Cannabis är LIVSFARLIGT säger meningsmotståndare!

Marijuana är inte ”lugnande” och är i själva verket farligare än alkohol, hävdar motståndare till legalisering i inlaga till Högsta domstolen i mål om vapenrättigheter

En koalition av organisationer som motsätter sig marijuana uppmanar USA:s högsta domstol att gå på den federala regeringens linje och slå fast att ett federalt förbud mot vapenägande för personer som använder cannabis är konstitutionellt – eftersom de menar att marijuana är kopplat till våld och psykos.

I ett så kallat amicus brief som lämnades in till domarna på måndagen i ett mål om marijuana och skjutvapen, U.S. v. Hemani, skriver Smart Approaches to Marijuana (SAM) tillsammans med ytterligare 21 förbudsivrande grupper att även om cannabis ”marknadsförs som en ’chill’ drog av sina försäljare”, har dagens produkter ”i allt högre grad blivit kända för sitt samband med våld”.

”Med tanke på det gemensamma nationella arbete som amici bedriver för att stoppa flödet av droger och deras skador på samhället, har de ett starkt intresse av lagar som begränsar drogbrukares tillgång till skjutvapen”, heter det i inlagan. ”Bevisen är tydliga: dagens mycket potenta marijuana orsakar psykos, schizofreni, andra former av allvarlig psykisk ohälsa samt våldsamt beteende.”

Vidare hävdas att om den federala lagen 922(g)(3) skulle förklaras grundlagsstridig – vilket flera federala domstolar har gjort inför att Högsta domstolen tog upp Hemani-målet – skulle det ”förstora dessa skador exponentiellt och ödelägga amerikanska familjer”.

Den övergripande argumentationen i inlagan bygger på idén att marijuana är starkt kopplat till psykisk ohälsa, vilket enligt grupperna ger ett tungt skäl att behålla vapenförbudet, särskilt med tanke på kravet i ny praxis från Högsta domstolen att visa historiska och juridiska paralleller från tiden då USA:s konstitution antogs.

”Marijuana är således starkt förknippat med långvarig psykisk sjukdom”, skriver de. ”Denna domstol har redan erkänt att psykisk sjukdom är ett tungt vägande skäl för att begränsa rätten att äga vapen.”

Inlagan väckte dock uppmärksamhet även av ett annat skäl: den hävdar att marijuana är farligare för samhället och individens psykiska hälsa än alkohol, trots att det finns motstridiga forskningsdata som inte citeras i inlagan.

”Till skillnad från alkoholanvändning har marijuanaanvändning sedan länge haft ett dokumenterat, kausalt samband med schizofreni och psykos”, står det. ”Alkohols koppling till psykiskt lidande upphör vanligtvis när användaren inte längre är påverkad. Marijuanas relation till psykisk ohälsa börjar ofta där: när regelbundna marijuanaanvändare utvecklar schizofreni eller psykos, tenderar dessa tillstånd ofta att bestå.”

Resonemanget speglar en nyligen inlämnad skrivelse från justitiedepartementet (DOJ) i samma mål, där USA:s solicitor general D. John Sauer uppmanade domarna att slå fast att personer som använder illegala droger ”utgör en större fara” än de som dricker alkohol.

Utöver SAM har inlagan undertecknats av bland andra Americans Against Legalizing Marijuana, Cannabis Industry Victims Educating Litigators, CADCA, Drug Watch International Inc., Drug Free America Foundation, Save Our Society from Drugs, National Families in Action samt ytterligare 14 organisationer.

”Den delstatliga legaliseringen av marijuana har gett upphov till storföretagande, där stora bolag konkurrerar om att skapa starkare produkter som är utformade för att göra användare beroende”, skriver grupperna. ”I takt med att marijuana blivit en konkurrensutsatt och kommersialiserad produkt har dess styrka skjutit i höjden, vilket lett till betydande skador för folkhälsa och säkerhet.”

”Drogen har därmed blivit betydligt mer skadlig för den psykiska hälsan: marijuanaanvändning är nu en ledande riskfaktor för schizofreni, psykos och andra former av psykisk sjukdom”, fortsätter inlagan. ”Marijuana är nu också en gemensam nämnare i många fall av vapenvåld. På grund av marijuanas kausala samband med ökad risk för psykisk ohälsa och våld bör denna domstol bekräfta det federala förbudet mot att drogbrukare äger skjutvapen.”

DOJ:s och amicus-inlagorna lämnades in samtidigt som ryktena tilltar om att president Donald Trump avser att utfärda en exekutiv order som instruerar federala myndigheter att omklassificera marijuana från Schedule I till Schedule III i den federala narkotikalagstiftningen (Controlled Substances Act, CSA). Om och när detta sker återstår att se.

Samtidigt visar dokument som nyligen erhållits av Marijuana Moment att Bidenadministrationen var oroad över potentiellt rättsligt ansvar i federala mål där personer dömts för vapenbrott enbart på grund av att de varit cannabisbrukare i besittning av ett skjutvapen.

Den tidigare opublicerade vägledning från 2024 som utfärdades av dåvarande president Joe Bidens justitiedepartement uppmanade generellt federala åklagare att använda sitt omdöme vid åtal i federala cannabismål, särskilt i ärenden som kunde kvalificera för benådningar under hans mandatperiod. Ett avsnitt är särskilt relevant nu när Högsta domstolen prövar ett mål som ifrågasätter grundlagsenligheten i den nuvarande federala vapenlagen.

När det gäller Hemani betonade justitiedepartementet i en separat inlaga i augusti att ”den fråga som väckts är föremål för en mångfacetterad och växande konflikt mellan olika appellationsdomstolar”. I samband med att departementet begärde att Högsta domstolen skulle ta upp målet noterade solicitor general även att den tilltalade är både amerikansk och pakistansk med påstådda kopplingar till iranska aktörer som är fientliga mot USA, vilket satt honom på FBI:s radar.

Nu när Högsta domstolen har beslutat att pröva Hemani kan ett avgörande som fastslår att 922(g)(3) är konstitutionell innebära att staten vinner även i återstående mål. Domstolen avslog förra månaden en begäran om prövning i U.S. v. Cooper, samtidigt som beslut i U.S. v. Daniels och U.S. v. Sam fortfarande är pending.

Domstolen har nyligen även avslagit en begäran om prövning i ett annat mål om vapen och marijuana, U.S. v. Baxter, vilket inte var särskilt förvånande eftersom både DOJ och de tilltalade avrådde från vidare prövning efter att en lägre domstol återinfört hans fällande dom för att som ”olaglig användare av en kontrollerad substans” ha varit i besittning av ett skjutvapen.

Samtidigt har flera republikanska senatorer i intervjuer med Marijuana Moment delat sina åsikter om det federala förbudet mot vapeninnehav för marijuanaanvändare – där en menade att om alkoholkonsumenter lagligen får köpa och använda vapen, bör samma standard gälla för cannabisbrukare.

Separat ställde sig USA:s appellationsdomstol för det tionde distriktet tidigare i år bakom en federal distriktsdomstol som avvisade ett åtal mot Jared Michael Harrison, som åtalades i Oklahoma 2022 efter att polis funnit cannabis och en pistol i hans bil vid en trafikkontroll.

Målet har nu återförvisats till den lägre domstolen, som slog fast att den nuvarande lagen som förbjuder ”olagliga” marijuanaanvändare att inneha skjutvapen strider mot det andra tillägget i konstitutionen.

Den lägre domstolen baserade till stor del sitt beslut på en tolkning av ett tidigare avgörande från Högsta domstolen där domarna generellt införde en högre bevisstandard för lagar som begränsar vapenrättigheter.

I ett annat mål i USA:s appellationsdomstol för elfte distriktet gav domare nyligen rätt till medicinska cannabisanvändare som vill utöva sin rätt enligt det andra tillägget att inneha skjutvapen.

Som en färsk rapport från Congressional Research Service (CRS) förklarar rättsläget, finner ett växande antal federala domstolar nu ”konstitutionella problem i tillämpningen av åtminstone vissa delar” av vapenförbudet.

I ett nyligen avgörande upphävde en panel med tre domare i USA:s appellationsdomstol för åttonde distriktet en fällande dom och skickade tillbaka målet till en distriktsdomstol, med motiveringen att en ny rättegång inför jury kan krävas för att avgöra om cannabis faktiskt gjorde den tilltalade farlig eller utgjorde ett trovärdigt hot mot andra.

Den tredje appellationsdomstolen har i ett publicerat yttrande separat slagit fast att distriktsdomstolar måste göra ”individuella bedömningar” för att avgöra om 922(g)(3) är konstitutionell i förhållande till enskilda tilltalade.

En federal domstol gick i oktober med på att skjuta upp förfarandet i ett flera år gammalt Florida-baserat mål som ifrågasätter grundlagsenligheten i förbudet mot vapenägande för personer som använder medicinsk marijuana, efter att justitiedepartementet argumenterat för att Högsta domstolens beslut att ta upp Hemani motiverar ett uppehåll i det lägre målet.

Tidigare i år slog en federal domare i Rhode Island fast att förbudet var grundlagsstridigt i förhållande till två tilltalade och skrev att staten misslyckats med att visa att det ”omfattande” förbudet mot vapenägande för marijuanaanvändare hade stöd i historisk praxis.

En federal domare i El Paso beslutade separat sent förra året att statens pågående förbud mot vapenägande för vanemässiga marijuanaanvändare är grundlagsstridigt i ett mål där den tilltalade tidigare erkänt sig skyldig. Domstolen tillät mannen att dra tillbaka sitt erkännande och beordrade att åtalet skulle avskrivas.

Justitiedepartementet har i flera federala mål under de senaste åren hävdat att lagen som förbjuder cannabisbrukare att äga eller inneha vapen är konstitutionell eftersom den överensstämmer med nationens historiska praxis att avväpna ”farliga” individer.

År 2023 sade departementet exempelvis till USA:s appellationsdomstol för tredje distriktet att historiska prejudikat ”med god marginal” stöder begränsningen. Cannabisbrukare med vapen utgör en särskild fara för samhället, hävdade Bidenadministrationen, bland annat eftersom de ”sannolikt” inte förvarar sina vapen på ett säkert sätt.

Samtidigt har vissa delstater antagit egna lagar som antingen ytterligare begränsar eller försöker skydda vapenrättigheter i relation till marijuana.

Nyligen lade en lagstiftare i Pennsylvania fram ett lagförslag som syftar till att ta bort delstatliga hinder för medicinska marijuana­patienter att bära skjutvapen.

Aktivister i Colorado försökte också kvalificera ett initiativ till novembervalsedeln som skulle ha skyddat cannabisbrukares rättigheter enligt det andra tillägget, men kampanjens namninsamling misslyckades till slut.

När 2024 gick mot sitt slut utfärdade ATF en varning till invånare i Kentucky om att de, om de väljer att delta i delstatens medicinska marijuana­program som snart ska lanseras, kommer att förbjudas att köpa eller inneha skjutvapen enligt federal lag.

Tjänstemannen sade att även om personer som redan äger vapen inte ”förväntas” lämna in dem om de blir lagliga cannabispatienter enligt delstatlig lag, måste de som ”vill följa federal lag och inte bryta mot den” ”fatta beslutet att avyttra dessa vapen”.

Sedan dess har lagstiftare från båda partier i delstaten lagt fram lagförslag som uppmanar Kentuckys kongressdelegation att ändra federal lag för att tydliggöra att användare av medicinsk marijuana lagligen får inneha skjutvapen, men inga åtgärder har ännu vidtagits.

Kentuckys guvernör Andy Beshear (D) sade i januari att han stödjer lagstiftarnas initiativ att uppmana delstatens representanter i kongressen att verka för federala reformer som skyddar medicinska marijuana­patienters rättigheter enligt det andra tillägget, men tillade att han gärna ser ännu mer omfattande förändringar på federal nivå.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!