Hoppa till innehåll
En hudkräm med extrakt från cannabis och gurkmeja kan möjligen lindra symtom vid eksem och psoriasis. Det visar en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cosmetics. Laboratorietester visade även att krämen hade antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
Resultaten är lovande, men forskarna betonar att den kliniska delen endast var en mindre pilotstudie. Totalt redovisades resultat från fyra personer med eksem och en person med psoriasis. Studien saknade dessutom både placebo och kontrollgrupp.
Traditionell thailändsk örtkräm
Studien genomfördes huvudsakligen av forskare vid Prince of Songkla University och Thaksin University i Thailand, tillsammans med forskare från Chiang Mai University och flera indiska institutioner.
Forskarna tog fram en hudkräm baserad på traditionell thailändsk örtmedicin. Den innehöll etanolbaserade extrakt från blad av Cannabis sativa och Curcuma longa, mer känd som gurkmeja.
Den kemiska analysen visade att krämen innehöll 0,99 procent THC och 0,15 procent CBD. Därutöver innehöll den bland annat kurkumin, terpener och en rad andra växtämnen.
Med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri identifierade forskarna sammanlagt 95 ämnen i produkten. För 27 av dessa översteg träffsäkerheten i identifieringen 90 procent.
Bland ämnena fanns flera cannabinoider, däribland THC, CBD, CBN, CBC och THCV. Forskarna identifierade även eukalyptol, alfa-bisabolol och flera ämnen från gurkmejan.
Tydlig minskning av eksembesvär
I den kliniska delen använde fyra kvinnor mellan 21 och 45 år krämen mot eksem. Den applicerades tre gånger om dagen under fyra veckor.
Eksembesvären bedömdes med EASI, en etablerad skala som mäter hur utbrett och svårt eksemet är. Deltagarnas genomsnittliga poäng sjönk från 4,11 före behandlingen till 2,96 efter två veckor. Efter fyra veckor hade genomsnittet minskat ytterligare, till 1,28.
Forskarna noterade även förbättringar av rodnad, svullnad, fjällning, klåda och förtjockad hud.
Förändringen efter två veckor var statistiskt signifikant, med ett p-värde på 0,022. Trots att resultatet hade förbättrats ytterligare efter fyra veckor nådde skillnaden då inte statistisk signifikans. P-värdet låg på 0,056, strax över den vanligt använda gränsen på 0,05.
Det kan bland annat bero på att deltagargruppen var extremt liten. När så få personer ingår kan en tydlig genomsnittlig förbättring ändå vara för osäker för att räknas som statistiskt säkerställd.
Upplevde bättre livskvalitet
Deltagarna fick också bedöma hur hudproblemen påverkade deras vardag med hjälp av Dermatology Life Quality Index, DLQI.
Den genomsnittliga poängen sjönk från 6,25 före behandlingen till 1,00 efter fyra veckor. Det tyder på att deltagarna upplevde att hudbesvären påverkade deras liv betydligt mindre efter behandlingen.
Inte heller denna förändring var statistiskt signifikant. Resultatet ska därför betraktas som en lovande observation och inte som ett säkert bevis på behandlingseffekt.
En patient med svår psoriasis
Forskarna testade även krämen på en 44-årig man med psoriasis. Han använde den tre gånger om dagen under fyra veckor.
Hans PASI-poäng, som mäter psoriasisens utbredning och svårighetsgrad, minskade från 39 till 16,2. Samtidigt sjönk hans DLQI-poäng från 7 till 2.
Forskarna såg minskad rodnad, fjällning, klåda och förtjockning av huden.
Förbättringen var omfattande, men eftersom denna del av studien endast omfattade en enda person går det inte att fastställa att krämen orsakade förändringen. Symtomen kan ha påverkats av andra faktorer, och utan en kontrollgrupp går det inte att jämföra resultatet med sjukdomens naturliga variation.
Måttlig antiinflammatorisk aktivitet
I laboratoriet undersökte forskarna även krämens möjliga biologiska egenskaper.
Formuleringen uppvisade mätbar antioxidativ aktivitet och var endast svagt cellskadande för musmakrofager vid de koncentrationer som testades. Makrofager är immunceller som bland annat medverkar i kroppens inflammatoriska reaktioner.
Vid koncentrationer på 0,01 och 0,1 milligram per milliliter minskade formuleringen produktionen av kväveoxid med omkring 15,7 procent. Förhöjd produktion av kväveoxid kan vara en markör för inflammation.
Forskarna beskrev effekten som måttlig jämfört med kortikosteroiden triamcinolonacetonid, som användes som referens.
Krämen visade dessutom en mild antibakteriell aktivitet mot bakterierna Escherichia coli, Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes och Pseudomonas aeruginosa.
Datorsimuleringar antydde också att flera av ämnena i krämen kan binda till proteiner som är involverade i kroppens inflammatoriska processer. Sådana simuleringar kan peka ut möjliga verkningsmekanismer, men kan inte i sig visa att samma effekt uppstår i människokroppen.
Lovande resultat – men mycket återstår att bevisa
Forskarna beskriver resultaten som preliminära. Studien omfattade mycket få deltagare, några personer avbröt sitt deltagande och det fanns varken placebo eller någon annan behandling att jämföra med.
Det går därför inte att avgöra hur stor del av förbättringarna som berodde på cannabisextrakten, gurkmejan, kombinationen av ingredienser eller andra faktorer. Studien visar inte heller om krämen fungerar bättre än etablerade behandlingar mot eksem och psoriasis.
Forskarna konstaterar att örtkrämen uppvisade antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper samt preliminära tecken på förbättring vid eksem och psoriasis.
För att avgöra om behandlingen verkligen är effektiv och säker krävs dock betydligt större, randomiserade och kontrollerade studier. Sådan forskning behövs också för att klarlägga vilka ämnen som står för den möjliga effekten och hur de påverkar huden.
Källa
- Martinelli, A. (2026). Study Finds Cannabis-Turmeric Cream May Improve Eczema and Psoriasis Symptoms. The Marijuana Herald, 14 augusti. Tillgänglig på: https://themarijuanaherald.com/2026/08/study-finds-cannabis-turmeric-cream-may-improve-eczema-and-psoriasis-symptoms/ (Hämtad: 16 augusti 2026).
