FN fortsätter att tjata!

FN:s människorättschef kräver avkriminalisering av droger – säger att förbudspolitiken “misslyckas” med att skydda utsatta grupper globalt

I ett tal som hölls förra veckan vid en internationell konferens om skademinimering kallade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, avkriminalisering av droger för ”ett avgörande steg mot en mer human och effektiv drogpolitik”, och menade att förbud och kriminalisering ”misslyckas med att skydda några av de mest utsatta grupperna i våra samhällen.”

– ”Vi behöver ett transformativt tillvägagångssätt,” sade han. ”I stället för bestraffande åtgärder behöver vi könssensitiva och evidensbaserade drogpolicys, förankrade i folkhälsa. I stället för syndabockar måste vi säkerställa inkluderande tillgång till frivillig sjukvård, adekvat boende och andra sociala tjänster. Skademinimeringsåtgärder, som förhindrar dödsfall i överdoser, är avgörande.”

Türks uttalanden kom under Harm Reduction International Conference i Bogotá, Colombia. Han kallade konferensen viktig, då den samlar ”ledare, akademiker, vårdpersonal, brukare, rättsväsendets representanter och fler.”

– ”Jag välkomnar särskilt deltagandet från personer som använder droger – människor som historiskt har marginaliserats, kriminaliserats, diskriminerats och lämnats efter, ofta berövade sin värdighet och sina rättigheter.”

Türk underströk att kriminalisering och förbud inte har minskat droganvändning eller förebyggt drogrelaterad brottslighet, och att dessa policys samtidigt driver på diskriminering, särskilt mot ursprungsbefolkningar och människor med afrikanskt ursprung, samt orsakar miljöskador – från vattenstress till avskogning och dumpning av giftigt avfall.

Han efterlyste i stället ”ansvarsfull reglering” som ska ta kontroll över de illegala drogmarknaderna och ”eliminera vinster från illegal handel, kriminalitet och våld.”

– ”Det finns ingen universallösning för hur reglering bör ske, men samarbete är avgörande.”

FN: ”Förbudspolitiken misslyckas”

Türk framhöll också civilsamhällets roll i att driva på för och implementera skademinimerande åtgärder:

– ”Regeringar måste prioritera ett öppet civilt utrymme där civilsamhälle, brukare och andra kan uttrycka sina åsikter utan rädsla för trakasserier eller repressalier.”

Han avslutade med att säga: ”De frön av hopp vi sår idag kan leda till en transformativ drogpolitik med fokus på mänskliga rättigheter, hälsa och rättvisa samhällen.”

Kritik mot USA:s och andra länders globala narkotikabekämpning

En rapport från Harm Reduction International (HRI) 2023 visade att nästan 13 miljarder dollar i amerikanska skattepengar har använts för globala insatser mot narkotika sedan 2015 – ofta på bekostnad av fattigdomsbekämpning, och ibland med koppling till människorättsbrott och miljöskador.

En tidigare HRI-rapport visade att 30 givarländer spenderade 974 miljoner dollar mellan 2012 och 2021 på internationella insatser för narkotikakontroll, inklusive 70 miljoner i länder där drogrelaterade brott kan ge dödsstraff.

En annan rapport från 2023, från International Coalition on Drug Policy Reform and Environmental Justice, hävdade att globalt drogförbud bidragit till förstörelse av känsliga ekosystem och underminerar insatser mot klimatförändringarna.

FN-experter: Dags att ersätta förbud med stöd

FN-experter, rapportörer och arbetsgrupper gick tidigare i år ut med ett gemensamt uttalande där de kallade kriget mot droger för en källa till ”allvarliga människorättskränkningar.”

– ”Vi uppmanar medlemsstater och alla FN-organ att sätta evidens och människor i centrum för drogpolitiken, genom att gå från straff till stöd,” stod det i uttalandet. Man betonade behovet av hälsoinsatser som är frivilliga och respekterar mänskliga rättigheter.

De hänvisade även till ett ”banbrytande FN-rapport”, som uppmanar länder att överge den kriminella modellen och införa skademinimering, såsom:

• Avkriminalisering,
• Övervakade brukarrum,
• Drogtestning,
• Tillgång till överdosmotverkande medel som naloxon,
• Alternativa modeller för reglering av kontrollerade substanser.

En tidigare rapport från FN:s specialrapportörer slog fast att kriget mot droger i praktiken är ett krig mot människor – särskilt de som lever i fattigdom, tillhör minoriteter eller är ursprungsfolk.

FN:s linje: Vetenskap och hälsa – inte straff

Redan 2019 antog FN:s chefsorgan (CEB) – som representerar 31 FN-organ inklusive UNODC (FN:s narkotikakontor) – en ståndpunkt som uppmanar medlemsländer att anta vetenskapligt baserad och hälsocentrerad drogpolitik – med avkriminalisering som central strategi.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!