Hoppa till innehåll
Odlingen av industrihampa gör en kraftfull comeback i Sverige. På tio år har arealen ökat med över 3 400 procent och årets odling är den största sedan hampa åter blev laglig 2003. Skåne har utvecklats till landets tydliga centrum för den snabbt växande grödan.
Cannabis sativa vajar åter på svenska åkrar. Det handlar emellertid inte om cannabis som odlas för berusning, utan om industrihampa med mycket låg THC-halt som används till livsmedel, byggmaterial, textilier och en lång rad andra produkter.
Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik odlas hampa på 2 505 hektar under 2026. År 2016 var motsvarande areal endast 71 hektar. Det innebär en ökning med drygt 3 400 procent på ett decennium.
Bara mellan 2025 och 2026 ökade odlingen med 765 hektar. Omkring 91 procent av den svenska hampan odlas nu i Skåne.
Från hästhage till 18 hektar
Hampabönderna Robert Nilsson och Jeanette Lindhe driver hampaproduktion vid Söderåsen i Klippans kommun. Verksamheten började försiktigt med omkring 1 000 plantor i en hästhage 2017. I dag omfattar deras kontraktsodling 18 hektar.
Inriktningen är framför allt hampafrön för livsmedel och kroppsvård. Fröna kan användas till bland annat olja, protein, bröd och växtbaserade maträtter.
– Man kan inte bli berusad, man kan inte bli hög av detta, säger Robert Nilsson till SVT Nyheter.
Paret möter fortfarande fördomar på grund av hampans nära botaniska släktskap med marijuana. Samtidigt upplever de att många blir förvånade när de får veta hur många användningsområden industrihampa faktiskt har.
Industrin driver utvecklingen
Den snabba ökningen beror enligt Jordbruksverket framför allt på en industriell satsning i Skåne. Efterfrågan på biobaserade råvaror växer och hampans fibrer kan användas inom bland annat byggindustrin, textilsektorn och tillverkningen av kompositmaterial.
Hampa används redan till isolering, så kallad hampakalk, rep, textilier, djurströ, bioplast och olika fiberprodukter. Fröna används samtidigt till livsmedel, matolja och proteinprodukter.
Grödan växer snabbt, konkurrerar effektivt mot ogräs och kan odlas med relativt begränsad användning av växtskyddsmedel. Den kan även bidra till en mer varierad växtföljd och förbättrad jordstruktur.
Enligt EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk kan en hektar hampa binda omkring 9–15 ton koldioxid under sin tillväxt. Det är jämförbart med den mängd som en ung skog kan binda.
Samma art men inte samma produkt
Industrihampa och marijuana tillhör båda arten Cannabis sativa, men sorter, odlingssyften och kemiskt innehåll skiljer sig åt.
För laglig odling används certifierat utsäde från EU-godkända sorter med mycket låg THC-halt. Den tillåtna gränsen är högst 0,3 procent THC. En sådan odling kan inte användas för att framkalla ett normalt cannabisrus.
Hampa användes under århundraden i Sverige, bland annat till rep, segel och textilier. Under 1970-talet förbjöds all hampaodling på grund av kopplingen till narkotika. Först 2003 blev det åter tillåtet att odla godkänd industrihampa.
Trots rekordökningen är hampa fortfarande en liten svensk jordbruksgröda. Som jämförelse odlas vete under 2026 på omkring 510 700 hektar och potatis på cirka 29 100 hektar.
Men utvecklingen visar att en gröda som under lång tid förknippades nästan uteslutande med narkotikapolitik nu återtar sin historiska roll som livsmedel, industriråvara och potentiell klimatgröda.
För Cannabis i Fokus är beskedet också ännu ett tydligt exempel på varför all cannabis inte kan behandlas som om den vore samma sak. När kunskap ersätter gamla föreställningar framträder hampan inte som ett narkotikaproblem, utan som en mångsidig jordbruksgröda med betydande ekonomisk och miljömässig potential.
Källor:
- SVT Nyheter: Hampaodling i Sverige har ökat med över 3 000 procent
- Jordbruksverket: Jordbruksmarkens användning 2026
- Lantbruksnytt: Odlingen av hampa ökar i Sverige
