Hoppa till innehåll
Polisen i Wisconsin använde ett rikstäckande nätverk av kameror för att kartlägga en mans resor till Michigan. Resorna blev sedan en del av underlaget när hans bil genomsöktes efter cannabis. I en stad i Kalifornien visade sig samtidigt 71 procent av de registreringsskyltar som samma kamerasystem larmade om vara fellästa.
Kortfattat
- Polisen i Wisconsin använde registreringskameror för att kartlägga en mans resor till Michigan. I brottsanmälan beskrevs delstaten som en ”välkänd källa till cannabis” eftersom den är laglig där.
- En cannabisbutik i Michigan tvingades installera en poliskamera riktad mot kundparkeringen för att få sin licens.
- I Roseville i Kalifornien innehöll 71 procent av kameralarmen en felavläst registreringsskylt. I Los Angeles lästes skyltarna korrekt – men uppgifterna i polisens databaser var felaktiga.
- Los Angeles-polisen lät sitt avtal med kameraföretaget Flock Safety löpa ut i juli. Fyra amerikanska delstater kräver numera att poliser kontrollerar registreringsnumret innan ett fordon stoppas. Kalifornien är inte en av dem.
Nästan alla cannabiskonsumenter känner någon som pratar om kamerorna.
De små svarta lådorna på stolpar vid infarterna till städerna. Kamerorna som plötsligt dök upp utan någon offentlig omröstning. Personen som säger att de registrerar alla nummerplåtar – och att någon förr eller senare kommer att hämta ut uppgifterna för att se vilka som kör till en delstat med laglig cannabis och sedan tillbaka igen.
Sådant sägs under en röksession. De andra nickar artigt och byter ämne.
Många har nog placerat varningarna någonstans mellan cannabiskonsumentens magkänsla och en konspirationsteori.
Sedan skrev en polis i Wisconsin ner precis detta i en brottsanmälan.
Enligt domstolshandlingar som granskats av teknikmediet 404 Media använde polisen ett nätverk av automatiska registreringskameror för att följa en mans återkommande resor till Michigan, där cannabis är lagligt för vuxna. Resemönstret användes därefter som en del av motiveringen till att genomsöka hans bil.
I brottsanmälan uttrycks saken utan omsvep. Mannens fordon ”reser ofta till Michigan”, står det. Michigan beskrivs samtidigt som en ”välkänd ursprungsdelstat för cannabis, eftersom det är lagligt där”.
En delstat legaliserar cannabis. I grannstaten använder polisen samma legalisering som ett skäl att börja granska dem som reser dit.
Fallet handlar därför om betydligt mer än ett enskilt cannabisbrott. Det väcker en större fråga: Hur långt ska polisen få gå när människors vardagliga rörelser används som bevis för att de möjligen begår brott?
Det här hände i Wisconsin
Edward Abrams-Phillips är ingen självklar symbol för legaliseringsrörelsen. Det behöver han heller inte vara för att fallet ska väcka frågor.
När myndigheterna började kartlägga hans rörelser var han redan efterlyst i Wisconsin misstänkt för brott kopplade till våld i nära relation och för att ha brutit mot villkoren för sin borgen. Polisen använde då Flock Safety, ett omfattande nätverk av automatiska registreringskameror, för att följa hans bil.
Kamerauppgifterna visade att fordonet regelbundet färdades mellan Wisconsin och Michigan. Polisen följde bilen in i Michigan och tillbaka igen och genomförde därefter vad som i brottsanmälan beskrivs som en samordnad insats för att stoppa den.
I Michigan har laglig försäljning av cannabis för vuxna varit tillåten sedan 2019.
Polisen hade även andra skäl att stoppa Abrams-Phillips. Han var efterlyst och bilens registrering var tillfälligt indragen. Vid kontrollen uppgav en polis att han kände lukten av rå cannabis. Fordonet genomsöktes och cannabis påträffades.
Misstanken om brott mot borgensvillkoren avskrevs senare, men Abrams-Phillips dömdes för cannabisinnehav.
Det vore därför missvisande att hävda att han greps enbart för att han hade rest till Michigan. Den som beskriver fallet så har inte läst brottsanmälan.
Det anmärkningsvärda är mer avgränsat – och på sätt och vis märkligare.
Flocks kameror visade inte att Abrams-Phillips köpte cannabis. De visade bara en bil som reste fram och tillbaka över delstatsgränsen. Utredarna såg resmönstret, visste att laglig cannabis säljs i Michigan och skrev in sin misstanke som en del av resonemanget i en rättslig handling.
Vad är Flock-kameror?
Flock-kamerorna utvecklades inte för att kartlägga människor som söker abortvård, köper cannabis eller misstänks bryta mot migrationslagar.
Företaget Flock Safety marknadsför systemet som säkerhetsteknik som ska identifiera fordon med koppling till brott, hitta stulna bilar och hjälpa polisen i utredningar.
Kamerorna fungerar inte som traditionella övervakningskameror. De monteras vanligtvis på stolpar och vägskyltar och använder maskininlärning för att läsa av registreringsskyltar. Samtidigt registreras kännetecken som fordonets färg och modell samt bucklor och klistermärken.
Uppgifterna lagras i ett sökbart system. En behörig användare kan därför gå tillbaka i tiden och se var ett visst fordon har registrerats. I vissa fall kan polisen söka efter samma bil i material från tiotusentals kameror över hela USA.
Flock Safety uppger att tekniken varken använder ansiktsigenkänning eller samlar in biometriska uppgifter. Enligt företaget måste varje sökning vara kopplad till en specifik utredning, åtkomsten loggas och registrerade uppgifter raderas vanligtvis efter 30 dagar. Hur länge informationen sparas kan dock variera beroende på lokala lagar och kundens egna regler.
Det avgörande är systemets omfattning.
Det Atlantabaserade företaget har nyligen värderats till 8,4 miljarder dollar. Enligt egna uppgifter finns dess kameror i fler än 6 000 amerikanska samhällen och registrerar över 20 miljarder fordonsobservationer varje månad.
En infrastruktur som byggts för att hitta stulna fordon kan alltså också användas för att kartlägga var helt vanliga människor har befunnit sig – och göra vardagliga resor till en del av en brottsutredning.
Att köra till en delstat där cannabis är lagligt är inget cannabisbrott. I Wisconsin bidrog själva resan ändå till att väcka polisens misstankar.
Cannabisbutiken tvingades rikta en kamera mot sina egna kunder
Fallet i Wisconsin gällde en man som redan var efterlyst. Situationen i Madison Heights i Michigan berör däremot alla som parkerar utanför en viss cannabisbutik.
När JARS Cannabis genom en förlikning 2023 fick tillstånd att öppna i staden ställdes ett särskilt krav: företaget skulle installera en registreringskamera vid infarten till kundparkeringen. Polisen i Madison Heights skulle samtidigt få obegränsad tillgång till kameran, bildmaterialet och de uppgifter som samlades in.
Tidigare i år satte butiken upp en skylt med budskapet ”No Flock Zone” direkt framför kameran och blockerade därmed dess sikt. Staden svarade med att hota företaget med sanktioner.
JARS uppger att företaget delar invånarnas oro över övervakningen och betonar att det inte självt kontrollerar den insamlade informationen.
Det finns inga belägg för att polisen har använt just denna kamera för att identifiera eller åtala butikens kunder. Det vore därför fel att påstå det.
Det centrala är i stället själva upplägget: För att få öppna tvingades en laglig cannabisbutik installera en registreringskamera riktad mot bilarna som tillhör myndiga kunder som handlar helt lagligt.
Cannabis är inte det enda som har kartlagts
Oron kring Flocks kamerasystem växte kraftigt efter att en polis i Texas använde uppgifterna för att söka efter en kvinna som själv hade genomfört en abort.
83 000 kameror
Så många kameror genomsöktes när en enda polis letade efter en kvinna i 6 809 olika Flock-nätverk. Sökningen omfattade även delstater där handlingen som utreddes var laglig.
I maj 2025 sökte en polis i Johnson County igenom nätverk med fler än 83 000 kameror över hela USA. Sökningen omfattade bland annat Washington och Illinois, där abort är lagligt.
Motiveringen som skrevs in i sökloggen var kort och tydlig: ”Har gjort abort, sök efter kvinna.”
Sheriffkontoret hävdade att syftet var att kontrollera kvinnans säkerhet och beskrev ärendet som ett fall med en saknad person. Flock Safety kallade rapporteringen felaktig och vilseledande.
Dokument som senare hämtades ut av den digitala rättighetsorganisationen Electronic Frontier Foundation gav dock en annan bild. Samma dag som kamerasökningen genomfördes hade polisen öppnat en dödsutredning om ett ”icke livsdugligt foster”, dokumenterat bevis på aborten och rådfrågat åklagare om kvinnan kunde åtalas. Något åtal väcktes aldrig.
Senare rapportering har gjort händelseförloppet mer komplicerat, men inte undanröjt grundproblemet. Polisen har uppgett att han även befarade att kvinnans partner hade skadat henne, och partnern kom senare att omfattas av ett misshandelsärende. Båda omständigheterna finns dokumenterade.
Sökningen sträckte sig ändå över 83 000 kameror, däribland kameror i delstater där aborten var laglig.
Det är just denna konstruktion som är kärnan i problemet. En kamera i en delstat kan samla in information som senare används i en utredning från en helt annan delstat med helt andra lagar. För cannabiskonsumenter borde mönstret vara omedelbart igenkännbart.
Även andra anklagelser om felaktig användning har framkommit. En granskning från Wired visade att fyra polisorganisationer som Flock Safety självt tidigare hade lyft fram senare anklagades för missbruk av systemet.
I Savannah i Georgia identifierade en intern granskning 127 olämpliga sökningar bland omkring 39 000 kontrollerade sökningar.
Flock Safety invänder att just loggningen och granskningen av sökningar gör det möjligt att upptäcka missbruk. Företaget framhåller också att tekniken inte är avsedd för obegränsad kartläggning av människor.
Varför cannabiskonsumenterna såg det komma
Inget av detta borde egentligen förvåna den som har tillbringat tid i cannabiskulturen.
Under fem årtionden fungerade cannabiskonsumenter i praktiken som en försöksgrupp för amerikansk övervakning: helikoptrar över odlingarna i Humboldt County, kartläggning av postförsändelser, narkotikahundar vid trafikkontroller, informatörer i butiker för röktillbehör och fordonsstopp som påstods handla om en trasig baklykta men i själva verket hade ett helt annat syfte.
De som levde genom den tiden utvecklade en särskild känslighet för ny övervakningsteknik – och för vad en ny svart låda på en stolpe förr eller senare kan komma att användas till.
Det som lät som paranoia under en röksession var egentligen mönsterigenkänning från människor som redan hade sett samma mönster förut.
Och sedan återstår frågan om träffsäkerheten
Allt detta bygger dessutom på antagandet att kamerorna faktiskt vet vilket fordon de registrerar.
Roseville, en förort till Sacramento i Kalifornien, har använt kameror från Flock Safety sedan 2021. När polisen granskade de larm som systemet skickat under 2023 och 2024 framträdde ett allvarligt problem.
Av 1 427 larm om fordon som rapporterats stulna eller kopplats till grova brott hade systemets maskininlärning läst registreringsskylten fel i 71 procent av fallen, enligt dokument som tidningen Business Insider tagit del av.
En invånare pekades ut vid minst sex olika tillfällen som förare av ett stulet eller brottsmisstänkt fordon. Orsaken var att kameran gång på gång misstolkade siffran 9 på hans registreringsskylt som en 8.
Mannen erbjöd sig att ta bort skyddet över registreringsskylten. Ändå inträffade samma sak igen.
– Vid det här laget är det enklare, vi kan numret utantill, skrev en arbetsledare vid polisens larmcentral i ett meddelande till en kollega.
I april 2025 meddelade en chef vid polisens realtidscenter Flock Safety att 16 av de 17 registreringsskyltar som systemet hade larmat om under den föregående veckan var felaktiga. Bland misstagen fanns vad hon kallade ”uppenbara felläsningar”, där kamerorna blandade ihop tecken som inte ens liknade varandra – exempelvis siffran 3 med siffran 2.
– Aj då! svarade en polischef.
71 procent.
Så stor andel av Flocks larm till polisen i Roseville innehöll en felläst registreringsskylt. Det betyder inte att 71 procent av samtliga registreringsskyltar lästes fel – den faktiska andelen felläsningar är betydligt lägre.
Skillnaden är viktig, eftersom siffran har misstolkats i flera medier.
De allra flesta fordon som kamerorna registrerar är inte efterlysta. Därför kan systemet läsa en överväldigande majoritet av alla skyltar korrekt och ändå skicka en stor andel felaktiga larm till polisen. Eftersom fordon som verkligen är stulna eller kopplade till brott är sällsynta kan även en förhållandevis låg felmarginal få stora konsekvenser.
Det handlar alltså om ett statistiskt grundfrekvensproblem – inte om att tekniken misslyckas i två fall av tre.
Men resultatet är fortfarande att beväpnade poliser får felaktig information om fel bil.
Max Isaacs, chef för teknikjuridik och policy vid Policing Project på New York Universitys juridiska fakultet, beskriver uppgifterna från Roseville som häpnadsväckande.
– Att 71 procent av larmen innehåller en felläsning är fullständigt oacceptabelt. Så länge det saknas konkreta regler som direkt hanterar problemet är tekniken inte säker att använda i våra samhällen.
Max Isaacs, Policing Project vid NYU School of Law
Flock Safety uppger att kamerorna under optimala förhållanden läser över 96 procent av tecknen på registreringsskyltar korrekt. Företaget anser att problemen i Roseville berodde på stadens ovanliga installation: äldre utrustning, kameror som placerats högre och längre från fordonen än rekommenderat samt att endast bilarnas bakre skyltar fotograferades. Det sistnämnda var ett medvetet beslut från staden för att undvika att människors ansikten fastnade på bild.
Företaget har bett om ursäkt för felen och utlovat programuppdateringar. Enligt Flock har systemets träffsäkerhet därefter förbättrats avsevärt.
Polisen i Roseville ifrågasätter dock den uppgiften och säger att nyare data inte har analyserats för att kontrollera om systemet verkligen blivit bättre.
Sedan 2020 har staden lagt omkring 450 000 dollar på produkter från Flock Safety. Som jämförelse uppgick polisens budget under det senaste räkenskapsåret till 69 miljoner dollar.
Roseville fortsätter att använda företagets kameror och framhåller att de har bidragit till att lösa brott som annars kanske hade förblivit ouppklarade.
– Vår myndighet är medveten om att tekniken inte är perfekt och att den kräver mänsklig kontroll. Vi tar det ansvaret på största allvar, säger en talesperson för polisen.
I Los Angeles upptäcktes ett annat slags fel – men med samma slutresultat.
I en 98-sidig granskning som publicerades den 10 juli undersökte Los Angeles-polisens tillsynsmyndighet tre olika automatiska registreringssystem under en period på två månader.
I 161 fall hade poliserna korrekt kopplat en avläst registreringsskylt till ett fordon som databasen angav som stulet. Senare utredning visade dock att bilarna inte alls var stulna.
Under samma period ledde 337 larm till att fordon som faktiskt var efterlysta kunde återfinnas.
I Los Angeles handlade det inte om att kamerorna läste registreringsskyltarna fel. Skyltarna identifierades korrekt – men databaserna som systemet sökte i var inaktuella och innehöll fortfarande fordon som redan hade återfunnits.
Samtliga 161 felaktiga larm ledde till vad Los Angeles-polisen kallar högriskstopp. Förstärkning kallades till platsen, ibland även polishelikopter, och förarna beordrades att lämna sina fordon.
Polisens tillsynsmyndighet varnade för att sådana fel kan inskränka människors fri- och rättigheter, undergräva förtroendet för polisen och skapa omfattande juridiska och ekonomiska konsekvenser.
Dagen efter att granskningen publicerades lät Los Angeles-polisen sitt treåriga avtal med Flock Safety löpa ut. Beslutet motiverades med farhågor kring integritet, ägandet av insamlade uppgifter, datasäkerhet och informationsdelning, tillsammans med de brister som granskningen hade avslöjat.
Felen är heller inte alltid ofarliga.
I Toledo i Ohio attackerades bilföraren Brandon Upchurch av en polishund efter att en Flock-kamera hade misstolkat siffran 7 på hans registreringsskylt som en 2. Upchurch uppgav att skadorna ledde till att han förlorade sitt arbete och blev vräkt från sin bostad. Han nådde senare en förlikning med staden och den berörda polisen på 35 000 dollar.
I Roseville ledde inget av de felaktiga Flock-larmen till att någon stoppades eller greps. Enligt en talesperson beror det på att stadens poliser måste kontrollera på egen hand att ett fordon verkligen är anmält stulet innan de ingriper.
Montana, Virginia, Washington och Kentucky har infört lagar som kräver en sådan kontroll. Kalifornien har inte gjort det.
Josh Lowenthal, ledamot i Kaliforniens delstatsförsamling, beskriver felen i Roseville som oroande. Han har tidigare lagt fram lagförslag som begränsar hur länge uppgifter från registreringskameror får sparas och vill nu se en granskning av systemens tillförlitlighet i hela delstaten.
– Om uppgifterna är felaktiga blir även vårt rättssystem det, säger han till Business Insider.
Roseville är inte först med att uppmärksamma problemet. Redan 2021 genomförde analysföretaget IPVM ett oberoende test av Flocks kameror. Testet visade att systemet angav fel delstat för registreringsskylten i ungefär var tionde avläsning.
Enligt IPVM blockerade Flock Safety därefter företaget från att köpa fler kameror för fortsatta tester.
När blir en resa misstänkt?
Att köra från Wisconsin till Michigan är lagligt. En myndig person som uppfyller reglerna får också lagligt köpa cannabis i en licensierad butik i Michigan.
Att sedan föra cannabisen över delstatsgränsen och inneha den i Wisconsin är däremot förbjudet.
Flocks kamerasystem ger polisen möjlighet att koppla samman dessa omständigheter utan att någonsin ha sett ett köp äga rum.
För de miljontals amerikaner som bor nära gränserna i landets splittrade juridiska cannabislandskap är frågan långt ifrån teoretisk. Wisconsin gränsar till Illinois och Michigan. Idaho ligger intill Oregon, Washington, Montana och Nevada. Texas delar gräns med New Mexico.
Över samtliga dessa gränser rör sig dagligen fordon som kan registreras av ett rikstäckande nätverk av kameror. Resorna blir därmed sökbara i efterhand.
Ett helt lagligt resmål kan bli en del av bevisningen när polisen börjar utreda vad du gjorde efteråt.
Kaliforniens senator Alex Padilla beskriver felaktigheterna i polisens användning av tekniken som djupt oroande. Lika allvarliga är enligt honom möjligheterna till massövervakning.
Teknik som Flocks registreringskameror bör endast användas tillsammans med starka skydd för både allmän säkerhet och amerikanernas grundlagsskyddade rättigheter, menar han.
Frågan är inte om polisen ska få utreda brott. Frågan är hur mycket information om alla andra människors rörelser som samtidigt samlas in, lagras och görs sökbar – och hur tillförlitlig informationen är när någon väl agerar på den.
Flock Safety har rätt i att kamerorna registrerar fordon, inte människor. Systemet samlar in uppgifter om registreringsskyltar och bilarnas kännetecken, inte om ansikten.
Men bilar färdas dit deras ägare färdas.
När ett nätverk kan visa att samma bil upprepade gånger har rest till en delstat med laglig cannabis, eller befunnit sig i närheten av en klinik, en demonstration, en moské eller en cannabisbutiks parkering, blir gränsen mellan att följa ett fordon och att kartlägga ett människoliv allt svårare att urskilja.
Och när sju av tio larm som skickades till en polismyndighet i Kalifornien innehöll fel registreringsnummer kanske bilen som kartläggs inte ens är din.
Det för oss tillbaka till vännen under röksessionen.
Paranoia är en irrationell rädsla för något som inte händer. Men nu finns brottsanmälan från Wisconsin, siffrorna från Roseville och skylten som fortfarande blockerar kameran vid cannabisbutiken i Madison Heights.
Därför återstår en fråga:
Vad kallar man det när polisens egna handlingar visar att det faktiskt hände?
Kamerorna behövde aldrig stå utanför en cannabisbutik. Det räckte att de kom ihåg åt vilket håll bilen körde.
Källa
- Hasse, J. och Berriex, C. (2026). Stoners Warned Us About Flock Cameras. Turns Out It Wasn’t Paranoia. High Times, 11 augusti. Tillgänglig på: https://hightimes.com/news/flock-cameras-cannabis-surveillance-legal-weed-states/ (Hämtad: 13 augusti 2026).
