Hoppa till innehåll
En demokratisk kongressledamot har lagt fram ett nytt lagförslag som skulle innebära en omfattande reform av hur substanser klassificeras enligt den federala narkotikalagstiftningen, Controlled Substances Act (CSA). Förslaget skulle bland annat ge delstater möjlighet att i praktiken tvinga fram en federal omklassificering av vissa substanser genom att ändra sina egna lagar.
Enligt dagens regelverk genomför federala myndigheter en omfattande granskning för att avgöra om en substans ska klassificeras inom någon av CSA:s fem olika narkotikaklasser. Bedömningen baseras bland annat på substansens medicinska användning, risk för missbruk samt säkerhets- och beroendepotential.
Kritiker har länge hävdat att kriterierna är otydliga och att den amerikanska narkotikamyndigheten, DEA, ofta vägrar erkänna den medicinska nyttan hos substanser som redan har ett brett vetenskapligt stöd. De pekar bland annat på att det tagit mer än 50 år att påbörja processen med att flytta cannabis från klass I – den mest restriktiva kategorin inom det federala systemet. Den processen inleddes efter en översyn under den tidigare Bidenadministrationen och fortsätter nu under president Donald Trump.
Det nya lagförslaget, Controlled Substances Act Clarification in Sciences Act, som denna vecka lades fram av kongressledamoten Steven Cohen, syftar till att tydligare definiera flera av de kriterier som den amerikanska narkotikamyndigheten DEA och federala hälsomyndigheter använder när de bedömer hur olika substanser ska klassificeras.
En av de mest betydande förändringarna i förslaget gäller definitionen av begreppet ”accepterad medicinsk användning”. Enligt lagförslaget ska en substans anses ha accepterad medicinsk användning om ett amerikanskt delstatligt eller lokalt rättsområde har godkänt substansen för medicinsk användning, om den används i stor utsträckning av vårdpersonal där samt om användningen erkänns av de myndigheter som reglerar medicinsk verksamhet genom vetenskapliga och evidensbaserade utvärderingar.
Eftersom substanser med accepterad medicinsk användning inte får klassificeras i den federala narkotikaklassen Schedule I skulle förslaget i praktiken innebära att delstater kan tvinga fram en federal omklassificering genom att legalisera en substans för medicinskt bruk och låta lokala tillsynsmyndigheter erkänna dess medicinska värde.
När det amerikanska hälsodepartementet, HHS, genomförde sin översyn av cannabisklassificeringen under Bidenadministrationen lade myndigheten stor vikt vid att medicinsk cannabis används av miljontals patienter i ett växande antal delstater. Motståndare till legalisering kritiserade den bedömningen och menade att den innebar ett avsteg från hur klassificeringsfrågor historiskt har hanterats. Det nya lagförslaget skulle emellertid göra denna typ av bedömning till en uttrycklig del av lagstiftningen.
– Noggrannhet i den federala narkotikapolitiken är avgörande för både rättvisa och säkerhet. Mycket har förändrats sedan 1970 då Controlled Substances Act antogs, sade Cohen i ett pressmeddelande.
– Mitt lagförslag kommer att förtydliga och modernisera lagen så att bedömningen av kontrollerade substanser bygger på dagens bästa vetenskapliga underlag, inte på årtionden gamla processer och föråldrad kunskap.
Lagförslaget, som har beteckningen H.R. 9186, skulle även definiera begrepp som ”fysiskt beroende”, ”missbrukspotential”, ”avsaknad av accepterad säkerhet vid medicinsk användning under läkarövervakning” samt ”potentiella samhällsnyttor”.
Dessutom innehåller förslaget en bestämmelse som tydliggör att justitieministern ska utgå från och respektera de vetenskapliga och medicinska bedömningar som görs av hälsoministern.
Enligt lagtexten ska en substans endast kunna placeras i eller flyttas mellan olika narkotikaklasser om klassificeringen på ett rimligt sätt skyddar folkhälsan och den allmänna säkerheten, samtidigt som tillgången till accepterade medicinska användningsområden bevaras och eventuella samhällsnyttor erkänns.
En sammanfattning av lagförslaget från Cohens kansli beskriver det som ett sätt att komma till rätta med det som kallas för en ”Schedule I-fälla”. Enligt kritiken har DEA länge hävdat att en substans måste vara godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att kunna anses ha accepterad medicinsk användning. Samtidigt har just klassificeringen i Schedule I kraftigt begränsat den forskning som krävs för att kunna visa att en substans faktiskt har medicinskt värde.
Enligt sammanfattningen skapar detta en cirkulär situation där substanser kan fastna i den mest restriktiva narkotikaklassen under lång tid. Följden blir att forskare avskräcks från området och att färre läkemedel får möjlighet att utvecklas och godkännas, särskilt inom behandling av psykisk ohälsa.
Cohen säger att han arbetat nära flera av USA:s ledande vetenskapliga organisationer för att säkerställa att lagförslaget bygger på de högsta standarderna inom biomedicinsk forskning och modern sjukvård.
Lagförslaget har fått stöd från flera framstående vetenskapliga sammanslutningar, däribland American College of Neuropsychopharmacology, American Society of Clinical Psychopharmacology, American Society for Pharmacology and Experimental Therapeutics och Society of Biological Psychiatry.
– Medicinska framsteg är direkt beroende av att läkare och forskare kan studera de substanser som är av intresse, sade Cohen.
– Dagens lagstiftning bygger på en oprecis metod för klassificering av substanser, vilket har skapat ett godtyckligt system som i stor utsträckning bortser från modern medicin och folkhälsa. Det har också hämmat den vetenskapliga utvecklingen på ett betydande sätt.
Deanna Barch, ordförande för American College of Neuropsychopharmacology, menar att lagförslaget innebär ett efterlängtat steg mot ökad tydlighet och en starkare vetenskaplig grund för hur substanser klassificeras.
– Genom att lägga till och uppdatera viktiga definitioner som tidigare saknats i lagstiftningen får myndigheterna en mer robust vetenskaplig grund för sina bedömningar, sade hon.
Barch påpekade att det nuvarande klassificeringssystemet i stort sett har varit oförändrat sedan Controlled Substances Act antogs 1970 och att det är både viktigt och välkommet att lagstiftningen nu anpassas till dagens vetenskapliga kunskap.
Även Randy Hall, ordförande för American Society for Pharmacology and Experimental Therapeutics, uttryckte sitt stöd för reformen.
– Lagförslaget adresserar ett hinder som forskarsamhället länge har ställts inför när det gäller studier av kontrollerade substanser, sade han.
– I många fall gör klassificeringsreglerna det svårt eller omöjligt för forskare att avgöra om en substans faktiskt har medicinsk potential. Dessa förändringar kommer att underlätta forskning kring en rad olika substanser inom flera terapeutiska områden.
Dost Öngür, ordförande för Society of Biological Psychiatry, framhöll att lagen under lång tid har låst in lovande behandlingar i ett system som förhindrar den forskning som krävs för att bevisa deras värde.
– Genom att kräva att klassificering av substanser ska baseras på vetenskapliga bevis öppnar detta lagförslag åter dörren för upptäckter som kan hjälpa miljontals amerikaner som lever med depression, PTSD och andra allvarliga psykiatriska tillstånd, sade han.
Även Brooke Shockey Sanders från organisationen Students for Sensible Drug Policy (SSDP) välkomnade initiativet. Som doktorand inom neurovetenskap med forskning på Schedule I-klassade substanser beskriver hon den nuvarande lagstiftningen som det största hindret för hennes vetenskapliga arbete.
– Cohens förslag skulle göra det möjligt för forskare som mig att genomföra mer kostnadseffektiv, snabbare och mer träffsäker medicinsk forskning kring substanser som i dag begränsas av juridiska hinder, sade hon.
– Reformen är lovande för framtidens medicinska utveckling och kan bidra till framtagandet av nya behandlingar för sjukdomar som drabbar stora delar av världens befolkning.
Läs originalartikeln här!
