Ny statlig rapport om marijuana säger att federala myndigheter har varit ”märkbart frånvarande” i utformningen av legalisering för att skydda hälsan
En ny statlig rapport uppmanar till mer vägledning från kongressen och federala myndigheter som U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) i frågor som rör marijuana. Rapporten påpekar att ”den federala regeringen har varit märkbart frånvarande från denna dialog” medan fler delstater i USA har legaliserat cannabis för medicinskt eller vuxet bruk.
Den 341 sidor långa rapporten, som publicerades i torsdags av National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine (NASEM), ger en bred överblick över den amerikanska cannabismarknaden. Den beskriver cannabis tillgänglighet och utvärderar olika regelverk. Rapporten ger också en rad policyrekommendationer om hälso- och säkerhetsfrågor, forskning, straffrätt och social rättvisa.
”Delstaterna har fått lite federal vägledning om hur de ska gå vidare gällande cannabispåverkan på folkhälsan och samhällena,” står det i rapporten. ”Förutom två memorandum som överlämnade ansvaret till delstaterna” — vägledning som drogs tillbaka under Trump-administrationen — ”har den federala regeringen varit märkbart frånvarande från denna dialog.”
Faktum är att den federala regeringens position om cannabis har försvårat delstaternas försök att skydda säkerheten, hävdar rapporten från NASEM.
”Eftersom cannabis är olagligt på federal nivå har den federala regeringen haft minimal inblandning i cannabispolicys på delstatsnivå,” konstaterar rapporten. ”Den begränsade federala vägledningen har fokuserat på försäljning, inte folkhälsa. Dessutom har federala policys försvårat delstaternas ansträngningar att utveckla cannabispolicys som skyddar folkhälsan.”
Generellt sett uppmanar den nya rapporten federala myndigheter att inta en mer aktiv roll i frågor som rör cannabis och folkhälsa. Till exempel uppmanar den CDC att utveckla riktade folkhälsokampanjer och upprätta ”bästa praxis för att skydda folkhälsan” i de delstater som legaliserat marijuana.
”Dessa bör omfatta bästa praxis inom marknadsföringsrestriktioner, åldersrestriktioner, fysiska butiks- och driftsrestriktioner, beskattning, prisrestriktioner, produktdesign och åtgärder för att begränsa ungdomars tillgång, bland andra strategier,” står det i vägledningen.
Främst fokuserar NASEMrekommendationer på hur man bäst kan sprida och hantera hälsorisker kring cannabis — ett område som författarna menar är akut nödvändigt men som hittills inte har omfamnas av regeringstjänstemän.
”Det finns ett brådskande behov av en samordnad folkhälsostrategi för cannabispolitiken i USA,” säger Steven Teutsch, som ledde kommittén som skrev rapporten. ”Vår rapport visar att cannabispolitik ofta fokuserar på att reglera försäljning och intäkter först, och skydda folkhälsan i andra hand.”
”Nu är det dags för den federala regeringen att skapa vägledning för delstater som har legaliserat cannabis i syfte att skydda allmänhetens hälsa,” tillade Teutsch, som även är senior fellow vid University of Southern Californias Center for Health Policy and Economics.
NASEM-rapporten uppmanar också till att avskaffa federala begränsningar som hindrar vissa tjänstemän från att ens forska kring effekterna av cannabislegalisering: ”Kongressen bör ta bort Vita husets Office of National Drug Control Policys begränsningar för att studera legaliseringen av cannabis,” står det.
Bland de specifika rekommendationerna i rapporten föreslår NASEM att CDC börjar centralt spåra information om marijuana på delstatsnivå med hjälp av ”ett anpassningsbart folkhälsosystem för övervakning av cannabis, som fångar upp en mängd data från cannabiskultivering och produktion till användningsmönster och folkhälsokonsekvenser.”
Rapporten föreslår också att forskningsprioriteringarna för marijuana förändras för att fokusera mer på folkhälsoutfall relaterade till legalisering, inklusive effektiviteten av tester för att fastställa cannabisrattfylla och hälsoeffekterna av nya och framväxande produkter.
En annan rekommendation säger att kongressen bör agera för att stänga det som NASEM kallar ”luckor” i den federala lagen kring hampa-deriverade cannabinoider, som exploderade på marknaden — även i delstater där marijuana fortfarande är olagligt — efter 2018 års Farm Bill, som legaliserade hampa.
”Rapporten rekommenderar att kongressen ändrar definitionen av hampa för att tydliggöra att ingen form av hampa-deriverad THC eller semisyntetiska berusande cannabinoider är undantagna från Controlled Substances Act,” förklarar ett pressmeddelande från NASEM, ”så att de regleras på samma sätt som andra berusande cannabisprodukter.”
Federala lagstiftare börjar överväga ett antal möjliga åtgärder för att begränsa den i stort sett oreglerade försäljningen av berusande hampa-deriverade cannabinoider. Exempelvis introducerade senator Ron Wyden (D-OR) denna vecka ett nytt lagförslag som skulle skapa ett federalt regelverk för hampa-deriverade cannabinoider och låta delstater sätta sina egna regler för produkter som CBD, samtidigt som Food and Drug Administration (FDA) får befogenheter att säkerställa att vissa säkerhetsstandarder uppfylls på marknaden.
NASEMrekommendationer omfattar också en rad åtgärder på delstatsnivå för att främja hälsa och standardisering inom industrin, till exempel krav på utbildning och certifiering av personal i marijuanaåterförsäljning och fastställande av kvalitets- och renhetsstandarder för cannabisprodukter.
Utbildning av personal skulle involvera aspekter som hälsoeffekter av cannabiskonsumtion, förhindra försäljning till minderåriga, varningar om rattfylla, information om högpotenta produkter och andra detaljer.
Noterbart är att rapporten även förespråkar automatisk radering av brottsregister på delstatsnivå för tidigare cannabisbrott. ”Delstater som har legaliserat eller avkriminaliserat cannabis,” säger NASEMpressmeddelande, ”bör genomföra reformer inom straffrätt och automatiskt radera eller försegla register för låggradiga cannabisrelaterade brott.”
Vägledningen rekommenderar också att delstatsmyndigheter inom National Governors Association och National Council of State Legislatures utvecklar modellagstiftning kring cannabispolitik, vilket i sin tur skulle integrera bästa praxis som gruppen anser att CDC bör utveckla.
En annan oro som beskrivs i rapporten är de otillräckliga gränserna för företagslobbying från marijuanaindustrin, vilket enligt NASEM har hindrat insatser för att reglera bekämpningsmedel eller begränsa THC-halten i vissa delstater.
”Ytterligare komplicerande faktorer är dokumenterade intressekonflikter, såsom snurrdörrspraxis i regleringsorgan (t.ex. Colorado) och finansiella bindningar (t.ex. Washington, Ohio),” säger dokumentet. ”Dessa exempel belyser den nuvarande bristen på skyddsåtgärder mot industrins inflytande, vilket tillåter lobbying och konflikter att hindra utvecklingen av robusta folkhälsoskydd.”
NASEMrapport erkänner också att de flesta delstater har program för social rättvisa som en del av deras cannabislagar. Av de delstater där marijuana är lagligt för vuxenbruk har 22 av 24 åtgärder för att hjälpa dem som drabbats av cannabisrelaterad polisverksamhet, till exempel genom straffrättsliga reformer, tekniskt bistånd och utbildning, samhällsinvesteringar och andra program.
”Även om dessa initiativ är välmenande,” står det i rapporten, ”måste genomförandeutmaningar åtgärdas för att säkerställa att de uppfyller sina uppsatta mål och inte har oavsiktliga konsekvenser.”
Som en del av den processen noterar rapporten att beslutsfattare ”bör meningsfullt engagera berörda samhällsmedlemmar vid utveckling eller revidering av dessa policyer.” NASEM-rapporten betonar överlag att även om det finns ett behov av att samla in mer information, är det också dags för handling. ”Även om pågående forskning är avgörande,” står det, ”kommer tillämpningen av grundläggande folkhälsofunktioner—bedömning, policyutveckling och säkerställande—nu att leda till bättre och mer konsekventa policyer för cannabislegalisering och förbättrad folkhälsa och hälsorättvisa.”
Rapporten Cannabis Policy Impacts Public Health and Health Equity beställdes av CDC och National Institutes of Health (NIH), som bad kommittén att ”rekommendera en skadereduceringsstrategi för cannabispolitik och sätta en policyforskningsagenda för de kommande fem åren.”
Tidigare i år sammankallade NASEM ett möte med statliga och lokala regleringsmyndigheter från hela landet för att diskutera insatser för social rättvisa. Det var det tredje mötet i kommittén om de folkhälsokonsekvenser som förändringar i cannabispolitiken har medfört, efter två tidigare möten som diskuterade andra policyfrågor.
Ett tidigare möte, som hölls i november, tog upp olika andra regleringsfrågor kring lokal kontroll, kvarvarande problem med den olagliga marknaden, luckor som har tillåtit oreglerade företag att blomstra, marknadstrender i länder där cannabis är lagligt, och företags- och kändisfinansiering av laglig marijuana.
Kommitténs första möte, i september, innehöll representanter från flera federala myndigheter som bidrog till diskussioner om den växande cannabispolitiken.
Här är några höjdpunkter från de nya rekommendationerna i NASEM-rapporten:
- Kongressen bör omdefiniera ”hampa” för att tydligt ange att ingen form av tetrahydrocannabinol eller semisyntetisk cannabinoid, härledd från hampa, är undantagen från Controlled Substances Act.
- I samarbete med andra federala myndigheter bör Centers for Disease Control and Prevention bedriva forskning och utveckla bästa praxis för att skydda folkhälsan i delstater som har legaliserat cannabis, med utgångspunkt från tobak- och alkoholpolitik. Denna praxis bör omfatta marknadsföringsrestriktioner (t.ex. annonsering och förpackning), åldersbegränsningar, fysiska butiks- och driftsrestriktioner, beskattning, prisrestriktioner, produktdesign och åtgärder för att begränsa ungdomars tillgång.
- Andra strategier för att skydda folkhälsan som bör identifieras inkluderar att minska cannabisrelaterad rattfylla, främja statligt detaljhandelsmonopol och uppmuntra odlingsmetoder som begränsar kontaminering av både produkter och miljön.
- Bästa praxis bör regelbundet omprövas och uppdateras allteftersom ny forskning framkommer.
National Governors Association, National Council of State Legislatures och andra folkhälsoaktörer bör utveckla modellagstiftning kring bästa praxis gällande marknadsföringsrestriktioner (t.ex. annonsering och förpackning), åldersbegränsningar, fysiska butiks- och driftsrestriktioner, beskattning, prisrestriktioner, produktdesign och åtgärder för att begränsa ungdomars tillgång, samt strategier för att minska cannabisrelaterad rattfylla, främja statligt detaljhandelsmonopol och uppmuntra odlingsmetoder som begränsar kontaminering av både produkter och miljön.