Hoppa till innehåll
FN säger att kriget mot droger har ”djupgående och långtgående” effekter, och att det är dags för medlemsländerna att börja testa nya strategier.
Den 20 september publicerade Förenta Nationernas (FN) råd för mänskliga rättigheter rapporten från FN:s kontor för mänskliga rättigheter om människorättsfrågor som har utvecklats på grund av kriget mot droger. Rapporten skapades på begäran av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i april 2023 och presenterades under den 54:e sessionen i rådet för mänskliga rättigheter, som pågår mellan den 11 september och den 13 oktober.
”FN-rapporten uppmanar [medlems]staterna att sluta förlita sig på straffåtgärder för att ta itu med narkotikaproblem och övergå till insatser som grundas på #humanrights och folkhälsa. Det är viktigt att lagar, policyer och praxis som används för att hantera narkotikamissbruk inte får förvärra mänskligt lidande, ”FN: s mänskliga rättigheter publicerade på X.
Rapporten föreslår att avkriminalisering av narkotikainnehav för personligt bruk bör prioriteras. ”Om avkriminalisering utformas och genomförs effektivt kan det vara ett kraftfullt instrument för att säkerställa att rättigheterna för människor som använder droger skyddas”, heter det i ett pressmeddelande från FN.
Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, behövs det verkligen en global förändring. ”Lagar, policyer och praxis som används för att komma till rätta med narkotikamissbruk får inte leda till att mänskligt lidande förvärras. Narkotikaproblemet är fortfarande mycket oroande, men att behandla människor som använder droger som brottslingar är inte lösningen”, säger Türk i ett pressmeddelande. ”Stater bör gå ifrån det nuvarande dominerande fokuset på förbud, förtryck och straff och istället anamma lagar, policyer och praxis som är förankrade i mänskliga rättigheter och syftar till skademinskning.”
I slutändan visar rapporten att ”oproportionerlig användning av straffrättsliga påföljder” leder till att narkotikamissbrukare inte söker behandling. Statistik från 2023 års World Drug Report visar att 660 000 människor dör av narkotikarelaterade orsaker varje år, och att 10 % av alla nya HIV-infektioner under 2021 var relaterade till personer som injicerar droger.
I rapporten beskrivs effekterna av kriget mot droger som ”djupgående och långtgående”. ”Militariseringen av brottsbekämpningen i det så kallade kriget mot droger bidrar till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive utomrättsliga avrättningar. Och oproportionerlig användning av straffrättsliga påföljder bidrar avsevärt till överbeläggning av fängelser”, heter det i FN:s pressmeddelande.
FN konstaterade också att de människor som påverkas mest negativt av dagens narkotikapolitik är svarta kvinnor, kvinnor i allmänhet, ursprungsbefolkningar och ungdomar som kommer från fattiga förhållanden. ”Dagens narkotikapolitik har störst inverkan på dem som är fattigast och mest sårbara”, tillade Türk.
På grund av att allt fler människor döms till döden för narkotikarelaterade brott har många människor fått lida på grund av denna politik. Uppskattningsvis 37 % av de globala avrättningarna var relaterade till narkotikarelaterade domar, och dessa brott fördubblades 2022 jämfört med de uppgifter som lämnades 2021.
Särskilt i Singapore har dödsstraff under de senaste åren utdömts för personer som handlat med cannabis. I juli 2022 avrättade Singapore en 49-årig man för handel med cannabis. I maj 2023 hängde landet en 37-årig man för handel med cannabis i en mängd av tre pund, förutom en annan individ som hängdes bara några veckor tidigare.
”Den nuvarande överbetoningen av tvång och kontroll för att motverka droger ger upphov till en ökning av kränkningar av de mänskliga rättigheterna trots allt fler bevis på att årtionden av kriminalisering och det så kallade kriget mot droger varken har skyddat människors välfärd eller avskräckt narkotikarelaterad brottslighet”, avslutade Türk.
Pressmeddelandet om rapporten avslutas med en applåd till de länder som har arbetat för att anta policyer som skyddar allmänheten och försvarar mänskliga rättigheter, genom ”evidensbaserade, genuskänsliga och skadereducerande metoder”.
FN-rapporten innehåller en flerpunktslista med rekommendationer om hur man kan närma sig narkotikapolitiken på nytt och ta avstånd från skadliga, straffande modeller. Detta inkluderar förslag som att genomföra avkriminalisering och anta en narkotikapolitik som ”främjar rättigheterna för människor som använder droger” och erbjuder medicinsk vård för att behandla drogrelaterade tillstånd (såsom viral hepatit eller HIV genom injektion). Man föreslår också en politik som inte leder till att föräldrar får sina barn omhändertagna eller att gravida straffas. Rapporten rekommenderar också att dödsstraffet avskaffas för alla brott, inte bara narkotikarelaterade brott, bland många andra starka förslag för att sätta människor först.
FN kommer 2024 att granska 2019 års ministerdeklaration, som är en pågående flerårig arbetsplan för att hålla reda på medlemsländernas narkotikapolitiska åtaganden. Denna översyn kommer att leda till utvecklingen av narkotikapolitiken som måste åtgärdas senast 2029, med målet att ha skyddat de mänskliga rättigheterna genom FN:s agenda 2039.
I december 2020 röstade en panel från FN:s narkotikakommission för att omklassificera cannabis. Även om denna rekommendation inte garanterade att några medlemsländer omedelbart skulle legalisera innehav och användning av cannabis, var det fortfarande ett monumentalt tillkännagivande. ”Detta är en enorm, historisk seger för oss, vi kunde inte hoppas på mer”, säger den oberoende narkotikapolitiska forskaren Kenzi Riboulet-Zemouli. Många förespråkare applåderade beslutet och hoppades att det skulle ge andra länder möjlighet att genomföra regelverk för cannabis.
Det är säkert att säga att under de senaste tre åren har många länder börjat omvärdera sin narkotikapolitik och omfamna legalisering av cannabis.
Landet Malta blev det första i Europeiska unionen som legaliserade cannabis i december 2021. Tidigare i år i juli blev Luxemburg det andra EU-landet som legaliserade. Thailand tog också bort ogräs från sin lista över förbjudna ämnen i juni 2022.
Andra länder, som Nederländerna och Schweiz, arbetar med pilotprogram för cannabis för att testa hur laglig cannabis skulle fungera i sina respektive regioner.
