Hoppa till innehåll
Fermentering förknippas vanligtvis med surkål, yoghurt, öl och vin. Men begreppet dyker även upp i cannabisvärlden – både när skördade cannabisblommor får mogna och inom modern bioteknik där forskare låter mikroorganismer producera cannabinoider. Men fermenterar man verkligen cannabis? Svaret är både ja och nej.
Efter att cannabis har skördats är arbetet inte nödvändigtvis färdigt. Precis som många andra växtprodukter förändras materialet under torkning och lagring.
I cannabisvärlden används ofta begreppet curing, ungefär eftermognad eller lagring under kontrollerade förhållanden. Ibland beskrivs processen som fermentering.
Men rent vetenskapligt är det viktigt att skilja på begreppen.
Curing är inte automatiskt fermentering
Fermentering innebär i klassisk mening att mikroorganismer, exempelvis jäst eller bakterier, omvandlar organiska ämnen.
När cannabis efter skörd torkas och därefter får mogna sker samtidigt en rad kemiska förändringar i växtmaterialet. Arom, fuktighet och växtens kemiska sammansättning kan förändras under lagringen.
Det gör det lockande att kalla processen för fermentering.
Men vanlig curing av cannabis är inte automatiskt samma sak som den mikrobiella fermentering som sker när exempelvis druvor blir vin eller mjölk blir yoghurt.
Det är därför mer korrekt att beskriva curing som en kontrollerad eftermognad av växtmaterialet, även om fermentativa processer kan förekomma under vissa typer av behandling och lagring.
Fermenterad cannabis har en lång tradition
Det finns samtidigt cannabisprodukter som traditionellt beskrivits som fermenterade.
Ett av de mest omtalade exemplen kommer från Malawi i sydöstra Afrika.
Där finns en tradition av att cannabis komprimeras och lagras på ett sätt som skiljer sig från den moderna nordamerikanska metoden med torkade blommor i glasburkar. I den internationella cannabiskulturen brukar produkten kallas Malawi cob.
Cannabis packas då tätt och får genomgå en period av eftermognad.
Metoden har fått närmast kultstatus bland vissa cannabisentusiaster, som beskriver tydliga förändringar i färg, lukt och karaktär efter processen.
Här behövs dock en viktig brasklapp.
Det finns betydligt mindre modern vetenskaplig forskning om den här typen av traditionellt fermenterad cannabis än det finns anekdotiska beskrivningar av den. Påståenden om exakt vilka mikroorganismer som är involverade eller hur cannabinoidprofilen förändras bör därför behandlas försiktigt.
Cannabis är känsligt för mikroorganismer
Att låta växtmaterial vara fuktigt och varmt innebär dessutom en risk.
Cannabis kan kontamineras av mögel, jäst och bakterier, och mikrobiologisk säkerhet är särskilt viktig när cannabis används medicinskt eller inhaleras.
Fermentering är alltså inte samma sak som att helt enkelt låta fuktig cannabis ligga instängd.
Kontrollerad fermentering av livsmedel bygger på att man förstår och kontrollerar vilka mikroorganismer som växer och under vilka förhållanden.
Oönskad mikrobiell tillväxt är istället kontaminering.
Det är en viktig skillnad.
Men den verkligt märkliga fermenteringen sker i laboratoriet
Den kanske mest fascinerande kopplingen mellan cannabis och fermentering handlar faktiskt inte om cannabisplantor över huvud taget.
Forskare har lyckats få jäst att producera cannabinoider.
I en uppmärksammad studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature 2019 modifierade forskare vanlig jäst, Saccharomyces cerevisiae – samma art som används inom bland annat öl- och vinproduktion.
Forskarna förde in gener och biologiska processer som gjorde att jästcellerna kunde producera cannabinoider.
Utgångspunkten?
Socker.
Forskarna lyckades låta den genetiskt modifierade jästen producera bland annat CBGA, THCA och CBDA från galaktos.
Det är alltså möjligt att använda en mikroorganism som en slags biologisk fabrik för ämnen som vi annars framför allt förknippar med cannabisplantan.
THC utan en cannabisplanta
Det låter nästan som science fiction.
Istället för att odla en cannabisplanta, vänta på att den ska växa, skörda blommorna och därefter extrahera cannabinoider kan mikroorganismer programmeras för att producera ämnena i en fermenteringsprocess.
Tekniken brukar kallas precision fermentation, eller precisionsfermentering.
Principen används redan inom flera andra områden.
Mikroorganismer kan genetiskt programmeras för att producera specifika molekyler. De odlas sedan i en näringslösning där de fungerar ungefär som små biologiska fabriker.
När det gäller cannabinoider är möjligheterna särskilt intressanta.
Cannabis innehåller ett stort antal olika cannabinoider, men många förekommer endast i mycket små mängder i plantan. Det gör dem svåra och kostsamma att isolera i större mängder.
Fermentering skulle potentiellt kunna förändra det.
Forskarna skapade även cannabinoider som inte finns i cannabis
Studien från 2019 gick dessutom ett steg längre.
Forskarna kunde använda systemet för att framställa cannabinoidanaloger – molekyler som liknar naturligt förekommande cannabinoider men har förändrade kemiska strukturer.
Det öppnar för en helt annan typ av forskning.
Istället för att endast studera de cannabinoider som cannabisplantan råkar producera i större mängder kan forskare potentiellt skapa och undersöka nya varianter.
Forskarna bakom studien framhöll att tekniken skulle kunna göra det möjligt att studera cannabinoider mer systematiskt och i framtiden undersöka deras eventuella medicinska användningsområden.
Det betyder naturligtvis inte att nya cannabinoider automatiskt är säkra eller medicinskt användbara. Varje ämne måste studeras separat.
Kan framtidens cannabinoider komma från jäst?
Det är kanske den mest intressanta frågan.
När man hör ordet cannabisproduktion är det lätt att föreställa sig enorma växthus fyllda med plantor och starka odlingslampor.
Men framtidens produktion av vissa rena cannabinoider skulle lika gärna kunna ske i stora fermenteringstankar.
För läkemedelsindustrin finns potentiella fördelar.
En mikrobiell produktionsprocess kan i teorin göra det lättare att framställa en specifik cannabinoid med hög renhet och konsekvent sammansättning – utan att samtidigt behöva producera alla andra ämnen som finns i cannabisplantan.
Det kan vara särskilt intressant för ovanliga cannabinoider som plantan endast producerar i mycket små koncentrationer.
Samtidigt återstår frågor om kostnader, skalbarhet, reglering och vilka metoder som faktiskt blir konkurrenskraftiga kommersiellt.
Från fermenterad planta till cannabinoider på beställning
Cannabis och fermentering visar sig alltså vara ett betydligt större ämne än det först verkar.
I ena änden finns traditionella metoder där människor har låtit skördad cannabis mogna under speciella förhållanden – långt innan någon visste vad en cannabinoid eller mikroorganism var.
I den andra finns modern syntetisk biologi där forskare flyttar delar av cannabisplantans biokemiska maskineri till jästceller.
Och någonstans däremellan finns vanlig curing, som ofta kallas fermentering trots att begreppen egentligen inte betyder samma sak.
Det är en ganska fascinerande utveckling.
Människan har odlat cannabis i tusentals år.
I framtiden kanske vi inte ens behöver själva plantan för att framställa vissa av de ämnen som gjort den berömd.
Källor
Luo, X., Reiter, M.A., d’Espaux, L. et al. (2019). Complete biosynthesis of cannabinoids and their unnatural analogues in yeast. Nature, 567, 123–126.
Nature (2019). Scientists brew cannabis using hacked beer yeast.
Zirpel, B., Stehle, F. & Kayser, O. (2015). Production of Δ9-tetrahydrocannabinolic acid from cannabigerolic acid by whole cells of Pichia (Komagataella) pastoris expressing Δ9-tetrahydrocannabinolic acid synthase from Cannabis sativa L. Biotechnology Letters, 37, 1869–1875.
Valliere, M.A. et al. (2019). A cell-free platform for the prenylation of natural products and application to cannabinoid production. Nature Communications, 10, 565.
