Stockholm Medical Cannabis Conference

Motståndet visar sig!

”Dark money”-grupp mot marijuana finansierar folkomröstningar för att rulla tillbaka legalisering i flera delstater, visar handlingar

När det gäller att lägga fram ett nytt lagförslag till väljarna hjälper det att ha gott om pengar att bränna.

Mer än 11 miljoner dollar har redan bytt ägare för att driva eller stoppa ett potentiellt rekordstort antal folkomröstningar som väljare i Massachusetts kan få ta ställning till i november, enligt nyligen inlämnade kampanjfinansiella rapporter. Bland annat syns ett betydande kapitaltillskott från en nationell ”dark money”-grupp som motsätter sig legal droganvändning.

Hela de 1,55 miljoner dollar som hittills samlats in till stöd för ett förslag om att återkriminalisera rekreationell marijuana i Massachusetts kommer från SAM Action Inc., en organisation som inte är skyldig att redovisa varifrån dess egna medel kommer.

Det är samma organisation som finansierade motståndet mot en folkomröstning i Massachusetts 2024 som syftade till att öppna upp tillgången till vissa psykedeliska substanser, ett förslag som väljarna då röstade ner.

Massachusetts är heller inte ensamt som slagfält. SAM Action är även den enda finansiären bakom ett liknande förslag i Maine denna valcykel, som skulle förbjuda rekreationell cannabis även där, rapporterar Portland Press Herald.

Båda kampanjerna har väckt uppmärksamhet kring hur de samlat in namnunderskrifter från väljare.

I Massachusetts har motståndare lämnat in en invändning där de hävdar att kampanjen ”inhämtat underskrifter på ett bedrägligt sätt” genom att säga till väljare att förslaget skulle handla om att skapa prisvärt boende eller finansiera offentliga parker, inte att förbjuda rekreationell marijuana.

Delstatens Ballot Law Commission hörde argument förra veckan och väntas fatta beslut senast fredag. Enligt delstatslagen har kommissionen befogenhet att avgöra om underskrifter på en namninsamling tillkommit ”genom bedrägeri”, och dess tolkning kan utlösa en längre rättsprocess om huruvida frågan alls får gå till omröstning.

På liknande sätt har invånare i Maine under de senaste veckorna hävdat att de vilseletts om vad den marijuanakritiska namninsamlingen skulle leda till när de skrev under. Maines statssekreterare Shenna Bellows uppger att hon mottagit klagomål, men tillade att hon saknar sanktionsmöjligheter eftersom, som hon uttryckte det till lagstiftare, ”man har rätt att ljuga enligt det första tillägget”.

Wendy Wakeman, en rutinerad republikansk politisk strateg som arbetar som talesperson för upphävandekampanjen, säger att frågorna i Massachusetts och Maine ”inte är samordnade insatser”, trots att finansieringen kommer från samma nationella grupp.

SAM Action är en 501(c)(4)-organisation och behöver därför inte redovisa sina givare, vilket gör det oklart vilka som faktiskt står bakom de stora summorna som satsas på att stänga ner en industri som både Massachusetts och Maine röstade för att legalisera för nästan ett decennium sedan.

På sin webbplats uppger SAM Action att de är knutna till den ideella organisationen Smart Approaches to Marijuana, som medgrundades av den tidigare amerikanske kongressledamoten Patrick Kennedy, demokrat från Rhode Island och son till den långvarige senatorn Ted Kennedy, tillsammans med den tidigare rådgivaren vid Vita husets narkotikapolitiska kontor Kevin Sabet och David Frum, tidigare talskrivare åt president George W. Bush och numera senior redaktör på The Atlantic.

Wakeman avböjde att kommentera vilka SAM Actions huvudsakliga finansiärer är.

”Massachusetts är i minoritet bland USA:s delstater när det gäller tillgång till rekreationell marijuana”, sade hon till CommonWealth Beacon. ”Det är inte förvånande att nationella grupper med hälsobekymmer är intresserade av att hjälpa Massachusetts att utforma bättre och säkrare marijuana­lagar.”

Även om marijuana fortfarande är olagligt på federal nivå tillåter 24 delstater, två territorier och Washington DC rekreationell användning av marijuana för vuxna, enligt National Conference of State Legislatures. Flera andra har avkriminaliserat drogen utan att fullt ut legalisera personligt, icke-medicinskt bruk.

President Trump undertecknade förra året också ett presidentdekret som omklassificerade marijuana till en substans med lägre skade- och beroendepotential, vilket signalerade en mjukare hållning. SAM motsatte sig detta steg.

Väljarna i Massachusetts godkände rekreationell marijuana 2016 med siffrorna 54 mot 46 procent. Sedan dess har branschen genererat mer än 8 miljarder dollar i försäljning.

Det föreslagna omröstningsinitiativet skulle riva upp legaliseringen av rekreationell marijuana. Den medicinska cannabismarknaden skulle bli kvar, men civilrättsliga påföljder för offentligt innehav över ett uns skulle skärpas.

En vanlig tolkning är att ökningen av folkomröstningsförslag speglar ett växande missnöje med lagstiftaren och ett försök att kringgå trögheten på Beacon Hill genom att lägga politiska förändringar direkt i väljarnas händer.

De flesta lagstiftare är skeptiska eller öppet kritiska till utvecklingen och menar att medborgarinitiativ i allt högre grad blivit ett verktyg för välfinansierade särintressen.

Redovisningarna visar att för många frågor spelar stordonatorer och näringslivsorganisationer en avgörande roll, särskilt tidigt i processen när kampanjerna försöker komma igång.

Alla de 431 000 dollar som hittills samlats in för att stoppa ett återinförande av hyresreglering kom från Greater Boston Real Estate Board, Massachusetts Association of Realtors, NAIOP och Nordblom Management, samt ytterligare 26 600 dollar i natura­bidrag från MassLandlords Inc.

Större delen av finansieringen bakom ett förslag som skulle ersätta delstatens partibundna primärval med ett öppet primärval för alla partier kommer från förmögna och politiskt aktiva givare med bakgrund inom private equity eller investment banking.

Randy Peeler, senior rådgivare på Berkshire Partners och styrelseledamot i en nationell organisation som stöder primärvalsreformer, donerade 550 000 dollar. Andrew Balson från Cove Hill Partners bidrog med ytterligare 290 000 dollar, och Mark Nunnelly, tidigare chef för delstatens skattemyndighet under guvernör Charlie Baker och managing director på Bain Capital, sköt till 250 000 dollar.

Ytterligare nio personer donerade minst 50 000 dollar var, medan den tidigare guvernörskandidaten Danielle Allen, kampanjens ansikte utåt, bidrog med 20 000 dollar av egna medel.

Jesse Littlewood, kampanjledare för primärvalsreformen, säger att han räknar med att små donationer kommer att öka i takt med att valet närmar sig.

”För att vara med i spelet kring en folkomröstning där man siktar på att vinna krävs betydande resurser”, sade Littlewood. ”Vi är väldigt tacksamma för att individer varit villiga att finansiera arbetet för en bättre och hälsosammare demokrati, särskilt i de allra tidigaste skedena.”

Vissa kampanjer lutar sig mot resurser från nuvarande och tidigare makthavare på Beacon Hill.

Ett blocköverskridande initiativ för att begränsa det arvodesystem som kraftigt höjer lönerna för vissa delstatsledamöter samlade in 116 000 dollar i donationer och lån från den tidigare demokratiske representanten Jonathan Hecht, en frekvent progressiv kritiker av lagstiftaren, samt 112 500 dollar från den tidigare MassGOP-ordföranden Jennifer Nassour. Mindre bidrag kom bland annat från Allen, nuvarande MassGOP-ordförande Amy Carnevale, delstatens revisor Diana DiZoglio, tidigare demokratiska representanter Denise Provost och Jay Kaufman samt Michael Heffernan, tidigare budgetchef under Bakeradministrationen.

Alla lagstiftare har samma grundlön, men kan få betydligt mer i arvoden beroende på ledar- eller utskottsuppdrag. Kritiker menar att systemet skapar ekonomiska incitament för lojalitet mot ledningen.

Lagstiftningens ledare försvarar systemet som ett normalt upplägg där mer ansvar ger högre ersättning.

Fram till slutet av 2025 hade de många kampanjkommittéer som stödjer eller motsätter sig de tolv aktuella omröstningsfrågorna tillsammans samlat in över 11,2 miljoner dollar och spenderat mer än 8,8 miljoner, enligt en analys från CommonWealth Beacon.

Beloppen väntas öka kraftigt när inflytelserika grupper börjar rikta sina budskap direkt till väljarna inför novembervalet.

Vid samma tidpunkt i valcykeln för två år sedan hade förespråkare för ett förslag om att slopa användningen av MCAS-provresultat som examenskrav fått in drygt 1,1 miljoner dollar i naturabidrag, medan motståndarsidan ännu inte redovisat någon insamling. När valet 2024 var över hade parterna tillsammans spenderat mer än 21 miljoner dollar.

Elva av omröstningsfrågorna är nya för denna valcykel, medan den tolfte, ett förslag om att upphäva delstatens omfattande vapenreform från 2024, härstammar från det året men inte kan gå till omröstning förrän 2026.

För de flesta kampanjer har de tidiga utgifterna nästan uteslutande handlat om det största hindret för att nå valsedeln: att samla in tillräckligt många namnunderskrifter.

Stödgrupperna behövde samla in minst 74 574 underskrifter från registrerade väljare i Massachusetts för att hålla varje fråga vid liv. Senare i år krävs ytterligare en mindre omgång för att säkra platserna på valsedeln.

De flesta kampanjer spenderade minst 750 000 dollar på professionell namninsamling.

Vissa arrangörer verkar dock ha fått betydligt bättre avtal än andra för att nå liknande antal godkända underskrifter.

Kampanjen för att legalisera väljarregistrering på valdagen, stödd av delstatens statssekreterare William Galvin, spenderade 75 000 dollar på namninsamling med Massachusetts-bolaget SignatureDrive. En annan kampanj, ledd av DiZoglio, som vill göra lagstiftaren och guvernörens kontor mer transparenta, spenderade 150 000 dollar hos samma företag.

Samtidigt spenderade de som driver frågan om att tillåta enfamiljshus på mindre tomter nästan 1,3 miljoner dollar med SignatureDrive, mer än 17 gånger så mycket som Galvins team.

Om alla frågor når valsedeln skulle det bli tolv stycken, vilket skulle krossa det tidigare rekordet på nio folkomröstningar under ett och samma år.

Med så många frågor i spel är det sannolikt att även de totala valkampanjkostnaderna slår nya rekord. Det tidigare rekordet sattes 2022, då kampanjer för och emot fyra frågor tillsammans spenderade 65,8 miljoner dollar.

Alla kampanjer var tvungna att lämna in ekonomiska rapporter för 2025 senast i tisdags. Enligt delstatslagen behöver de inte redovisa sina nästa rapporter förrän i september, vilket innebär att stora delar av insamling och utgifter förblir dolda för allmänheten fram till strax före valet.

Senaten godkände förra veckan lagstiftning som skulle kräva att kampanjkommittéer för folkomröstningar lämnar in ekonomiska rapporter minst varje månad under valår. Det är oklart om eller när representanthuset kommer att ta upp förslaget.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!

Dela denna artikel