Hoppa till innehåll
Colombia riktar återigen blicken mot luften i kampen mot narkotikan. I sitt första tal som president meddelade den radikale högerpolitikern Abelardo de la Espriella att regeringen tänker återuppta flygbesprutningen av illegala odlingar – en av de mest omstridda metoderna i landets mångåriga krig mot droger.
– Kokaodlingarna kan inte bekämpas med tillrättalagd statistik eller manipulerade kartor, sade presidenten den 7 augusti.
Han lovade samtidigt att regeringen ska använda moderna bekämpningsmedel som, enligt honom, varken skadar människors hälsa eller miljön. Besprutningen ska också följa de villkor som landets författningsdomstol har fastställt.
Beskedet kommer i ett läge där Colombia fortfarande är världens största producent av kokain. Enligt uppgifter som publicerats av Infobae odlades koka på omkring 261 000 hektar i landet under 2024. Det var en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan.
Men frågan om flygbesprutning i Colombia handlar om betydligt mer än antalet hektar och valet av kemikalier. Landet har redan genomfört omfattande kampanjer för att utrota illegala odlingar inom ramen för kriget mot narkotikan. Konsekvenserna blev i flera fall helt andra än vad förespråkarna hade räknat med.
För att förstå varför behöver man gå nästan ett halvt sekel tillbaka i tiden. Då var det framför allt inte kokabusken som USA ville få bort från Colombia – utan cannabis.
Före kokainet kom cannabisboomen
Långt innan Pablo Escobar och kartellerna i Medellín och Cali blev symboler för Colombias narkotikahandel upplevde landet en helt annan drogboom.
Från slutet av 1960-talet och under 1970-talet utvecklades Sierra Nevada de Santa Marta och La Guajira till viktiga centrum för cannabisproduktion riktad mot den amerikanska marknaden. Perioden blev känd som La Bonanza Marimbera – ungefär ”marijuanaboomen”.
Den snabbt växande handeln förändrade hela regionens ekonomi. Bönder, transportörer, handelsmän och smugglare drogs in i en marknad som drevs av den enorma efterfrågan inom USA:s motkultur.
Det var också här som en av tidens mest omtalade cannabissorter hade sitt ursprung: Santa Marta Gold. I USA fick sorten närmast mytisk status.
Den colombianska historikern Lina Britto har skildrat perioden i boken Marijuana Boom: The Rise and Fall of Colombia’s First Drug Paradise. Hennes forskning visar hur en ekonomiskt eftersatt landsbygdsregion drogs in i en internationell cannabishandel och hur relationen mellan Colombia och USA i slutet av 1970-talet alltmer kom att präglas av kriget mot narkotikan.
USA ökade pressen på den colombianska regeringen och 1979 inleddes Operation Fulminante. Enligt en tidigare artikel av Rolando García i High Times beslagtogs omkring 3 500 ton cannabis under insatsen, samtidigt som odlingar motsvarande närmare 10 000 hektar förstördes. Under de följande åren fick kemisk bekämpning en allt viktigare roll i landets narkotikapolitik.
Det var också här som utvecklingen tog en oväntad vändning.
När cannabisodlingarna slogs ut försvann nämligen inte de nätverk som hade byggts upp kring handeln. Smugglingsrutterna fanns kvar, liksom kontakterna, kapitalet, transportörerna och den logistiska kunskapen. På andra sidan gränsen fanns dessutom fortfarande en enorm amerikansk efterfrågan på illegala droger.
När den colombianska cannabisen började förlora mark fanns därför redan hela infrastrukturen på plats för en ny och betydligt mer lönsam handelsvara: kokain.
Britto beskriver utvecklingen som ett skifte i Colombias illegala ekonomi – från varor som kaffe och cannabis till kokain.
Det betyder inte att besprutningen ensam skapade de colombianska kartellerna. Snarare bidrog angreppen mot cannabismarknaden och den alltmer militariserade narkotikapolitiken till att förändra en redan etablerad ekonomi. Kapitalet, smugglingsrutterna, kontakterna och den logistiska kunskapen fanns kvar och kunde användas för en ny produkt.
I mitten av 1980-talet hade kokainet tagit en allt större plats. Colombia var samtidigt på väg in i en betydligt våldsammare period.
Besprutning får inte alltid problemet att försvinna
Nästan ett halvt sekel senare är frågan återigen aktuell.
De la Espriellas regering riktar nu in sig på illegala odlingar, framför allt koka. Dagens narkotikamarknad skiljer sig kraftigt från den som växte fram under La Bonanza Marimbera, men den grundläggande frågan är densamma: Vad händer när odlingarna har förstörts?
Det är ännu oklart vilka preparat regeringen avser att använda när den talar om moderna bekämpningsmedel. Klart är däremot att planerna väcker liv i en konflikt som Colombia har brottats med i årtionden.
Problemet med en narkotikapolitik som nästan uteslutande bygger på att förstöra odlingar är att grödorna inte existerar i ett ekonomiskt vakuum. Bakom varje odling finns familjer, lokala marknader, köpare, handelsvägar och i många fall väpnade grupper. Där finns också fattiga landsbygdssamhällen där möjligheterna att försörja sig på lagliga grödor ofta är begränsade.
Frågan har fått så stor betydelse att den även har prövats av Colombias författningsdomstol.
Domstolen har slagit fast att frivilliga program för att ersätta illegala grödor ska prioriteras framför tvångsmässig utrotning. I ett avgörande från 2024 konstaterades att staten ska avstå från tvingande insatser i områden där det finns verifierbara överenskommelser om att bönderna frivilligt ska ställa om sin produktion.
Författningsdomstolen har också under flera år tillämpat försiktighetsprincipen på flygbesprutning med glyfosat. Bakgrunden är farhågorna kring hur ämnet kan påverka människors hälsa och miljön.
Domstolen har dessutom krävt att de samhällen som berörs ska få möjlighet att delta i beslutsprocessen. Om insatserna riskerar att påverka urfolk eller andra etniska grupper kan staten även vara skyldig att genomföra samråd i förväg.
Det är därför knappast någon slump att de la Espriella redan i sitt första besked betonade att den nya strategin ska följa domstolens krav.
Under Gustavo Petros regering minskade Colombia den tvångsmässiga utrotningen av illegala odlingar kraftigt. Landet fortsatte också att avstå från den omfattande flygbesprutning med glyfosat som hade präglat tidigare årtionden. I stället lades större vikt vid frivilliga program där odlare erbjöds stöd för att byta till lagliga grödor.
Mot slutet av Petros mandatperiod började hållningen dock förändras. Regeringen gick vidare med ett program där drönare användes för att spruta glyfosat från marknära höjd över kokaodlingar. Satsningen fick stöd från USA.
Den kemiska bekämpningen försvann alltså aldrig helt, men den fick inte längre samma centrala roll som tidigare. Med den nya regeringen ser den nu ut att återigen placeras i centrum för Colombias narkotikapolitik.
Colombia ställs återigen inför samma fråga
Historien behöver inte upprepa sig på exakt samma sätt. Colombia 2026 är inte samma land som 1979, och dagens kokaodlingar skiljer sig från den cannabisindustri som växte fram under La Bonanza Marimbera. Lagstiftningen har förändrats och modern besprutning kan genomföras med andra metoder än de som användes för flera årtionden sedan.
Men landets historia rymmer en varning som är svår att bortse från: Att få bort en växt innebär inte automatiskt att den ekonomi som byggts upp runt den försvinner.
Det blev tydligt när Colombias stora cannabismarknad föll samman. Infrastrukturen från cannabisboomen upplöstes inte över en natt. Smugglingsvägar, kunskap och aktörer kunde i stället användas för att handla med en mer koncentrerad, dyrare och betydligt mer lönsam vara.
Landet som tidigare hade blivit känt i USA för sin cannabis kom under 1980-talet i stället att bli synonymt med kokain.
Nu satsar Colombia återigen på besprutning och utrotning för att minska de drygt 260 000 hektar där koka fortfarande odlas. Den avgörande frågan är vad som händer därefter.
Om erfarenheterna från La Bonanza Marimbera har lärt Colombia någonting är det att en odling kan brännas, ryckas upp eller besprutas. Betydligt svårare är det att undanröja fattigdomen, efterfrågan och bristen på andra försörjningsmöjligheter som gjorde odlingen lönsam från första början.
Källa:
- Berriex, C. (2026). Colombia Wants to Spray Illicit Crops Again. The ’80s Offer a Warning. High Times, 13 augusti. Tillgänglig på: https://hightimes.com/news/colombia-wants-to-spray-illicit-crops-again-the-80s-offer-a-warning/ (Hämtad 15 augusti 2026).
