknivåer och användningsmönster skulle frigöra resurser och göra det möjligt att rikta insatserna mot de droger som orsakar de allvarligaste akuta skadorna.

I dag lägger Sverige fortfarande stora resurser på att jaga och lagföra cannabisanvändare samtidigt som betydligt farligare syntetiska droger hinner etablera sig på lokala marknader.

Flakka är inte ett argument för att fortsätta göra mer av samma sak. Det är ett argument för en narkotikapolitik byggd på verkliga risker, vetenskap, vård och skademinskning.

Förbudet har redan funnits i många år. Nu ökar drogen ändå.

När politikerna återigen svarar med fler poliser och strängare straff måste någon därför ställa den obekväma frågan:

Var finns vården när beslaget är gjort och presskonferensen är över?

Källor:

Dela denna artikel