Hoppa till innehåll
På en cannabisodling i norra Kalifornien arbetade ett par som ansåg sig ha rätt att avgöra vilka människor som fick leva. När odlingsarbetaren Clark Stephens dödades 1982 hade Michael och Suzan Carson redan mördat en gång. Innan de greps skulle ytterligare en människa mista livet. Inför Halloween återvänder vi till ett verkligt fall där skräcken inte behövde några övernaturliga inslag.
En arbetskamrat på en cannabisodling. En ung kvinna som delade deras bostad. En bilist som stannade för att erbjuda skjuts.
Tre människor kom i kontakt med Michael och Suzan Carson. Alla tre blev mördade.
Paret skulle bli känt som San Francisco Witch Killers – ”häxmördarna”. Namnet kom ur deras egna påståenden om offren: de hävdade att de dödade häxor och bekämpade onda krafter. Bakom orden fanns en serie mord som sträckte sig från San Francisco till cannabisodlingarna i Humboldt County och vidare till en väg i Sonoma County.
Ett mord före cannabisodlingen
Historien om Clark Stephens började egentligen med ett annat offer.
År 1981 mördades 23-åriga Keryn Barnes, som hade varit parets rumskamrat i San Francisco. Hon hade utsatts för både knivvåld och slag mot huvudet.
I parets senare berättelse hade Barnes blivit ett hot. De påstod att hon genom häxkonst tömde Suzan på hälsa och krafter. Det var deras egen förklaring till mordet – en föreställning som gjorde en människa de kände till en fiende som skulle undanröjas.
När fallet senare prövades dömdes båda för mordet. Men innan rättvisan hann ikapp dem hade paret lämnat San Francisco.
Året därpå befann de sig bland cannabisodlingarna i norra Kalifornien.
Konflikten på odlingen
Michael och Suzan Carson arbetade på en cannabisodling i Rancho Sequoia, nära Alderpoint i Humboldt County. Där fanns också Clark Stephens.
Enligt lokalmediet Redheaded Blackbelts genomgång av fallet hade relationen mellan paret och Stephens blivit konfliktfylld. En pensionerad utredare från sheriffkontoret beskrev bland annat motsättningar om hur odlingen skulle skötas.
Under 1982 sköt Michael Carson Stephens till döds. Enligt samma genomgång hjälpte Suzan därefter till att bränna kroppen och begrava kvarlevorna under hönsgödsel i skogen.
Stephens anmäldes saknad. När hans kvarlevor hittades hade paret redan försvunnit.
I efterhand skulle de också ge honom en plats i sin berättelse om onda krafter. Enligt rapporteringen beskrev de Stephens för polisen som en demon och en häxa. Deras påståenden om honom ska inte förväxlas med belagda uppgifter om offret.
Ett fynd som ledde till kroppen
Upptäckten av kvarlevorna hade en särskilt makaber bakgrund.
Den pensionerade utredaren George Hill berättade senare att sheriffkontoret fått ett samtal om en hund som lekte med något som först uppfattades som en boll. Föremålet visade sig vara en människoskalle.
Uppgiften återges i Redheaded Blackbelts rapportering och bygger på Hills medverkan i en dokumentär om fallet.
För Stephens anhöriga innebar fyndet slutet på ovissheten om hans försvinnande. För utredarna innebar det ännu ett mord att försöka knyta till ett par som återigen hade lämnat platsen.
Bilisten som stannade
I januari 1983 fick Michael och Suzan Carson skjuts av 30-årige Jon Charles Hellyar.
Det slutade med att även han dödades.
Enligt den senare rapporteringen uppstod en våldsam konflikt under färden. Hellyar utsattes för både knivhugg och skott, och våldet skedde inför förbipasserande trafikanter.
Den här gången fanns vittnen. Paret greps efter mordet.
Hellyars beslut att hjälpa två liftare hade fört honom i kontakt med samma människor som dödat Barnes och Stephens. Hans död blev slutpunkten för den dokumenterade mordserien.
Fem timmar inför reportrar
Efter gripandet följde ett uppmärksammat framträdande inför reportrar och utredare. Under en omkring fem timmar lång intervju 1983 erkände paret tre mord och redogjorde för sina föreställningar.
De försökte framställa dödandet som ett uppdrag. Omvärlden kom i stället att känna dem som ”häxmördarna”.
Erkännandena drogs senare tillbaka. Paret dömdes ändå för samtliga tre mord och fick straff på 75 år till livstid.
När en möjlig frigivning för Michael Carson prövades 2020 protesterade både anhöriga till offren och hans egen dotter, Jenn Carson. Hon förklarade att hon fruktade att han skulle döda igen. Han nekades frigivning.
Tre namn bakom öknamnet
Cannabiskopplingen i historien är konkret: Clark Stephens arbetade tillsammans med paret på en odling, och det var där konflikten mellan dem utvecklades. Det ger däremot inget underlag för att göra cannabis till en förklaring till morden.
Det som gör fallet skrämmande är hur vardagliga möten kunde bli livsfarliga. Att dela bostad, arbeta tillsammans eller erbjuda någon skjuts förde offren nära paret.
När Halloween fyller mörkret med påhittade häxor är det värt att minnas vad ordet betydde i Michael och Suzan Carsons berättelse: en anklagelse de använde för att rättfärdiga dödandet.
Offren hette Keryn Barnes, Clark Stephens och Jon Charles Hellyar.
Källor
- Cochrane, M. (2020). Briefly an Alderpoint resident, serial “Witch Killer” denied early release from prison. Redheaded Blackbelt, 31 maj. Läs artikeln. Redheaded Blackbelt
- Dowd, K. (2020). “San Francisco Witch Killer” Michael Bear Carson denied parole. Houston Chronicle, 28 maj. Läs artikeln. houstonchronicle.com
- United Press International (1986). Conviction stands for man who claims he killed witch. 27 november. Läs arkivartikeln. UPI Archives
- NBC 7 San Diego (2020). “He Will Kill Again”: East County Family Opposes Release of Notorious Serial Killer. 26 maj, uppdaterad 27 maj. Läs artikeln.
