Hoppa till innehåll
Tullen har gjort ytterligare ett rekordbeslag av narkotika. Den här gången var det över ett ton kokain, till ett marknadsvärde av över en miljard kronor. Men trots att det rör sig om ett enormt stort beslag tror inte polisen att det kommer minska tillgången på narkotika i Sverige.
Det var för en dryg vecka sedan som tullen i Nynäshamn gjorde ett av de största svenska narkotikabeslagen någonsin. Preliminärt rör det sig om 1,4 ton kokain till ett gatuvärde av 1,2 miljarder kronor. Om siffran stämmer är det mer kokain än de 1,3 ton som tullen beslagtog under hela 2023.
För ett otränat öra kanske det låter som en stor framgång i kriget mot narkotikan, som borde leda till minskad tillgång och högre priser på kokain. Men polisen själva har inga sådana illusioner. De tror inte att beslaget kommer påverka narkotikapriserna.
– Det finns oerhörda mängder kokain i omlopp och det är generellt sett inga större problem att ersätta ett parti i den storleken. Det produceras rekordmycket kokain just nu och det skeppas rekordmycket till Europa, säger Lennart Karlsson, ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen.
– När jag jobbade med narkotika och man gjorde större beslag tänkte man att det kanske skulle ske en påverkan på priset, men vi märkte aldrig något. Det bara rullar på. När man tror att man utplånat ett nätverk hittar de alltid nya vägar, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef på polisen i region mitt.
– Det vi vet är att vi tidigare har tagit väldigt stora partier av narkotika. Både polisen och tullen har gjort sådana beslag de senaste åren. Men även om det här ser ut att vara ett väldigt stort beslag så har vi inte sett att det påverkar narkotikamarknaden något större i Sverige, säger Ted Esplund vid Polisens nationella operativa avdelning (NOA).
Polisernas bedömningar att det enorma beslaget inte kommer ha någon effekt är grundat på erfarenhet. De senaste åren har tull och polis vid flera tillfällen lyckats göra stora beslag av narkotika. Om det hade minskat tillgången på narkotika borde priserna ha gått upp, enligt lagen om tillgång och efterfrågan. Men någon sådan prisökning har det inte blivit i samband med något av de stora beslagen.
Tittar man på narkotikapriserna i ett längre perspektiv ser man samma sak. Sedan narkotikabruk kriminaliserades 1988 har tull och polis har lagt enorma resurser på att försöka skapa det narkotikafria samhället. Om de hade varit på väg att lyckas skulle det ha blivit brist på narkotika i Sverige, med högre priser som följd. Men i verkligheten har det gått precis tvärtom.
Priserna på alla typer av narkotika har sjunkit under decennierna som gått sedan kriminaliseringen. Justerat för inflation kostar amfetamin och heroin i dag en fjärdedel av vad det kostade 1988, enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Priset på cannabis har ungefär halverats på samma tid, räknat i fast penningvärde.
Trots ständigt ökande resurser under flera decennier till tullens och polisens narkotikabekämpning, har de inte ens lyckats minska tillgången så mycket att narkotikapriserna hållit jämna steg med inflationen.
Kan det beskrivas på något annat sätt än som ett totalt misslyckande för den restriktiva narkotikapolitiken? Finns det någon som tror att trenden plötsligt kommer vända så att polis och tull börjar vinna kriget mot narkotikan?
– Det går att hävda att CANs undersökning är ytterligare en indikation på att narkotikapolitiken är ett fiasko. Sverige är ju trots allt troligen det land i västvärlden som satsar hårdast på att medelst polisiära insatser minska bruket, skriver Oisín Cantwell i en krönika i Aftonbladet.
Men trots att Sveriges restriktiva narkotikapolitik alldeles uppenbart är ett fiasko, vägrar regeringen att tillsätta en utredning av vad kriminaliseringen har fått för effekter i verkligheten. Eller kanske vägrar regeringen just för att den inser att vår nuvarande narkotikapolitik alldeles uppenbart är ett fiasko.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och socialminister Jakob Forssmed (KD) inser kanske att en opartisk utredning av narkotikapolitiken skulle visa att de har haft fel när de försvarat den. Det skulle kosta politisk prestige. Då tycker de att det är bättre att behålla skygglapparna på och låtsas som att de tycker att narkotikapolitiken är på rätt spår och fungerar.
Även om det innebär att de kriminella gängen fortsätter håva in miljarder på alla de narkotikasändningar som undgår tull och polis.
…
Läs mer:
- TT: Historiskt låga knarkpriser på gatan
- Oísin Cantwell, Aftonbladet: Historiskt låga priser på narkotika
- Cannabis i Fokus (okt -22): God tillgång på cannabis och sjunkande priser, trots alla insatser av tull och polis
