Hoppa till innehåll
Ny forskning som undersöker effekterna av anandamid som en avslappnande faktor i luftvägarna kan leda till nya behandlingar för astma och andra lungsjukdomar.
I en ny studie har endocannabinoiden anandamid visat sig fungera som en avslappnande faktor i luftvägarna genom att utvidga lungornas bronkialrör som påverkas av sjukdomar som astma och KOL.
Anandamid är en fettsyre neurotransmittor som produceras naturligt av människokroppen och interagerar med endocannabinoidsystemet (ECS). Det är kanske den mest kända endogena cannabinoiden, som binder till både CB1- och CB2-cannabinoidreceptorerna, samma receptorer som THC verkar på.
Namnet ”anandamid” är hämtat från sanskritordet ananda, som betyder ”glädje”, och produceras av kroppen efter fysisk träning samt finns i små mängder i choklad.
Nu har forskarna upptäckt en annan potentiell fördel med anandamid, nämligen att det kan fungera som ett avslappnande medel för luftvägarna hos djur med försvagande lungsjukdomar.
De menar dessutom att en brist på endocannabinoiden kan vara en av orsakerna till astma i luftvägarna.
Anandamid och luftrören
Obstruktiva lungsjukdomar är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. De omfattar kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), som drabbar många rökare, samt astma i bronkierna.
Under en astmaattack drar bronkialrören ihop sig så våldsamt att det inte längre går att andas ut – och detta kan vara livshotande.
”Astma är en inflammatorisk process, men det som är dödligt är förträngningen av bronkialrören”, förklarar Annika Simon, huvudförfattare till den nya studien som utförts vid Ruhruniversitetet Bochum i Tyskland.
”Det är därför vi är mycket intresserade av regleringen av denna förträngning.”
I en tidigare studie hade forskarna fokuserat på kroppens endocannabinoidsystem, särskilt på dess effekt i lungornas blodkärl.
Professor Daniela Wenzel, forskare vid institutet för fysiologi, tillägger: ”Eftersom våra resultat visar att anandamid vidgar bronkialrören ville vi förstå den exakta mekanismen bakom detta.”
FAAH-enzym och anandamid
Enligt forskarna visade det sig snabbt att de två mest kända receptorerna för anandamid (CB1 och CB2) är irrelevanta för denna reglering. Därför måste det finnas en alternativ signalväg genom vilken budbärarämnet anandamid verkar på bronkerna.
Professor Wenzel och hans forskargrupp visade att denna alternativa väg använder ett enzym som kallas FAAH (fatty acid amide hydrolase).
FAAH bryter ner anandamid och producerar arakidonsyra, som i sin tur omvandlas till prostaglandin E2, som kan utvidga bronkialrören, förklarar hon. Prostaglandin E2 verkar via vissa receptorer och leder till en ökning av budbärarämnet cAMP (cykliskt adenosinmonofosfat).
”Det är just detta, ökningen av cAMP, som är målet för väletablerade inhalationsläkemedel mot astma, säger professor Wenzel.
Målet är detsamma, men vägen dit är annorlunda.
Professor Wenzel och hennes team avkodade successivt signalvägen och avslöjade att enzymet FAAH finns både i den glatta muskulaturen i bronkialrören och i det cilierade epitelet.
Ökningen av cAMP efter administrering av anandamid kunde upptäckas både i musmodellen och i mänskliga bronkialceller.
Är astma kopplat till brist på anandamid?
För att ta reda på om anandamid även skulle kunna fungera hos astmapatienter använde teamet en sjukdomsmodell hos möss där vissa ämnen kan användas för att skapa konstgjord astma.
Även hos dessa djur ledde administreringen av anandamid till en utvidgning av bronkialrören, vilket tyder på att astma inte leder till resistens mot ämnet, förklarar professor Wenzel.
Dessutom fann forskarna att astmatiska djur har mindre anandamid och andra endocannabinoider i sitt bronkialsystem än friska djur.
”Därför är det möjligt att denna anandamidbrist är en av orsakerna till astma i bronkerna”, avslutar professor Wenzel.
Upptäckten av den nya signalvägen skulle också kunna öppna nya möjligheter att ingripa i sjukdomsprocessen, även om vi fortfarande är en bit ifrån det, betonar hon.
”Vi kan inte dra några direkta slutsatser om växtcannabinoider från resultaten om endogena cannabinoider ” kommenterar professor Wenzel.
Resultaten av den här studien pekar ändå mot en bättre förståelse av kroppens endocannabinoidsystem, vilket kan leda till nya behandlingsalternativ för lungsjukdomar under de kommande åren.
