Hoppa till innehåll
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) släpper i svallvågorna av narkotikautredningen en utredning: ”Bruk och straff – en ESO-rapport om kriminaliseringen av narkotikakonsumtion,”
En ny rapport från oberoende experter inom kriminologi vid Stockholms universitet och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har kastat ljus över Sveriges narkotikapolitik. Rapporten, betitlad ”Bruk och straff – en ESO-rapport om kriminaliseringen av narkotikakonsumtion,” ifrågasätter effektiviteten av den rådande straffinriktade strategin och föreslår istället en övergång till en mer vård- och preventionsbaserad modell.
I oktober föreslog Narkotikautredningen som döptes till “Vi kan bättre” att Sverige bör överge det långvariga målet om ett narkotikafritt samhälle och istället fokusera på att minska skadorna av narkotikabruk. Rapporten blev snabbt omdiskuterad, främst på grund av de bakbindande direktiven som förhindrade en utvärdering av själva kriminaliseringen av narkotikabruk. Nu, i den senaste rapporten från ESO, tas denna brist på utvärdering upp till diskussion.
Sedan kriminaliseringen av narkotikabruk infördes 1988 har debatten kring ämnet förändrats dramatiskt. Det ursprungliga syftet var att markera samhällets avståndstagande från droganvändning och avskräcka potentiella användare. Emellertid pekar den nya rapporten på bristen på data som visar några påtagliga framgångar. Antalet anmälda narkotikabrott har ökat dramatiskt, och över 90 procent av dessa fall involverar enbart innehav och eget bruk.
Experterna hävdar att den straffinriktade strategin inte har lett till minskat narkotikabruk, färre öppna drogscener eller minskat vårdbehov. Tvärtom indikerar de att många indikatorer tyder på motsatsen. Särskilt oroande är den pågående och kraftiga ökningen av narkotikarelaterade dödsfall sedan 1980-talet.
Rapporten belyser också de ekonomiska och sociala kostnaderna av den nuvarande politiken. Varje år tvingas tiotusentals medborgare genomgå integritetskränkande kroppstester, och resultatet av dessa tester är inte alltid positiva. Dessutom pekar experterna på diskriminering inom polisens drogkontroller och konstaterar att dessa kontroller har negativa konsekvenser för individer på arbetsmarknaden.
Sverige sticker ut som ett av få länder i Europa som genomför masstester av sin befolkning för att bekämpa narkotika, särskilt cannabis. Rapporten lyfter också fram att internationellt sett har många länder övergett en straffinriktad strategi till förmån för en mer hälso- och vårdinriktad syn på narkotikabruk.
Efter en noggrann genomgång av forskningen om andra länders avkriminalisering drar experterna slutsatsen att en övergång till en modell som fokuserar på vård, prevention och skademinimering är att föredra. De uppmanar till en ny utredning för att anpassa en sådan modell efter svenska förhållanden och överväga hur resurserna kan omfördelas från rättsväsendet till vård- och preventionsinsatser. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att undvika stigmatisering och marginalisering, särskilt för unga vuxna.
Den senaste rapporten sätter press på regeringen att ompröva den nuvarande narkotikapolitiken och överväga en mer progressiv och hälsobaserad strategi för att möta de utmaningar som narkotikabruk innebär för samhället. Diskussionen om Sveriges narkotikapolitik ser ut att intensifieras, och frågan om avkriminalisering kan vara på väg att bli en central punkt i den svenska politiska agendan.
