Hoppa till innehåll
TLV har nu beslutat att extemporeläkemedel med dronabinol och cannabidiol ska uteslutas ur högkostnadsskyddet. Beslutet börjar gälla den 1 december 2026 och kan tvinga närmare 2 000 svårt sjuka patienter att själva betala hela kostnaden för en individuellt anpassad behandling. Myndigheten hävdar att läkemedelsförmånen har kringgåtts, men redovisar inga konstaterade falska förskrivningar och medger samtidigt att det saknas ett godkänt läkemedel som direkt motsvarar behandlingen.
Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, offentliggjorde den 24 augusti sitt beslut att utesluta extemporeläkemedel med dronabinol respektive cannabidiol i oral lösning ur läkemedelsförmånen.
Beslutet fattades av Nämnden för läkemedelsförmåner den 20 augusti och träder i kraft den 1 december 2026.
Det innebär att de berörda läkemedlen inte längre omfattas av högkostnadsskyddet. Patienter som behöver fortsätta behandlingen riskerar därför att själva få betala hela kostnaden.
TLV påstår att förmånen har kringgåtts
Bakgrunden till omprövningen är uppgifter från bland annat Region Stockholm om att vissa vårdgivare skulle ha förskrivit extemporeläkemedel för att patienter skulle få dronabinol och cannabidiol subventionerade, trots att godkända läkemedel med samma substanser inte subventioneras eller endast omfattas av en begränsad subvention.
TLV skriver att extemporeläkemedlen används för att kringgå myndighetens tidigare beslut om att inte subventionera Sativex.
Men beslutet redovisar inga konstaterade falska recept, inga namngivna läkare som brutit mot förskrivningsreglerna och inga individuella patientfall där det fastställts att medicinskt behov av extemporeläkemedel saknats.
Någon redovisad journalgranskning som visar att läkarnas medicinska bedömningar varit felaktiga finns inte heller i beslutet.
TLV:s slutsats bygger i stället huvudsakligen på försäljningsstatistik och uppgifter om vilka andra cannabinoidläkemedel patienterna tidigare hämtat ut.
Att en patient inte tidigare har behandlats med Sativex eller Epidyolex visar emellertid inte att patienten saknar medicinskt behov av individuellt anpassade extemporeläkemedel.
TLV medger att ett likvärdigt läkemedel saknas
Myndigheten hänvisar till de godkända läkemedlen Sativex och Epidyolex.
Sativex är en munhålespray med en fast kombination av dronabinol och cannabidiol. Läkemedlet är godkänt för behandling av måttlig till svår spasticitet hos vuxna patienter med multipel skleros och ingår inte i högkostnadsskyddet.
Epidyolex är en oral lösning som endast innehåller cannabidiol. Läkemedlet används som tilläggsbehandling vid vissa former av epilepsi och omfattas sedan den 1 juni 2026 av högkostnadsskyddet, men endast inom en begränsad godkänd användning.
De berörda extemporeläkemedlen tillverkas däremot som två separata orala lösningar. Det gör det möjligt för läkaren att individuellt anpassa doseringen av dronabinol och cannabidiol efter patientens effekt, biverkningar och medicinska behov.
I sitt eget beslut skriver TLV att det inte finns något godkänt läkemedel där de verksamma substanserna direkt motsvaras av de aktuella extemporeläkemedlen.
Trots detta behandlar myndigheten de två separata läkemedlen som om de tillsammans vore likvärdiga med Sativex.
Den avgörande skillnaden är att Sativex har en fast kombination och en särskild godkänd indikation. Med två separata extemporeberedningar kan läkaren justera mängden av respektive substans individuellt. Den möjligheten kan vara avgörande för patienter som behöver en annan balans mellan THC och CBD än den fasta kombinationen i Sativex.
Ökad användning blir argument mot patienterna
TLV hänvisar till att försäljningsvärdet för extemporeläkemedlen ökade från omkring 34 miljoner kronor 2023 till cirka 85 miljoner kronor 2025. Antalet sålda förpackningar steg under samma period från omkring 12 000 till 31 000.
Under den senaste redovisade tolvmånadersperioden, juni 2025 till maj 2026, uppgick försäljningen till omkring 96 miljoner kronor och cirka 35 000 förpackningar.
År 2025 hade 1 915 patienter hämtat ut minst ett av de berörda läkemedlen. Av dem hade 1 862 hämtat ut både dronabinol och cannabidiol.
Försäljningsökningen används som stöd för att läkemedlen inte enbart förskrivits till patienter med särskilda behov. Men en ökad användning visar inte i sig att förskrivningarna varit felaktiga.
Ökningen kan också förklaras av att fler läkare och patienter fått kännedom om behandlingen och att en tidigare nästan otillgänglig behandlingsmöjlighet blivit tillgänglig för en fortfarande mycket liten patientgrupp.
Patienterna får ta den ekonomiska smällen
När läkemedlen tas bort från högkostnadsskyddet försvinner inte kostnaden. Den flyttas till patienterna.
Många av dem lever med långvarig smärta, neurologiska sjukdomar och andra svåra tillstånd. De har ofta prövat rekommenderade läkemedel, rehabilitering och andra insatser utan tillräcklig effekt eller med allvarliga biverkningar.
För dessa patienter är medicinsk cannabis sällan ett enkelt förstahandsval. Behandlingen sätts normalt in efter att vårdens vanliga alternativ inte fungerat tillräckligt bra.
Patienter med ekonomiska resurser kan möjligen fortsätta behandlingen genom att betala själva. Den som lever på sjukersättning, är långtidssjukskriven eller redan har stora kostnader på grund av sin sjukdom riskerar däremot att tvingas avbryta en fungerande behandling.
Beslutet skapar därmed en vård där patientens betalningsförmåga kan bli viktigare än läkarens medicinska bedömning.
Inga individuella övergångsregler
TLV låter beslutet börja gälla den 1 december för att vårdgivare och patienter ska hinna förbereda sig.
Några särskilda individuella övergångsregler för patienter som redan behandlas med läkemedlen redovisas däremot inte. Inte heller framgår det hur behandlingskontinuiteten ska säkerställas eller vilket likvärdigt alternativ patienterna ska erbjudas.
Att ge patienterna några månader att förbereda sig förändrar inte grundproblemet: det finns inget godkänt läkemedel som direkt motsvarar möjligheten att separat och individuellt dosera dronabinol och cannabidiol.
Beslutet kan överklagas
TLV:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska skickas till TLV och måste ha kommit in inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet.
Det finns därför fortfarande en möjlighet att få myndighetens bedömning rättsligt prövad.
Den centrala frågan blir om försäljningsstatistik och uppgifter om tidigare läkemedelsuttag verkligen räcker för att slå fast att individuellt förskrivna extemporeläkemedel används utanför sitt syfte, trots att TLV inte redovisar någon individuell medicinsk granskning och själv konstaterar att ett direkt motsvarande godkänt läkemedel saknas.
TLV kallar beslutet en uteslutning av extemporeläkemedel.
För patienterna är verkligheten enklare och hårdare: staten tar bort deras läkarordinerade medicinska cannabis från högkostnadsskyddet och lämnar över räkningen till några av vårdens mest sjuka och ekonomiskt utsatta människor.
Relaterade artiklar:
Fakta om beslutet
- Beslutsdatum: 20 augusti 2026
- Offentliggjort: 24 augusti 2026
- Diarienummer: 150/2026
- Omfattar: extemporeläkemedel med dronabinol respektive cannabidiol i oral lösning
- Börjar gälla: 1 december 2026
- Berörda patienter 2025: 1 915
- Försäljningsvärde juni 2025 till maj 2026: cirka 96 miljoner kronor
- Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm
Källor och handlingar
- TLV: Extemporeläkemedel med substanserna dronabinol och cannabidiol utesluts ur högkostnadsskyddet efter omprövning
- TLV:s beslut den 20 augusti 2026, diarienummer 150/2026.
- Socialstyrelsens läkemedelsregister.
- E-hälsomyndighetens försäljningsstatistik.
- Riksrevisionen: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn, RiR 2023:23.
