Hoppa till innehåll
Otto Larsson, vår chefredaktör, ställer som många av er vet upp i EU valet i år och han tänker göra allt för att legalisera cannabis, han skriver själv: ”Det är dags för förändring, och den kommer inte med någon från de etablerade partierna det är fastlagt.”
Det kommande EU valet ser ut att bli spännande, Bulletin-Alice ersätter Skyttedal hos KD och även de andra partierna ser ut att få in en del intressanta namn på listorna. Bard kommer ju inte att kandidera för MED som det ser ut nu då han inte ville backa när han kallade en journalist för ”fet kossa”, varför man nu måste sjunka så lågt är för mig en gåta.
Men jag ställer upp och denna gången är det hög tid för dig att göra detsamma! Rösta för att göra skillnad om du vill att cannabisfrågan ska få en lösning snart. För om vi inte sätter press på systemet så kommer förändringen dröja tills långt efter att du och jag är döda.
Den föråldrade världsbilde som våra styrande politiker besitter, saknar helt enkelt plats för cannabis. Oavsett hur mycket skattepengar som kan komma in, oavsett hur många personer som inte behöver dö, oavsett hur många som kommer få ett drägligare liv, oavsett hur många som inte behöver sättas i fängelse eller betala ohemula böter, så skiter de i oss. Knark kommer alltid vara bajs, oavsett hur mycket kokain som Aftonbladet hittar på riksdagens toaletter.
Jag lovar fortfarande, precis som vid förra valet att fortsätta göra det jag gjort det senaste deceniet, att lägga all min tid och energi på cannabisfrågan så att vi skyndsamt kan få till en reglering i Sverige också. Något som skulle lätta på väldigt många problem vi har i Sverige idag.
Gängkonflikterna
Det finns nog ingen som missat mängden skjutningar och eskalationen kring våld hos de allt växande förortsgängen. Mycket av det konflikter som finns inom gängen drivs på av narkotikaförsäljning där cannabis tillhör den största delen. Detta är något som vi enkelt kan stoppa. Någonstans runt 50%, beroende av vem du frågar, hävdar man är cannabisdelen av gängens droginkomster. Det rör sig om många miljarder kronor som både ni och jag vet skulle göra bra mycket mer nytta i skatteverkets förvar än hos Foxtrot eller något annat kriminellt nätverk.
Idag vill våra politiker inte rubba denna maktbalans. Allt man skriker om är hårdare och högre straff trots att vi gång på gång får forskning presenterad som visar att det helt enkelt inte är sant. Hårdare straff leder till hårdare brottslingar och i förlängningen mer våld. Inte en mer välmående befolkning.
Jag lovar därför att fortsätta kämpa för att försvåra gängens arbete och även om inte cannabis kommer att lösa hela gängfrågan ensamt så skulle det klippa bort en väldigt stor del av gängens inkomster och göra annan brottslighet svårare ifall vi lät entreprenörer öppna egna cannabisklubbar eller flyttade in det på systembolagets hyllor. Människor vill inte göda gängen men idag så tvingas vi. Även en så mild förändring som att tillåta hemmaodling skulle få förödande konsekvenser för gängens ekonomi.
Sjukvården och opiatföreskrivningarna
I USA och Kanada så pratas det väldigt mycket om metoderna som läkemedelsbolagen använder för att få läkare att skriva ut just deras preparat. Det har gjorts filmer och serier om nästan alla de stora bolagen och familjerna som ligger bakom vad man kallar för ”Opioidkrisen”. Även om man kollar på flera amerikanska städer idag så är det ibland så stora delar av befolkningen som är så nedgångna på heroin och fentanyl att man undrar om de någonsin kommer kunna ta sig tillbaka.
För det är inte allt för sällan man hör dessa människors vittnesmål och att det startade med sjukvården. Kanske ett benbrott eller en ryggskada som behandlas med opiater. Efter ett tag så slutar man kunna betala för medicinerna och vänder sig då till gatan, och på den vägen är det.
Eller du kanske är en högt uppsatt chef men massor av press på dig, du går till din företagsläkare som skriver ut lugnande och uppiggande för att du ska kunna fortsätta jobba. När du sedan uppvisar symptom för beroende så klipper de av allt, du går då till gatulangaren du också.
Ja, alla vägar leder till Rom säger dom, och det gäller väl narkotika också. När föreskrivningarna görs på godtyckliga grunder och med ekonomiska morötter så brukar det heller inte sluta speciellt bra. Lite som vad som är påväg att ske i Sverige.
Allt för ofta så stöter jag idag på människor i Sverige som berätta samma historier, ett benbrott eller en arbetsskada som ledde till opiater när ingen annan smärtlindring fanns, och när man inte längre kunde få det så vände man sig till gatan, till heroinet och fentanylet, allt man ville var att vara smärtfri, men ingen hjälp gick att få.
När sedan jobb, familj och bostad försvann så fanns inte heller någon social hjälp att få. Man blir klassad som pundare och beklaganden över att man ”hamlat mellan stolarna”, men det hade man inte, man vart nertryckt mellan stolarna därför att ingen hjälp fanns att få.
Jag lovar att arbeta för att cannabis ska bli ett mer normaliserat alternativ för sjukvården. Jag förstår också att man exempelvis vid ett akut benbrott eller en svår förlossning måste kunna använda andra metoder än att trycka in en joint i munnen på den skrikande patienten, jag är inte dum. Men när den akuta smärtan är över och det kanske rör mer muskel och nervsmärta, då kanske cannabis kan vara ett alternativ. Så missuppfatta mig rätt nu, jag vill inte ta bort opiater från läkarnas arsenal, jag vill bara ge dem fler möjligheter där opiater kanske inte behövs eller där andra alternativ kan tänkas fungera.
Resursbristen hos trygghetssamhället
”Polisen har inga resurser”, ”Vi har inga sjuksystrar kvar”, ”äldre lämnas ensamma”, ”förståndshandikappade lämnas ensamma”. Allt handlar om pengar.
Genom en legalisering och reglering av cannabis kommer vi kunna frisätta poliser i mängder som inte längre behöver springa runt och jaga oskyldiga medborgare för att mjölka dem på urin. Vi kan låta dessa enorma resurser fokusera på att lösa faktiska brott såsom våldtäkter, inbrott och personrån. Brottslighet som direkt leder till otrygghet och skada hos medborgarna.
Bland de skattemiljarder som vi sedan får in kan vi anställa sjuksystrar och personal till äldrevården. Bygga fler skolor och fritidsgårdar, sådanna saker som på riktigt vänder rekryteringsmöjligheterna för gängen och som återigen gör det svåre för dem att existera och expandera.
Ja, vad vi ska göra med alla pengarna kan vi ju drömma om sålänge våra politiker vägrar lyfta på stenen som är cannabis. Men jag vågar, och jag kommer kunna göra det på en helt annan nivå utifrån en platform som EU-parlamentariker.
Så gör mig, dig och hela Sverige en tjänst och rösta på mig, Otto Larsson #11 på Piratpartiets lista till EU och narkotikapolitisk talesperson för partiet. Om du gör det så kommer jag kunna fortsätta göra mitt jobb, att se till att alla som vill och behöver, ska få tillgång till cannabis på sitt sätt.
Det är dags för förändring, och den kommer inte med någon från de etablerade partierna det är fastlagt.
