Hur cannabiskreatörer kringgår sociala mediers censur – en ”broccoli” i taget

Sociala medieplattformar har blivit den nya cannabisvärldens censurmyndigheter. Josh Kesselman publicerar inlägg klockan två på natten indisk tid. Edible Dee har skrivit om fyra böcker. Riley Cannabichem tar på sig en symbolisk labbrock. Här berättar några av cannabisvärldens skarpaste innehållsskapare hur de överlever algoritmerna – och vad de fått lära sig den hårda vägen.

Här kommer en snabb övning: föreställ dig att du befinner dig på en takvåningsfest – pool, bra människor och perfekt stämning. I bakgrunden spelas The Velvet Underground (eller en gammal reggaetonplaylist, det spelar egentligen ingen roll), och du måste förklara för någon vad du “bär med dig” utan att trigga algoritmen – den där digitala dörrvakten som verkar styras av samma logik som HAL 9000. Problemet? På den här festen finns inga tydliga regler. Säger du “marijuana” riskerar du att bli utslängd direkt, medan ord som “gräs”, “broccoli” eller “sallad” kanske låter dig stanna kvar lite längre. En logik som är nästan omöjlig att förutse.

Det är ungefär så internet fungerar idag – ett slags silikonbaserad Matrix styrd av bottar, dessa tjallare programmerade i ettor och nollor, där Mark Zuckerberg, Google och kinesiska techplattformar dragit på sig polisuniformen medan sociala medier leker modern inkvisition.

För oss som levt länge nog i cannabisvärldens upp- och nedgångar har det blivit vardag att ett enkelt foto på en joint kan vara en risk. Ena dagen är du algoritmens favorit med tusentals likes och högt engagemang. Nästa morgon vaknar du upp till en shadowban – och lycka till med att försöka klaga hos någon som faktiskt svarar.

Men som ordspråket säger: där det finns vilja finns det en väg. Och i det här schackpartiet mot censuren rör sig de invigda lika försiktigt som ronin-krigare i Lone Wolf and Cub.

För att uttrycka det rakt på sak handlar allt i slutändan om semantik – om det där gemensamma kodspråket som får oss att känna oss som medlemmar i en slags 420-klubb. Ett språk som placerar oss på samma sida och gör att vi förstår varandra trots alla cyniska ordlekar och språkliga piruetter som nätets censur tvingat fram.

Pretzelproblemet

Josh Kesselman, ägare till RAW och utgivare för High Times, menar att lösningen är enkel i teorin: originalitet är allt.

– Du skulle bli förvånad över hur kreativ man kan bli, säger Kesselman.

Han berättar om hur kreatörer började använda kodord som “pretzels” eller prata om att “göra en riktigt god burrito”, samtidigt som kameran visade något helt annat än matlagning. Men han varnar också för att inga knep fungerar för alltid.

– För flera år sedan började jag använda pretzels på TikTok. I början fungerade det fantastiskt. Jag fick miljontals visningar. Men sedan började andra kopiera det och drog det för långt. Till slut fattade AI:n vad pretzeln egentligen betydde. Då kunde jag inte längre använda pretzels över huvud taget. Visningarna föll nästan till noll så fort jag nämnde det ordet. Då får man bara gå vidare till något nytt.

Kesselmans råd är därför att hela tiden spela i språkets mellanrum.

– Hoppa över orden, antyd bara saker. Säg inte själva ordet. Säg det på ett roligt sätt. Säg vad som helst, förklarar han. När du visar att du “njuter”, så kan du bara… hoppa över ordet helt. Det fungerar också.

Poängen är att låta tittaren själv fylla i luckorna och förstå den blinkning som gömmer sig bakom orden. Ett slags modern popkulturell uppfinningsrikedom – inte helt olik 1970-talets cannabiskultur, där människor använde kodspråk för att undvika uppmärksamhet från Drug Enforcement Administration.

För Josh är även bokstavlig bildsymbolik ett effektivt vapen mot algoritmerna.

– Du kan faktiskt visa riktig broccoli, säger han.

Samma strategi använder han med andra föremål och symboler.

– Jag har gjort videor med vanligt grönt te, och då ser jag till att verkligen göra det tydligt. Det räcker inte att bara ha grönt te i bild – det måste stå “GREEN TEA” med stora bokstäver så att alla förstår att det faktiskt är grönt te. Samma sak med pretzels. Jag använder riktiga pretzels. Jag har stora lådor med pretzels precis framför kameran så att folk tydligt ser vad jag “använder”.

Genom att överdriva det bokstavliga försöker kreatörer lura plattformarnas automatiska modereringssystem – samtidigt som publiken förstår den egentliga innebörden bakom skämtet.

När algoritmen vinner – och man tvingas börja om från början

Danielle Russell, mer känd som Edible Dee eller The Happy Chef, är ett tydligt exempel på hur långt kreatörer ibland måste gå för att överleva sociala mediernas censur. Efter flera år av konflikter med Meta valde hon till slut att göra om hela sitt innehåll.

Om man inte kan besegra algoritmen, menar hon, får man helt enkelt klä ut sig till Clark Kent.

I dag pratar hennes böcker om att “infusera med glädje” eller använda “magi” istället för att använda tekniska cannabisbegrepp som riskerar att trigga plattformarnas varningssystem.

– För att kringgå censuren gäller det att fokusera på alternativa plattformar, bygga samarbeten och använda process- eller vetenskapsspråk istället för konsument- och livsstilsspråk när det är möjligt. Som fyrfaldig författare har jag, på grund av de förluster jag personligen drabbats av på dessa plattformar, tvingats ge ut nya upplagor av samtliga mina böcker där jag uppdaterat språket kring de aktiva ingredienserna, säger Russell.

Strategin med labbrocken

Men alla väljer inte att gömma sig bakom omskrivningar och kodord.

Det finns också kreatörer som Riley Cannabichem, som istället använder vad man skulle kunna kalla “labbrocksstrategin” – nästan som i Beakman’s World.

Hon står framför kameran och använder de riktiga orden: cannabis, THC och CBD. Skillnaden är att allt paketeras genom forskning, utbildning och vetenskapligt språk. Och märkligt nog verkar algoritmerna ha en nästan mystisk respekt för akademiska sammanhang.

– Jag pratar oftast om forskningsstudier eller roliga fakta om växten – alltid med vetenskaplig grund. Jag tror att algoritmen ser den vetenskapliga kontexten och därför låter innehållet ligga kvar. Men ärligt talat vet nog ingen riktigt vad som faktiskt händer bakom kulisserna, säger Riley Cannabichem.

Så länge man pratar om forskning och håller jointen utanför bild verkar censuren ibland vara villig att se mellan fingrarna.

Att bekämpa eld med eld – och med AI

Natalia Kesselman, biträdande chefredaktör på High Times, redaktionell chef för El Planteo och en av hjärnorna bakom medieplattformarnas digitala strategi, förespråkar något som närmast kan beskrivas som teknologisk gerillakrigföring.

Hennes filosofi är enkel: bekämpa eld med eld – ungefär som en hackerduell ur WarGames.

Kesselman dammar av gamla klassiker som “magisk broccoli” och menar att suddiga eller lätt urfokuserade bilder inte längre bara är ett estetiskt val, utan en ren överlevnadsstrategi för cannabisinnehåll på nätet.

Men det mest omvälvande i hennes strategi är användningen av artificiell intelligens.

Med hennes egna ord:

– När du väl har byggt grunden till ditt innehåll måste du mata in det i AI:n för en slags säkerhetsgranskning. Du måste vara tydlig med att den inte får ändra någonting du redan gjort, men samtidigt be den skapa ett slags “tillförlitlighetsindex” baserat på hur explicit innehållet är, och identifiera vilka ord eller bilder som kan skapa problem eller trigga algoritmens varningsflaggor. Det är ett helt fantastiskt verktyg.

I praktiken blir alltså OpenAIs ChatGPT något av en säkerhetskonsult som infiltrerat fiendens linjer.

Den kompletta spelboken

Cannabisvärldens överlevnadsguide mot censur

🥦 Visuell substitution
Visa riktig broccoli, pretzels eller grönt te framför kameran. Märk det tydligt. Låt tittarna själva förstå undertonen.

Källa: Josh Kesselman

💨 Hoppa över ordet
Låt publiken fylla i meningen själva. Utelämna själva substantivet. Använd pauser, blinkningar eller antydningar istället för att säga ordet rakt ut.

Källa: Josh Kesselman

🌫️ Strategisk oskärpa
Sudda ut det gröna. Lugna AI:n. Använd appar som gör bilden lätt oskarp. Algoritmerna har svårare att reagera på det de inte tydligt kan identifiera.

Källa: Josh Kesselman

🥼 Labbrocksstrategin
Använd de riktiga orden – cannabis, THC och CBD – men rama in allt genom forskning, vetenskap eller utbildning.

Källa: Riley Cannabichem

✨ Omskrivningar och rebranding
Byt ut tekniska cannabisbegrepp mot formuleringar som “infusera med glädje”, “magi” eller “örten”. Bygg upp ett helt nytt språk för ditt innehåll.

Källa: Danielle Russell

🤖 AI-granskning innan publicering
Låt AI analysera ditt innehåll innan du postar det. Be verktyget identifiera riskord och bedöma hur “algoritmsäkert” materialet är.

Källa: Natalia Kesselman

🕐 Publicera efter tidszoner
Lägg upp innehåll när mänskliga moderatorer i vissa regioner sover. Exempelvis klockan två på natten indisk tid om du misstänker manuella anmälningar eller granskningar.

Källa: Josh Kesselman

🔄 Fortsätt röra på dig
Ingen strategi fungerar för alltid. När algoritmen väl lärt sig din kod måste du byta taktik. Pretzels fungerade – tills de inte gjorde det längre.

Källa: Josh Kesselman

Det handlar inte om paranoia – utan om motreaktioner

Till sist förklarar Josh Kesselman att all denna försiktighet inte handlar om paranoia, utan om att svara på vad han upplever som direkta attacker mot hans innehåll.

– Jag tror helt ärligt att det finns människor som aktivt betalas för att försöka hålla nere mina inlägg, anmäla dem och sabotera räckvidden. Därför måste jag vara mer försiktig än de flesta andra. Man skulle kanske inte tro det, men jag måste vara det. Alla de där märkliga sakerna ni ser mig göra är väldigt genomtänkta, säger han.

Han berättar också att han använder tidszoner som en del av strategin för att undvika granskning och massanmälningar.

– Ibland publicerar jag vid väldigt konstiga tider eftersom jag tänker att om någon exempelvis sitter i Indien och jobbar med att rapportera innehåll, då kan jag posta klockan två på natten indisk tid. Då är folk inte vakna. Jag har verkligen testat allt jag kan för att kringgå deras försök att trycka ner oss. Och vi har lyckats väldigt bra. Vi fortsätter växa – och det märks.

Algoritmens ordbok – då och nu

🚫 Triggar dörrvakten

• Marijuana
• Cannabis (ibland)
• THC / CBD (i vissa sammanhang)
• Joint / blunt / bong
• Weed / pot / dope
• Cannabisplantor tydligt synliga framför kameran

✅ Släpper dig förbi dörren

• Broccoli / pretzels / grönt te
• “Magi”, “glädje” eller “örten”
• Vetenskaplig eller forskningsbaserad inramning
• Process- och laboratoriespråk
• Att antyda utan att säga ordet rakt ut
• Suddiga eller lätt urfokuserade bilder

Varningen från kreatörerna är dock tydlig: algoritmen lär sig hela tiden. Ett kodspråk som fungerar idag kan vara värdelöst imorgon. Därför gäller det att hela tiden anpassa sig och ligga steget före.

I slutändan handlar allt om att förbli autentisk i en värld som helst vill att vi ska vara likadana, välpolerade, fogliga – och helt fria från cannabis. För även när plattformarna försöker tysta kulturen hittar cannabisvärlden alltid nya sprickor där det gröna kan ta sig igenom, även om det idag kallas för “glädje”, “pretzels” eller “magisk broccoli”.

– Det handlar om att vara uppfinningsrik, konstaterar Josh Kesselman.

För de må kunna förbjuda orden – men röken kommer de aldrig att kunna vädra bort.

Lä originalartikeln här!

Relaterade artiklar: