Hoppa till innehåll
Från förbjuden och bortglömd till en växande industrigröda. På tio år har den svenska hampaodlingen ökat från 71 till 2 505 hektar. Bakom utvecklingen finns inte någon ny jakt på rus, utan ett växande intresse för hampafiber, livsmedel, byggmaterial och andra produkter.
Cannabis sativa vajar återigen på svenska åkrar. För den som bara passerar ett fält kan plantorna väcka misstankar, men den industrihampa som odlas lagligt i Sverige innehåller så lite THC att den inte ger något rus.
– Man kan inte bli berusad, man kan inte bli hög av detta, säger hampabonden Robert Nilsson till SVT Nyheter.
Han driver hampaproduktion tillsammans med sin sambo Jeanette Lindhe vid Söderåsen i Klippans kommun. Det som började med omkring 1 000 plantor i en hästhage 2017 har vuxit till kontraktsodling på 18 hektar.
Paret använder framför allt hampans frön till livsmedel och kroppsvårdsprodukter. Fröna kan bland annat bli olja, protein, bröd och vegetariska livsmedel.
– Folk som vi berättar för vad vi egentligen tillverkar med den här hampan blir förvånade att man kan göra så många olika saker, säger Jeanette Lindhe.
Från 71 till 2 505 hektar
Utvecklingen har gått snabbt. Enligt Jordbruksverkets preliminära siffror odlades hampa på 71 hektar svensk åkermark 2016. Under 2026 hade arealen vuxit till 2 505 hektar – en ökning med drygt 3 400 procent på tio år.
Hela 91 procent av odlingen finns i Skåne.
Det är däremot inte i första hand konsumenternas efterfrågan på hampafrön eller hampaprotein som ligger bakom den kraftiga ökningen. Jordbruksverket pekar i stället på en större industriell satsning i Skåne, där hampa odlas för att producera fiber till olika branscher.
Hampafiber kan användas till allt från textilier och isolering till byggmaterial och andra industriprodukter.
– Hampan har väldigt många olika användningsområden. Man kan använda den inom byggbranschen, textilbranschen och inom livsmedel till exempel, säger Fredric Lindström, regelutvecklare vid Jordbruksverket, till SVT.
En gammal gröda hittar nya användningsområden
Hampa är egentligen ingen nykomling i det svenska jordbruket. Växten användes under flera hundra år för att tillverka bland annat rep, segel och textilier.
Under 1970-talet förbjöds all odling av Cannabis sativa i Sverige på grund av växtens koppling till narkotika. Först 2003 blev det återigen möjligt att odla EU-godkända sorter av industrihampa.
För att odlingen ska vara laglig måste lantbrukaren följa särskilda regler och använda godkända sorter som inte överstiger 0,3 procent THC. Det skiljer industrihampan från den cannabis som odlas för sitt höga innehåll av den rusgivande cannabinoiden.
Trots den juridiska och kemiska skillnaden lever stigmat kvar. Odlare har berättat om misstänksamma reaktioner och polisanmälningar från personer som tror att de upptäckt en illegal cannabisodling. Det har även förekommit fall där svensk polis förstört lagliga hampaodlingar efter att ha misstagit plantorna för narkotikaklassad cannabis.
Kan binda stora mängder koldioxid
Hampans snabba tillväxt gör även grödan intressant ur ett miljöperspektiv. Enligt EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling kan en hektar hampa binda mellan nio och femton ton koldioxid. Det uppges vara ungefär lika mycket som en hektar ung skog.
Växten kan dessutom bidra till en bättre växtföljd, förbättra jordens struktur och minska behovet av vissa insatsvaror. Jordbruksverkets Fredric Lindström beskriver hampa som en gröda med flera miljö- och odlingsmässiga fördelar.
Samtidigt ska den kraftiga procentuella ökningen ses i sitt sammanhang. Sveriges 2 505 hektar hampa är fortfarande en liten odling jämfört med exempelvis vete, som upptar över 500 000 hektar, och potatis på omkring 29 000 hektar.
Robert Nilsson tror ändå att utvecklingen bara har börjat. Till SVT säger han att hampa inom tio år kan finnas på så mycket som 20 procent av Sveriges odlingsbara mark. Det är en djärv prognos, men dagens siffror visar åtminstone att grödan har lämnat sin törnrosasömn.
Efter årtionden av förbud, misstänksamhet och sammanblandning med narkotika har hampan återvänt till svenska åkrar. Den här gången är det inte ruset som lockar – utan fibern, fröna och möjligheten att bygga en ny grön industri kring en mycket gammal växt.
Källa: SVT Nyheter (2026). Hampaodling i Sverige har ökat med över 3 000 procent – inte narkotika. Publicerad 21 augusti 2026. Uppgifterna om odlingsarealen kommer från Jordbruksverket.
