En randomiserad studie av regelbundna cannabisanvändare har gett ett oväntat resultat. Under dagar då deltagarna använde inhalerad cannabis registrerades färre extra hjärtslag än under dagar då de avstod. Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte betyder att cannabis är bra för hjärtat.

Studien har det passande namnet MARY-JANE och genomfördes av forskare vid University of California, San Francisco. Bakgrunden är en fråga som blivit allt mer aktuell i takt med att cannabisanvändningen och legaliseringen ökat på flera håll: Vad händer egentligen med hjärtat när cannabis används?
Tidigare forskning har gett en komplicerad bild. Mycket av kunskapen om cannabis och hjärt-kärlhälsa kommer dessutom från observationsstudier, där det kan vara svårt att avgöra om cannabis i sig ligger bakom en observerad skillnad eller om andra faktorer spelar in.
Forskarna bakom MARY-JANE valde därför ett annorlunda upplägg.
Samma personer fick både använda cannabis och avstå
MARY-JANE står för Marijuana and Acute Risk of Arrhythmia – Joint Abstinence and Exposure. Totalt deltog 108 vuxna personer som regelbundet rökte eller vaporiserade cannabis och som inte hade någon tidigare historia av hjärtarytmier.
Under 14 dagar fick deltagarna dagliga instruktioner via sms om de skulle använda inhalerad cannabis eller avstå den dagen. På så sätt kunde forskarna jämföra vad som hände under cannabisdagar och cannabisfria dagar hos samma personer.
Deltagarna bar samtidigt en kontinuerlig EKG-monitor som registrerade hjärtats rytm. Forskarna följde även fysisk aktivitet, sömn och glukosnivåer.
Totalt samlades data in från 713 dagar då deltagarna hade tilldelats cannabis och 616 dagar då de hade tilldelats abstinens.
När forskarna jämförde hjärtrytmen mellan dagarna visade resultaten färre extra hjärtslag under cannabisdagarna.
Nio procent färre extra hjärtslag
Under dagar då deltagarna randomiserats till inhalerad cannabis registrerades totalt 9 procent färre så kallade ektopiska hjärtslag jämfört med abstinensdagarna.
Ektopiska slag är extra eller för tidiga hjärtslag som uppstår utanför hjärtats normala rytm. De är vanliga och behöver inte innebära sjukdom, men vissa typer kan vara relevanta när man bedömer risken för hjärtrytmrubbningar.
När forskarna delade upp resultaten efter typ såg de att prematura förmaksslag, så kallade PAC, var 10 procent färre under cannabisdagarna. För prematura kammarslag, PVC, hittades däremot ingen statistiskt säkerställd förändring.
Forskarna såg dessutom ett samband mellan antalet rapporterade inhalationer och antalet ektopiska hjärtslag. Varje cannabisinhalation var associerad med omkring 2 procent färre ektopiska slag.
Resultatet gick därmed i en annan riktning än den ökning av extra hjärtslag som forskarna hade velat undersöka risken för.
Betyder inte att cannabis skyddar hjärtat
Här är det viktigt att skilja på vad studien faktiskt visar och vad den inte visar.
Forskarna fann färre ektopiska hjärtslag under de dagar deltagarna tilldelats inhalerad cannabis. Det betyder inte att cannabis kan användas för att förebygga hjärtproblem, och studien visar inte heller att cannabis generellt är bra för hjärt-kärlhälsan.
Deltagarna var regelbundna cannabisanvändare och hade en genomsnittsålder på 32 år. Ingen av dem hade en känd historia av hjärtarytmier. Resultaten går därför inte utan vidare att överföra till exempelvis äldre personer, människor med hjärtsjukdom eller personer som normalt inte använder cannabis.
Deltagarna följde inte heller de randomiserade instruktionerna perfekt. Följsamheten kontrollerades genom bland annat dagliga enkäter, tidsstämplade knapptryckningar på EKG-monitorerna i samband med cannabisanvändning och, hos en del av deltagarna, analyser av saliv.
En annan möjlig förklaring som forskarna själva lyfter är abstinens. Eftersom deltagarna var vana cannabisanvändare kan de cannabisfria dagarna i sig ha påverkat resultaten. Det går därför inte att avgöra om skillnaden berodde på en direkt effekt av cannabis, effekter av abstinens eller en kombination av flera faktorer.
Forskarna pekar på potentiella abstinenseffekter, måttlig följsamhet till randomiseringen och andra samtidiga faktorer som skäl till att vara försiktig med att dra slutsatser om vad som orsakade minskningen.
Ingen tydlig skillnad i sömn, aktivitet eller blodsocker
Hjärtrytmen var inte det enda forskarna följde.
Deltagarna bar även utrustning som registrerade fysisk aktivitet och kontinuerliga glukosnivåer, samtidigt som forskarna följde deras sömn.
Där hittades inga statistiskt signifikanta skillnader mellan cannabis- och abstinensdagarna när det gällde antal steg, sömnlängd eller genomsnittliga glukosnivåer.
Det tydligaste fyndet handlade alltså om hjärtats extra slag – framför allt de prematura förmaksslagen.
En ovanlig typ av cannabisstudie
En av de mest intressanta delarna av MARY-JANE är inte bara resultatet, utan hur studien genomfördes.
Mycket forskning om cannabis och hälsa bygger på att forskare jämför personer som använder cannabis med personer som inte gör det. Problemet är att grupperna kan skilja sig åt på många andra sätt, exempelvis när det gäller tobaksbruk, alkohol, kost, fysisk aktivitet, andra sjukdomar och socioekonomiska faktorer.
I MARY-JANE fick samma deltagare i stället växla mellan dagar med cannabis och dagar utan cannabis enligt randomiserade instruktioner. Varje person kunde därmed i viss mån fungera som sin egen jämförelse.
Det löser inte alla problem, vilket studiens begränsningar visar. Men upplägget ger forskarna ett annat sätt att undersöka cannabisens akuta effekter än att enbart jämföra olika grupper av människor.
MARY-JANE ger fler frågor än svar
Studien ger inte stöd för att rekommendera cannabis för hjärtproblem. Den omfattade en relativt liten grupp, deltagarna var i genomsnitt 32 år gamla och redan regelbundna cannabisanvändare. De hade dessutom ingen känd historia av hjärtarytmier.
Men resultatet är intressant just eftersom det inte blev så enkelt som att cannabis ledde till fler extra hjärtslag.
I stället registrerades färre ektopiska slag under cannabisdagarna, framför allt färre prematura förmaksslag.
Det väcker nya frågor. Beror skillnaden på cannabisens akuta effekter? Spelade abstinens under de cannabisfria dagarna en roll? Skulle samma resultat synas hos äldre personer, människor med hjärtsjukdom eller personer som inte använder cannabis regelbundet?
MARY-JANE ger ännu inga säkra svar på de frågorna.
Men studien visar något som kanske är minst lika viktigt: relationen mellan cannabis och hjärtat är mer komplicerad än vad enkla slutsatser om risk eller nytta kan få den att framstå som.
Källa
- Elias, A., Montenegro, G.C., Oo, H.H., Peña, I.J., Lowe, D.A., Lee, C., Tang, J., Lynch, K.L., Lim, L., Maamou, M., Nguyen, N., Springer, M.L. & Marcus, G.M. (2026). Acute Effects of Cannabis Inhalation on Cardiac Ectopy, Physical Activity, Sleep, and Glucose. Journal of the American College of Cardiology (JACC). Publicerad online 12 augusti 2026. DOI: 10.1016/j.jacc.2026.07.014. Hämtad 5 september 2026.
