Hoppa till innehåll
Skicka pipan vidare till mormor – hennes hjärna kanske kommer att tacka dig.
En ny studie utmanar gamla föreställningar om cannabis och visar att medelålders och äldre vuxna som använder cannabis faktiskt kan uppleva vissa positiva effekter på både hjärnan och den kognitiva förmågan.
Resultaten kommer samtidigt som cannabisanvändningen fortsätter att öka bland äldre amerikaner. Forskning visar att nästan var femte person i åldern 50 till 64 år uppgav att de använt cannabis under det senaste året. Bland personer som är 65 år eller äldre var motsvarande siffra 5,9 procent.
Det är anmärkningsvärt eftersom forskning om cannabis och hjärnan historiskt sett nästan uteslutande har fokuserat på ungdomar och unga vuxna – inte på medelålders eller äldre personer.
– Allt fler äldre vuxna använder cannabis. Det har blivit mer lättillgängligt och används ofta av andra skäl än bland yngre personer – exempelvis för sömnproblem och kronisk smärta, säger doktor Anika Guha, klinisk psykolog vid University of Colorado Anschutz Medical Campus och studiens huvudförfattare, i ett uttalande.
– Dessutom lever människor längre än tidigare. Därför behöver vi ställa frågan: ”Vilka är de långsiktiga effekterna av cannabisanvändning när vi fortsätter att åldras?” säger hon.
För att undersöka frågan närmare analyserade Guha och hennes kollegor data från 26 362 vuxna personer i åldrarna 40 till 77 år, med en genomsnittsålder på 55 år. Samtliga deltagare bodde i Storbritannien.
Deltagarna fick besvara detaljerade frågor om sin cannabisanvändning, genomgick magnetkameraundersökningar (MRI) för att kartlägga hjärnans struktur och utförde en rad olika kognitiva tester.
Forskarna fokuserade särskilt på hjärnområden som innehåller stora mängder CB1-receptorer – cannabinoidreceptorer som de antog skulle vara särskilt påverkade av cannabis.
Ett av de viktigaste områdena i studien var hippocampus, som har en hög koncentration av dessa receptorer och spelar en avgörande roll för minnet när vi åldras. Hippocampus är också ett hjärnområde som är starkt kopplat till utvecklingen av demenssjukdomar.
De kognitiva testerna fokuserade på mentala förmågor som tidigare kopplats till cannabisanvändning, däribland inlärning, minne, informationsbearbetningshastighet, uppmärksamhet och exekutiva funktioner.
Forskarna fann att cannabisanvändning bland äldre vuxna generellt var förknippad med större hjärnvolym i flera olika hjärnområden.
– Det är inte så att större alltid är bättre. Men vi vet också att hjärnvolymen ofta minskar när vi åldras på grund av processer som atrofi och neurodegeneration, säger Guha.
– Den minskningen är ofta kopplad till försämrad kognitiv funktion och en ökad risk för demens.
Äldre vuxna som använde cannabis tenderade också att prestera bättre på de kognitiva testerna, vilket bidrar till en växande mängd forskning som antyder att cannabis kan ha neuroprotektiva effekter i takt med att vi åldras.
I en dansk studie fann forskare att cannabisanvändare upplevde ”signifikant mindre kognitiv försämring” under sina liv jämfört med personer som inte använde cannabis.
En amerikansk studie på patienter med hiv visade dessutom att personer med en historik av sporadisk cannabisanvändning uppvisade bättre kognitiv prestationsförmåga än icke-användare.
Inte ens Guha hade förväntat sig att resultaten skulle vara så samstämmiga.
– Jag blev lite förvånad över att samtliga kognitiva mått som visade statistiskt signifikanta effekter också visade bättre prestationer bland cannabisanvändarna, säger hon.
– Det går emot de spontana antaganden man ofta har, eftersom mycket av den forskning som finns har visat att cannabis åtminstone på kort sikt är förknippat med försämrad kognitiv funktion.
Det betyder dock inte att ett ständigt cannabisbruk är hemligheten bakom ett hälsosamt åldrande.
– För många av våra utfallsmått verkade måttlighet vara det bästa alternativet, säger Guha.
I de flesta hjärnområden och kognitiva tester där forskarna såg en effekt hade personer med måttlig cannabisanvändning större hjärnvolym och bättre kognitiv prestationsförmåga än övriga grupper.
Det fanns dock några undantag från mönstret. När det gällde exempelvis volymen i den högra amygdalan samt tester av visuellt minne och inlärning uppvisade de mest frekventa cannabisanvändarna de starkaste resultaten.
– Jag tycker att det tyder på att effekterna kan vara dosberoende, säger Guha, samtidigt som hon påpekar att studien saknade detaljerad information om deltagarnas exakta konsumtionsmönster.
Forskarna identifierade också en möjlig nackdel. Högre cannabisanvändning var kopplad till mindre volym i den bakre delen av gyrus cinguli, det så kallade posteriora cingulum – ett hjärnområde som är involverat i minne, inlärning och känslomässig bearbetning.
Men inte heller det resultatet är helt enkelt att tolka.
– Viss forskning tyder faktiskt på att en mindre volym i posteriora cingulum kan vara kopplad till bättre arbetsminne, så det är fortfarande oklart vad detta egentligen betyder, säger Guha.
– Det är en bra påminnelse om att de här effekterna involverar flera olika biologiska processer. Det är inte enbart positivt eller enbart negativt.
I slutändan tror Guha att cannabis påverkan på hjärnan beror på en rad olika faktorer, bland annat hur cannabis används, vilka produkter som konsumeras, varför människor använder cannabis och vilken åldersgrupp som studeras.
– Den viktigaste slutsatsen är att bilden är nyanserad, säger hon.
– Det här är viktiga frågor och vi håller fortfarande på att förstå svaren.
Fler svar kan vara på väg. Guha och hennes kollegor har ytterligare en vetenskaplig artikel under granskning där de undersöker hur cannabis påverkar hjärnans funktion – inte bara dess struktur – hos samma grupp äldre vuxna.
– De här resultaten tyder på att cannabis också kan ha positiva effekter på hur dessa hjärnområden fungerar, inte bara på deras storlek eller volym, säger hon.
Läs originalartikeln här!
