Polisens anslag har nästan fördubblats på sju år, men den grova brottsligheten har inte minskat. Det har inte heller gjorts några utvärderingar av de kriminalpolitiska åtgärderna, säger kriminologen Amir Rostami. Justitieminister Gunnar Strömmer behöver släppa sitt kunskapsförakt om han vill nå framgång i kampen mot de kriminella.

– Trots enorma kostnader för rättsväsendet så utvärderar vi inte våra insatser med vetenskapligt beprövade metoder. Utan ordentliga utvärderingar är vi dömda att upprepa samma misstag om och om igen, sa kriminologen Amir Rostami när han sommarpratade i veckan.
I en intervju i våras utvecklade han resonemanget:
– Från 2017 till 2024 har Polismyndighetens anslag ökat med 18 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 80 procent. Vidare analys av dess effektivitet har inte genomförts och påverkan på brottslighetens utveckling kan inte noteras. Jag menar att en del av detta beror bland annat på att vi inte utvärderar de åtgärder vi genomför inom rättsområdet. Varken på operativ eller strategisk nivå. Man utvärderar inte satsningar oavsett om det handlar om nya åtgärder eller specifika polisinsatser. Alltför ofta står vi inför otillräckliga underlag för att bedöma effekten av åtgärderna – vare sig de varit positiva, negativa eller om de inte medfört någon skillnad alls.
När justitieminister Gunnar Strömmer (M) får kommentera utspelet håller han med ”till 150 procent” om att det behövs utvärderingar.
– Jag skriver helt och hållet under på att vi måste på ett helt annat sätt än hittills utvärdera effekterna av olika verktyg och metoder, säger Strömmer.
Ok, det var ju bra svarat av ministern. Men varför har han i så fall inte redan gjort det?
Gunnar Strömmer har varit justitieminister i snart två år, och han har ett helt justitiedepartement till sitt förfogande. Justitiedepartementet ansvarar för rättsväsendets myndigheter, bland andra polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården. Varför har de inte redan etablerade rutiner för att utvärdera de myndigheter de har ansvar för?
Att Gunnar Strömmer håller med om att det skulle behövas utvärderingar är i och för sig bra. Men han låter väldigt yrvaken när han säger det, som om det vore en helt ny idé som ingen har tänkt på tidigare. Det är direkt pinsamt.
Som högsta chef är det Gunnar Strömmers jobb att se till att rättsväsendets myndigheter arbetar på ett effektivt sätt som ger resultat. Men hittills har han alltså inte brytt sig om att göra några utvärderingar. Hur kan han tycka att han gör sitt jobb när han inte ens försöker ta reda på vad effekterna blev av olika åtgärder?
Men att Gunnar Strömmer inte brytt sig om att utreda polisens effektivitet och arbetsmetoder är tyvärr inte det enda exemplet på hans kunskapsförakt.
Elefanten i rummet är att han benhårt vägrar att utreda effekterna av kriminaliseringen av narkotika. Trots att alla är överens om att narkotikamarknaden är de kriminella gängens basinkomst. Trots att både myndigheter och narkotikaforskare bett om en sådan utredning vid upprepade tillfällen. Trots att bland annat Kanada har visat att det går att få bort en stor del av de kriminella gängens narkotikainkomster.
Men i egenskap av justitieminister har Gunnar Strömmer hittills vägrat blankt att utreda vad kriminaliseringen av narkotika har lett till i praktiken. Finns det kunskap vill han inte ta del av den. Han vill ha skygglapparna kvar och basera Sveriges kriminalpolitik på tro och tyckande istället.
Jag tycker faktiskt man borde kunna kräva mer av en minister. Det är inte ledarskap att irra runt med förbundna ögon.
…
Läs mer:
- Gängvåldet blir kvar så länge gängen får behålla narkotikamiljarderna
- Narkotikaforskare vill avkriminalisera brukarna, men faktaresistenta Gunnar Strömmer (M) vägrar
- Polisen slösar 1.500 heltidspoliser på narkotikabrott
