Stockholm Medical Cannabis Conference

Bara legalisering stoppade förbudstidens gangstervälde

Likheterna mellan förbudstiden i USA och dagens narkotikapolitik i Sverige är slående på många sätt, det är något som Christian Engström uppmärksammar i denna veckas krönika. ”Hur länge ska vi låta dagens misslyckade narkotikapolitik finansiera dagens gangsters?”

1920 införde USA ett totalförbud mot alkohol. Men tretton år senare, 1933, upphävdes förbudet. Istället för ett alkoholfritt samhälle där alla levde nyktra och lyckliga, hade förbudet lett till allt grövre organiserad kriminalitet, där brutala gängmord med automatvapen blivit en vardagshändelse.

Känns historien igen?

Annons

När alkoholförbudet infördes var det förstås med de ädlaste motiv. Superiet i början av 1900-talet låg på mycket höga nivåer med dagens mått mätt, och nykterhetsförespråkarna kunde med rätta peka på de stora problem som alkoholen förde med sig. Varför inte rycka upp alla de problemen med roten genom att förbjuda alkohol? Försvinner alkoholen ur samhället försvinner alla de alkoholrelaterade problemen ur samhället. Den grundläggande logiken var densamma som den som ligger bakom drömmarna om det narkotikafria samhället idag.

Men tankefelet bakom alkoholförbudet var detsamma som tankefelet bakom dagens nolltoleranspolitik mot narkotika. Lagboken är inget magiskt trollspö som kan trolla bort problem genom att skriva att de är förbjudna. Saker som människor uppskattar och vill ha försvinner inte för att man förbjuder dem. De bara flyttar till den kriminella sektorn.

Totalförbudet mot alkohol ledde inte till att alkoholen försvann ur det amerikanska samhället. Det ledde till en viss minskning av den totala alkoholkonsumtionen (även om statistiken från den här tiden har stora brister). Enligt Wikipedia görs uppskattningen att totalkonsumtionen föll med ca 30% när förbudet infördes, men med tiden ökade igen. Så trots förbudet var man aldrig någonsin i närheten av målet att skapa det alkoholfria samhället, som förbudsförespråkarna hade utlovat och drömt om.

Istället hamnade en gigantisk inkomstkälla i händerna på den kriminella sektorn. Det hade förstås funnits organiserad brottslighet i USA även före förbudet, men det var nu maffian tog fart på allvar. Den totala brottsligheten ökade markant redan första förbudsåret, och fortsatte sedan öka ännu mer.

Gangstervåldet nådde nya nivåer som aldrig setts tidigare, när konkurrerande kriminella grupperingar tog till skjutvapnen för att försvara eller utöka sina marknadsandelar. Än idag är the Tommy Gun, kulsprutepistolen med det karaktäristiska runda magasinet, något vi minns som symbolen för förbudstiden. Och den var inte bara för syns skull, utan användes flitigt av alla gangstergängen som tjänade storkovan på den illegala alkoholmarknaden.

Myndigheterna gjorde förstås vad de kunde för att möta våldsvågen, och förhoppningsvis vända utvecklingen. Man satte in fler och fler poliser och federala agenter i kampen mot den organiserade brottsligheten. De gangsters som åkte fast fick långvariga fängelsestraff. Man kom på att man kunde sikta in sig på pengarna som höjdarna inom den kriminella världen tjänade, och lyckades få den legendariska gangsterbossen Al Capone dömd till ett långt fängelsestraff för skattebrott, när man inte kunde knyta honom till några av de mord han hade beordrat.

Men inget av det här hjälpte. Så fort man lyckades låsa in några gängbrottslingar kom det omedelbart nya som tog deras plats. Chansen till de stora pengarna från den olagliga alkoholhanteringen fanns ju kvar för den som var beredd att ta risker, och det uppstod aldrig någon brist på nya unga killar som var beredda att ta risker för att få snabba cash. Det dödliga skjutvapenvåldet mellan rivaliserande gäng fortsatte att öka år från år.

Känns historien igen, som sagt?

Till slut hade Amerika fått nog, och legaliserade alkoholen igen. Därmed var guldåldern över för gangsters med kritstrecksrandig kostym och automatvapen i fiollåda. Självklart försvann inte all organiserad brottslighet. Men gängskjutningarna och gangstergängens makt över samhället minskade radikalt, när de kriminella plötsligt blev av med intäkterna från den lönsamma alkoholmarknaden.

Idag är det i princip ingen som tycker att det amerikanska experimentet med alkoholförbud var en lyckad politik. Det kanske var vackert tänkt, men det fungerade inte, och det blev ett alldeles för högt pris att betala i form av skenande organiserad brottslighet.

Men ändå gör vi om exakt samma misstag med narkotikapolitiken som USA då gjorde med sin alkoholpolitik. Vi har en politik som kanske är vackert tänkt, men som i praktiken har lett till skenande organiserad brottslighet och att gängskjutningar på öppen gata har blivit vardagsmat.

Efter 13 år avbröt USA sitt misslyckade experiment med alkoholförbud. Hur länge ska vi låta dagens misslyckade narkotikapolitik finansiera dagens gangsters med automatvapen?